Jämställdshetsbilaga för budgeten 2016

Kvinnors och mäns villkor i dagens demografiska förändringar

ÅSUB har på uppdrag av landskapsregeringen sammanställt en bilaga till landskapets budget för 2016 med statistik som belyser skillnader mellan kvinnors och mäns livsvillkor. Det är nu femte gången ett sådant budgetunderlag med könsuppdelad statistik har tagits fram av ÅSUB.

De senaste decennierna har befolkningen bestått av 400–500 flera kvinnor än män. Under 2000-talet har detta kvinnoöverskott krympt så att det nu bor i stort sett lika många män som kvinnor på Åland. En delförklaring till att kvinnoöverskottet har försvunnit är flyttningen i förhållande till Sverige som under 2000-talet har gett ett överskott på män. Kvinnorna dominerar fortfarande något bland de som är 45 år och äldre, medan männen är fler i de yngre åldersgrupperna.
En tredjedel av befolkningen eller 10 000 personer är födda utanför Åland, 5 500 kvinnor och 4 500 män. Av de inflyttade från Finland är en majoritet kvinnor. Av de som är födda i Västeuropa och Rumänien är flera män, medan kvinnorna är i majoritet bland de asiatiska inflyttarna.

Åland står inför en stor ökning av antalet äldre i och med att stora årskullar uppnår pensionsålder. Sedan år 2000 har antalet män i pensionsålder ökat med 1 000 och kvinnorna i samma ålder med 650. Om man blickar framåt ser man att antalet pensionärer kommer att fortsätta öka. Fram till 2030 kommer de 65 år fyllda kvinnorna att bli 1 300 flera, medan männen beräknas öka med 1 000. Tyngdpunkten när det gäller ökningen av antalet pensionärer kommer att förskjutas till de som är 75 år och äldre.
Ökningen av antalet äldre och de skillnader mellan kön som tillväxten visar har betydelse för behovet av kommunal service. Av de som har fyllt 85 år nyttjar nästan 40 procent av kvinnorna och över 30 procent av männen serviceboende, ålderdomshem eller närståendevård. En tydlig skillnad mellan könen är att en större del av de äldre kvinnorna bor på olika äldreboenden medan männen i högre grad får närståendevård.

Inflyttningen till Åland från länder utanför Norden har varit betydande under 2000-talet. Den främsta orsaken till varför man flyttar till Åland är jobb för männen medan den vanligaste orsaken för kvinnorna är att partnern har anknytning till Åland. Sysselsättningsgraden bland födda utanför Norden är också högre bland männen, 73,3 procent av männen är sysselsatta och 67,3 procent av kvinnorna.

Inflyttade utomnordiska kvinnor framhåller betydelsen av svenska språkkunskaper i högre grad än inflyttade utomnordiska män. Då språket ofta är nyckeln till lyckad etablering i samhället, borde särskild uppmärksamhet läggas på språkkursernas tillgänglighet för inflyttade kvinnor, kvinnorna har i lägre grad möjligheter att få stöd för språkets utveckling genom arbete. Lyckad etablering i arbetslivet minskar även risken för socialt utanförskap och bidrar till ökat deltagande i samhällslivet.
ÅSUBs undersökning av valdeltagandet (2011) visar att andelen röstande i både lagtings- och kommunalvalen var lägre för utomnordiska inflyttade än för hela befolkningen. Inflyttade utomnordiska kvinnor var dock mer aktiva som väljare än inflyttade utomnordiska män.

En analys av det framtida rekryteringsbehovet visar på ett fortsatt behov av inflyttning. Ålands utbildningsutbud sörjer i relativt hög grad för rekryteringsbehovet upp till gymnasienivån. Fram till år 2025 kan en trend skönjas där efterfrågan på utbildade med examen upp till gymnasienivån sakta avtar, medan behovet av högre utbildade ökar. Det här gäller särskilt för yrken som av tradition varit kvinnodominerade. För arbetskraft med den högre utbildningsnivån täcker den lokala utbildningskapaciteten bara 25 till 30 procent av arbetskraftsbehovet, oavsett kön, i slutet av den studerade perioden.
Har då den ökade efterfrågan på yrken som domineras av kvinnor börjat synas i löneutvecklingen? Männen har genomgående högre löner mätt i totalförtjänst än kvinnorna, oberoende av arbetsgivarsektor. De högsta genomsnittliga månadsinkomsterna bland männen år 2014 hade de anställda vid Ålands landskapsregering med 4 192 euro per månad. De lägsta månadsinkomsterna hade de kommunalt anställda kvinnorna med 3 004 euro. De högsta månadsinkomsterna för kvinnor hade de anställda vid landskapsregeringen med 3 409 euro medan de lägsta månadsinkomsterna för männen fanns i den kommunala sektorn, 3 328 euro.

Jämnast var lönerelationerna i den kommunala sektorn där kvinnornas genomsnittliga månadslöner motsvarade 90,3 procent av männens 2014. Störst skillnad var det för de anställda vid landskapsregeringen där kvinnornas genomsnittliga månadslöner endast motsvarade 81,3 procent av männens.

Personer födda i fasta Finland hade betydligt högre löner än personer födda på Åland eller i övriga Norden, både för kvinnor och för män. Lägst genomsnittlig månadslön har de personer som är födda utanför Norden.

Även för de totala inkomsterna efter skatt men före skattefria transfereringar är mönstret det samma. Både för kvinnorna och för männen var medianinkomsterna högst bland de som är födda i Finland och lägst för dem som har födelseland utanför Norden (2012). Dessutom var inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män störst bland personer födda i länder utanför Norden, kvinnornas nettoinkomster uppgick endast till cirka 77 procent av männens i den gruppen. Bland personer födda i Norden utgör kvinnornas andel 83–85 procent av männens nettoinkomster.

Ekonomisk utsatthet är också en könsfråga. Om vi som gräns för låg inkomststandard använder 60 procent av medianinkomsten (netto) samt beaktar hushållets storlek bodde 16,9 procent av kvinnorna och 14,7 procent av männen i hushåll med låg ekonomisk standard 2012. Likaså inom gruppen ensamboende var andelen som levde under gränsen för låg ekonomisk standard större bland kvinnorna (28 procent) än bland männen (22 procent), även om andelen sjunkit bland kvinnorna sen 2004. Störst var skillnaden i åldergruppen 70 år och äldre. Gruppen ensamboende äldre kvinnor är således, trots att utvecklingen gått i rätt riktning, en grupp där relativt många riskerar att drabbas av ekonomisk utsatthet.

Hela publikationen kan du läsa här.

Information om publikationen ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax eller Katarina Fellman, katarina.fellman[at]asub.ax