Jämställdhetsbilaga till landskapets budget 2020

Kvinnor och män i de åländska kommunerna

ÅSUB har återigen skrivit en jämställdhetsbilaga till landskapets budget, vilken också publiceras i serien Översikter och indikatorer. Årets bilaga har fokus på kvinnor och män i de åländska kommunerna. Vi analyserar utbildning, arbetsmarknad, inkomster, kommunernas verksamhet, kommunalval och förtroendevalda i de enskilda kommunerna med könsperspektivet i blickfånget.

På Åland finns idag en lika stor andel kvinnor som män, Mariehamn har den största kvinnomajoriteten i befolkningen, där går det nästan 110 kvinnor på 100 män. I skärgården är proportionerna de omvända, 90 kvinnor på 100 män och på landsbygden finns 96 kvinnor på 100 män. I Sottunga följt av Kumlinge är överskottet av män störst.

Sedan drygt tio år är det en större andel av kvinnorna än av männen som har en utbildning utöver grundnivå. I Mariehamn och i skärgården är andelarna ungefär lika höga för kvinnor och män, medan kvinnorna ligger betydligt högre än männen på landsbygden. Av de utexaminerade från Ålands lyceum under 2010-talet är 60 procent kvinnor och 40 procent män. Proportionerna är desamma i alla tre regioner, kvinnorna är i majoritet. Inom yrkesutbildningen är det lika många män som kvinnor som har tagit examen. Bland de utexaminerade som kommer från skärgården är männen i majoritet med närmare 60 procent. I staden och på landsbygden är könsfördelningen jämnare.

Av de 14 600 sysselsatta ålänningarna är ungefär lika många kvinnor som män, kvinnorna är ett fyrtiotal flera. Bland de sysselsatta som jobbar i Mariehamn finns det flera kvinnor än män. På landsbygden totalt sett sysselsätts flera män, men Lemland, Finström och Sund är undantag med något flera kvinnor på sina arbetsplatser. I skärgården som helhet jobbar lika många kvinnor och män. Bland företagarna råder totalt sett en stor manlig majoritet, på Åland som helhet är 70 procent av företagarna män och 30 procent kvinnor.

Inom primärnäringarna är tre fjärdedelar av de sysselsatta män och en fjärdedel kvinnor. Andelen kvinnor i primärnäringarna är högre i skärgården än i de övriga regionerna. Inom industrin (inklusive byggsektorn) är den manliga dominansen ännu större, 85 procent. I vissa kommuner är andelen över 90 procent. Inom transport och kommunikationer är könsfördelningen lite jämnare, drygt 30 procent är kvinnor och knappt 70 procent män. Här finns en tydligare regional skillnad så att kvinnornas andel i skärgården är under 20 procent. Inom övriga tjänstesektorn är kvinnorna i majoritet med 63 procent mot 37 för männen.

Medelinkomsterna skiljer fortfarande mellan könen och mönstren varierar mellan regionerna. För hela Åland var männens medelårsinkomst 37 100 euro och kvinnornas 26 800 år 2017. För både kvinnor och män var medelinkomsten högst i Mariehamn och lägst i skärgården.

Kvinnor tar ut över 85 procent av föräldradagpenningsdagarna och männen knappt 15 procent. Andelarna är ungefär densamma i alla regioner. Hemvårdsstöd betalas till föräldrar som har barn under tre år och inte utnyttjar kommunal barnomsorg. Av de som tog emot hemvårdsstöd 2018 var 87 procent kvinnor och bara 13 procent män. Andelen män var lägre i skärgården än i Mariehamn och på landsbygden.

Kvinnornas genomsnittliga totala månadslön inom kommunsektorn är 93 procent av männens. Jämnast är lönerelationen bland experter, 98 procent, samt inom gruppen service och försäljning, där kvoten är 106, vilket innebär att kvinnorna i genomsnitt har högre lön än männen. Störst är skillnaden mellan könen för chefer med en relation på 78 procent.

Om vi ser på användarna av kommunernas tjänster kan vi konstatera att inom äldreomsorgens institutionsvård utgör kvinnor över 60 procent av klienterna och männen under 40. Bland klienterna som har fyllt 85 är kvinnornas andel över 70 procent, medan könsfördelningen är jämn i de yngre åldersgrupperna. Serviceboendena har ännu större överskott av kvinnor, med nästan 70 procent kvinnor.

Ett område inom grundskolan där könsskillnader kan undersökas är de ämnesval eleverna har möjlighet att göra. Flickor väljer i högre utsträckning än pojkar att läsa frivilliga språk. Biblioteken är en annan kommunal serviceform där det finns könsuppdelade uppgifter om nyttjandet. Över 60 procent av låntagarna på de kommunala biblioteken är kvinnor och mindre än 40 procent män. Upp till 18 års ålder är könsfördelningen jämn, men i åldrarna däröver är 70 procent kvinnor.

Det politiska beslutsfattandet i kommunerna involverar ett stort antal invånare. Av de kommunala förtroendeposterna i fullmäktige, styrelser, nämnder och kommunalförbund innehas nästan 360 av kvinnor och 420 av män. Valdeltagandet har i flera decennier varit högre för kvinnor. År 2015 röstade 70 procent av de röstberättigade kvinnorna i kommunalvalet och 65 procent av männen. Kvinnornas deltagande var högre än männens i alla kommuner, skillnaderna var större i skärgården än på fasta Åland.