Bakgrundsuppgifter om arbetslöshet år 2022

Effekterna av coronapandemin och dess restriktioner märks fortfarande på den åländska arbetsmarknaden år 2022

Enligt ÅSUB:s arbetslöshetsstatistik (december 2022) var 658 personer arbetslösa eller permitterade i slutet av år 2022 (265 kvinnor och 393 män). Enligt data från Arbets- och näringsministeriet hade 179 personer varit arbetslösa hela året, av dessa var 68 kvinnor och 111 män. Detta är en minskning med 68 personer sedan år 2021 (247 personer som var arbetslösa hela året). Antalet är betydligt högre än nivån innan coronapandemin (99 personer år 2019). Tidigare publicerade uppgifter har reviderats något på grund av en förbättrad produktionsprocess.

Antalet personer som varit arbetslösa eller permitterade vid minst ett tillfälle under året var hela 1 543 personer (en minskning sedan år 2021 då antalet var 2 266 personer, men fortfarande lite högre än normalåret 2019 då antalet var 1 255 personer). Månadsvis data finns tillgänglig (rapporteringsdag), men inte dygnsvis information varför antalet teoretiskt kan vara ännu högre. I relation till befolkningen i åldern 18–64 år handlar det om ungefär 9,0 procent som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året (13,1 procent år 2021, 7,3 procent år 2019). Av de personer som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året har ungefär 11,6 procent varit arbetslösa under hela året (10,9 procent år 2021). Uppgifterna finns redovisade i tabellen Befolkning i arbetsför ålder (18–64 år) som varit arbetslösa eller permitterade under år 2016–2022.

Figur 1: Antal arbetslösa eller permitterade personer efter längden på arbetslösheten år 2022

Stapeldiagram som illustrerar antalet arbetslösa (samt permitterade) personer efter längden på arbetslösheten

Personer som varit arbetslösa under hela år 2022 var äldre (i genomsnitt 46,4 år), jämfört med de personer som hade varit arbetslösa mindre än ett år (i genomsnitt 40,6 år). Andelen personer 60 år och äldre var mycket högre hos de som varit arbetslösa hela året (18,4 procent), än jämfört med de personer som varit arbetslösa mindre än ett år (8,5 procent).

I arbetslöshetsstatistiken kan arbetslöshet beskrivas som antingen antalet arbetslösa arbetssökande i slutet av året (den 31 december) eller som antalet dagar som arbetslös under året. I december 2022 var medianen för arbetslöshetens längd 131 dagar (för kvinnor 122 dagar och män 135,5 dagar). Detta är en minskning jämfört med situationen ett år tidigare då medianen för arbetslöshetens längd var 147 dagar (för kvinnor 153 dagar och män 138 dagar). Medeltalet för arbetslöshetens längd var 376,0 dagar (344,4 dagar för kvinnor och 397,5 dagar för män). Det förekommer dock enstaka fall med mycket lång arbetslöshet varför användningen av medeltal blir något missvisande. Av de personer som var arbetslösa i december 2022 hade ca 48,0 procent även varit arbetslösa i december 2021. Av dessa har drygt en fjärdedel varit arbetslösa kontinuerligt under hela år 2022 (ca 28,0 procent).

Sett till yrkesgrupp (ISCO) var det gruppen Okänt yrke som hade den längsta längden på arbetslösheten i december 2022 (medianen var 226 dagar), medan gruppen Chefer hade den kortaste längden på arbetslösheten (medianen var 81,5 dagar). Den största gruppen sett till antalet arbetslösa arbetssökande var Okänt yrke med 169 personer.

Födelseort och språk

Av de 639 personer som enligt materialet från Arbets- och näringsministeriet var arbetslösa i december 2022 var ca 36 procent födda på Åland, ca 14 procent födda i Finland medan nästan 50 procent var födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 259 arbetslösa kvinnorna var ca 25 procent av kvinnorna födda på Åland, ca 15 procent födda i Finland samt nästan 60 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 380 arbetslösa männen var knappt 44 procent av männen födda på Åland, ca 13 procent födda i Finland samt ca 43 procent födda utanför Finland (inklusive okänt).

Av de arbetslösa personerna i december 2022 hade nästan 58 procent svenska som modersmål, endast drygt fyra procent hade finska som modersmål och 38 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa kvinnorna hade 47 procent svenska som modersmål, endast drygt fyra procent hade finska som modersmål och nästan 49 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa männen hade ca 65 procent svenska som modersmål, endast drygt fyra procent hade finska som modersmål och knappt 31 procent hade annat modersmål (inklusive okänt).

Risken för arbetslöshet var år 2021 preliminärt ca 1,1 procent

Av de personer i åldern 18–64 år som var sysselsatta den 31.12.2020, var ungefär 1,1 procent arbetslösa vid utgången av år 2021 (5,9 procent år 2020). Arbetslöshetsrisken var år 2021 samma för både kvinnor och män. Risken för arbetslöshet beskriver den andel i en viss grupp som är arbetslös följande år.

Figur 2: Arbetslöshetsrisken för sysselsatta år 2021*

Infografik om risken för arbetslöshet på Åland

År 2021 var arbetslöshetsrisken för studerande preliminärt ca 4,7 procent (8,6 procent år 2020), medan arbetslöshetsrisken för arbetslösa var ca 26,5 procent (så mycket som 56,7 procent år 2020). Dessa uppgifter framgår av en samkörning av ÅSUB:s sysselsättningsstatistik med Arbets- och näringsministeriets material över arbetslösa. Vanligtvis tas uppgifterna för arbetslöshetsrisk enbart ur sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsstatistiken kommer dock med två års eftersläpning, varför denna publicering innehåller uppgifter ur Arbets- och näringsministeriets material och kan anses vara preliminära uppgifter. Uppgifter för föregående år har reviderats med material från sysselsättningsstatistiken.

Orsaken till att risken för arbetslöshet är så pass låg för studerande beror troligen på att en stor del av de studerande fortsätter sina studier även året efter. Den allmänna arbetslöshetsrisken (oberoende av huvudsaklig verksamhet året innan) var i slutet av år 2021 bland befolkningen i åldern 18–64 år ca 3,5 procent (ca 7,6 procent år 2020). Sedan år 2012 har den allmänna arbetslöshetsrisken rört sig omkring tre procent, en något högre nivå än perioden 2009–2011 då den allmänna arbetslöshetsrisken endast var drygt två procent. År 2020 mer än fördubblades arbetslöshetsrisken, främst på grund av effekterna av coronapandemin och de efterföljande restriktionerna. I tabellen sysselsatta 18–64 åringar år 2019, arbetslösa år 2020 och arbetslöshetsrisk (%) år 2021 redovisas uppgifterna per kön och åldersgrupp.

Jonas Karlsson

+358 (0)18 25581
fornamn.efternamn[at]asub.ax