Sjöfart 2025

I denna publicering presenteras central statistik för Ålands maritima sektor. Bland annat redovisas uppgifter om passagerar- och godstrafiken, den åländska handelsflottan samt statistik om sysselsatta inom sjötransportbranschen.

Viss återhämtningen av andelen sysselsatta inom sjötransportbranschen

Av alla sysselsatta på Åland var 5,7 procent sysselsatta inom sjötransportbranschen år 2023 (det senaste året data finns tillgängligt om). Denna andel var dock betydligt större vid mätseriens första år 2008. Vid den tidpunkten utgjorde sjötransportarbetarna 10,3 procent av alla sysselsatta. Denna andel sjönk efterföljande år och mellan 2011 och 2019 var andelen nere på mellan sex och sju procent. Från och med det första pandemiåret, 2020, sjönk andelen sysselsatta inom sjötransportbranschen ytterligare till under fem procent. Därefter har det skett en viss återhämtning och som nämnts var andelen uppe i nära sex procent under det senaste statistikåret.

Åren innan pandemin utgjorde andelen kvinnor ungefär 30 procent av alla sysselsatta inom sjötransport. Vid utgången av 2021 hade denna andel sjunkit till 23 procent. De senaste två statistikåren har andelen dock ökat och under 2023 utgjorde kvinnorna 28 procent av de sysselsatta i sjötransportbranschen.

Andel sysselsatta inom sjötransport av alla
sysselsatta på Åland 2008–2023

Det åländskägda tonnaget minskade något

Diagrammet nedan visar utvecklingen, mätt i bruttoton, sedan år 2000 för handelsflottan som ägs eller har ägts av ett på Åland registrerat bolag. 

I början av 2000-talet uppgick den åländskägda handelsflottan till 834 000 Bt. Sedan dess har tonnaget vuxit och under de senaste tio åren har flottan årligen legat på en miljon Bt eller strax där över. Under 2025 sjönk dock antalet bruttoton till precis under miljonstrecket (999 0000 Bt), detta på grund av att det inhemskt flaggade tonnaget minskade. Andelen inhemskt flaggat tonnage av det totala åländskägda tonnaget har minskat från drygt hälften år 2000 till att utgöra nästan två femtedelar de senast två åren. Över tre femtedelar av den åländska handelsflottan (mätt i bruttoton) var alltså registrerad i utlandet 2025.

Fartyg ägda av åländska rederier 2000–2025 efter
flagg och bruttoton (Bt)

Flottan utgjordes av flera olika fartygstyper och de vanligaste var tankfartyg, lastfartyg samt passagerarfartyg, alla med 9 till 10 fartyg vardera.

Över tid har den största förändringen varit att lastfartygen blivit färre, från 18 år 2014 till 9 aktuellt år. Inom övriga kategorier har antalet fartyg minskat eller ökat med bara en eller två fartyg under samma period.

Fartyg ägda av åländska rederier 2025 efter
fartygstyp

Fortsatt färre passagerare än innan pandemin

Från 2005 och fram till och med året innan pandemin (2019) var antalet passagerare som reste till och från utlandet på Mariehamn årligen minst 2 500 000. Från och med pandemiåret 2020 har denna siffra sjunkit kraftigt och bortsett från 2022, då antalet passagerare steg till över 1 200 000, har passagerarmängden varit mellan 500 000 och 700 000 de senaste 5 åren. Vid Eckerö (Berghamn) minskade antalet passagerare också år 2020, från nästan 1 000 000 till 400 000. I jämförelse med Mariehamn har resandet på Eckerö återhämtat sig bättre och under de senaste tre åren har passagerarantalet till och med varit något högre än innan pandemin.

Resande på utlandet på de två största åländska
hamnarna 2000–2025

Även resandet på de taxfreerutter som går till eller via Åland föll under pandemiåren. Från att passagerarantalet årligen var över nio miljoner sedan början av 2000-talet sjönk det till strax över 2 miljoner år 2020. Åren efter har det skett en ökning av resandet, dock inte till de nivåer som var innan pandemin. Under det senaste statistikåret (2025) reste 6 miljoner passagerare på dessa rutter.

Passagerare på taxfreeresor till och via
Åland 2003–2025 efter rutt

Minskad export med fartyg till utlandet sedan 2019

Mellan 2016 och 2018 låg exporten av gods med fartyg från åländska hamnar till övriga Finland på runt 75 000 ton per år. Året därefter, 2019, ökade exporten kraftigt till över 200 000 ton. Det var framför allt exporten av råvirke som ökade, vilket troligtvis var en effekt av att stormen Alfrida drabbade Åland i början av samma år. Åren efter 2019 har exporten av råvirke sjunkit och så också den totala exporten. Under de senaste tre åren har exporten till Finland uppgått till strax över 100 000 ton.

Importen från övriga Finland har mellan åren 2017 och 2023 uppvisat en svagt sjunkande trend, från drygt 165 000 ton till strax över 100 000 ton. Importen minskade inom alla varugrupper men procentuellt sett minskade importen av ”annat gods” mest (-80 procent). De senaste två åren har trenden vänt och under 2025 uppgick importen till nära 130 000 ton, främst tack vare att importen av styckegods och råvirke ökade.

Även exporten av gods med fartyg till utlandet har sjunkit sedan 2019. Då uppgick exportvolymen till 170 000 ton och under 2025 var exporten nere på drygt 100 000 ton. Likt exporten till Finland är frakten av råvirke störst.

Importen från utlandet har pendlat mellan 50 000 och 75 000 ton sedan 2016 och består främst av styckegods, råvirke samt obearbetade mineraler och cement.

Utrikes sjötransporter 2016-2025 efter riktning och varuslag (ton)

Detaljerad statistik om den åländska sjöfarten finns här

Beskrivning av statistiken