Hållbar utveckling genom mätbara indikatorer
ÅSUBs data utgör grunden för många av Ålands hållbarhetsindikatorer
Hur mäter man egentligen framsteg mot en vision som ska sträcka sig över decennier och kanske generationer? Om du frågar Petra Granholm är svaret tydligt: genom systematisk, långsiktig och transparent uppföljning, där ÅSUBs statistik och utredningar spelar en central roll. Petra är koordinator vid finansavdelningen på Ålands landskapsregering och arbetar med frågor som rör hållbar utveckling i stort och Ålands utvecklings- och hållbarhetsagenda i synnerhet. Hon representerar även landskapsregeringen i ÅSUBs direktion och för henne är kopplingen mellan statistik, forskning och hållbar utveckling både konkret och avgörande i ett utvecklingsarbete mot en mer hållbar framtid.
Den åländska utvecklings- och hållbarhetsagendan följs upp genom 25 huvudindikatorer som speglar de sju strategiska utvecklingsmålen. Dessa mål omfattar i sin tur 40 delmål, vilka alla kräver noggranna och kvalitativa data. Finansavdelningen vid Landskapsregeringen ansvarar för uppföljningen som helhet, men det är genom ett nära samarbete med ÅSUB som indikatorerna får sin faktiska tyngd.
”Vi kan inte arbeta datadrivet utan aktörer som ÅSUB. Den statistik och kunskap som de levererar är av avgörande betydelse för vårt hållbarhetsarbete. God kommunikation mellan beställare och utförare är helt central och jag är mycket tacksam för den kompetens ÅSUB besitter och för den utmärkta service som ÅSUBs medarbetare levererar.” säger Petra Granholm.
Uppföljningen sker dels genom leverans av indikatorer en gång per år, löpande uppdateringar genom den statistik och de utredningar som ÅSUB tar fram och som ligger till grund för olika indikatorer. Så snart ny information finns tillgänglig integreras denna i indikatorerna, vilket gör systemet både levande och anpassningsbart. Det innebär ett kontinuerligt informationsflöde och avstämningar kring hur trender, förändringar och hur den faktabaserade förståelsen för Ålands utveckling påverkar indikatorerna.
Att mäta också "mjuka" värden
Ett aktuellt exempel är årets genomförande av Tillitsstudien (den tredje i ordningen) som även inkluderar Harvards vetenskapligt validerade mått på upplevelsen av att blomstra, det så kallade Flourishing-måttet. Detta mått är utpekat som huvudindikator 1, och formar grunden för att mäta visionen ”Alla kan blomstra i ett bärkraftigt samhälle på fredens öar”.
Bakom varje indikator ligger både omfattande expertis och en nära dialog mellan beställare och utförare. För att agendan ska kunna följas upp på ett meningsfullt sätt behövs både professionell statistikproduktion och en gemensam förståelse för hur siffrorna ska användas.
Petra Granholm beskriver samarbetet som både effektivt och inspirerande:
”God statistik är inte bara siffror, det är ett fundament för kloka beslut. Med bra fakta skapar vi möjlighet att identifiera framsteg, utmaningar och utvecklingsbehov, och att kommunicera dem vidare till politiken, förvaltningen och allmänheten.” säger Petra Granholm.
För dig som är intresserad av att läsa mer inom området hållbar utveckling hittar lite länkar här nedan.
Statistik inom miljö och energi
Temaområde hållbar utveckling
Ålands utvecklings- & hållbarhetsagenda
Huvudindikatorer i hållbarhetsagendan
FNs indikatorer för hållbar utveckling