Bakgrundsuppgifter om arbetslöshet år 2023

Effekterna av Corona pandemin och dess restriktioner märks fortfarande på den åländska arbetsmarknaden år 2023

Enligt ÅSUB:s arbetslöshetsstatistik (december 2023) var 679 personer arbetslösa eller permitterade i slutet av år 2023 (289 kvinnor och 390 män). Enligt data från Arbets- och näringsministeriet hade 184 personer varit arbetslösa hela året, av dessa var 74 kvinnor och 110 män. Detta är en ökning med fem personer sedan år 2022 (179 personer som var arbetslösa hela året). Antalet är fortfarande betydligt högre än nivån innan coronapandemin (99 personer år 2019).

Antalet personer som varit arbetslösa eller permitterade vid minst ett tillfälle under året var hela 1 447 personer (en minskning sedan år 2022 då antalet var 1 543 personer, men fortfarande lite högre än normalåret 2019 då antalet var 1 255 personer). Månadsvis data finns tillgänglig (rapporteringsdag), men inte dygnsvis information varför antalet teoretiskt kan vara ännu högre. I relation till befolkningen i åldern 18–64 år handlar det om ungefär 8,4 procent som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året (9,0 procent år 2022 och 7,3 procent år 2019). Av de personer som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året har ungefär 12,7 procent varit arbetslösa under hela året (11,6 procent år 2022). Uppgifterna finns redovisade i tabellen Befolkning i arbetsför ålder (18–64 år) som varit arbetslösa eller permitterade under år 2016–2023.

Figur 1: Antal arbetslösa eller permitterade personer efter längden på arbetslösheten år 2023

Personer som varit arbetslösa under hela år 2023 var äldre (i genomsnitt 46,5 år), jämfört med de personer som hade varit arbetslösa mindre än ett år (i genomsnitt 40,1 år). Andelen personer 60 år och äldre var mycket högre hos de som varit arbetslösa hela året (21,2 procent), än jämfört med de personer som varit arbetslösa mindre än ett år (8,0 procent).

I arbetslöshetsstatistiken kan arbetslöshet beskrivas som antingen antalet arbetslösa arbetssökande i slutet av året (den 31 december) eller som antalet dagar som arbetslös under året. I december 2023 var medianen för arbetslöshetens längd 121 dagar (för kvinnor 116 dagar och män 122,5 dagar). Detta är en minskning jämfört med situationen ett år tidigare då medianen för arbetslöshetens längd var 131 dagar (för kvinnor 122 dagar och män 135,5 dagar). Medeltalet för arbetslöshetens längd var 374,4 dagar (348,6 dagar för kvinnor och 393,3 dagar för män). Det förekommer dock enstaka fall med mycket lång arbetslöshet varför användningen av medeltal blir något missvisande. Av de personer som var arbetslösa i december 2023 hade ca 43,7 procent även varit arbetslösa i december 2022. Av dessa har drygt en fjärdedel varit arbetslösa kontinuerligt (det vill säga varje månad) under hela år 2023 (ca 27,3 procent).

Sett till yrkesgrupp (ISCO) var det gruppen Experter som hade den längsta längden på arbetslösheten i december 2023 (medianen var 220 dagar), medan gruppen Chefer hade den kortaste längden på arbetslösheten (medianen var 84 dagar). Den största gruppen sett till antalet arbetslösa arbetssökande var Okänt yrke med 174 personer.

Födelseort och språk

Av de 673 personer som var arbetslösa i december 2023 (enligt Arbets- och näringsministeriets statistik) var drygt 35 procent födda på Åland, drygt 13 procent födda i Finland medan mer än 51 procent var födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 285 arbetslösa kvinnorna var ca 25 procent av kvinnorna födda på Åland, ca 16 procent födda i Finland samt nästan 59 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 388 arbetslösa männen var knappt 43 procent av männen födda på Åland, ca elva procent födda i Finland samt ca 46 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Ett beräknat arbetslöshetstal (observera 18–64 år) var 2,8 för personer födda på Åland, 3,1 procent för personer födda i Finland samt 10,5 procent för personer födda utanför Finland (inklusive okänt).

Av de arbetslösa personerna i december 2023 hade nästan 58 procent svenska som modersmål, endast knappt fyra procent hade finska som modersmål och ca 39 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa kvinnorna hade mer än 49 procent svenska som modersmål, endast nästan fyra procent hade finska som modersmål och ca 47 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa männen hade ca 64 procent svenska som modersmål, endast knappt fyra procent hade finska som modersmål och drygt 32 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Ett beräknat arbetslöshetstal (observera 18–64 år) var 3,1 för personer med svenska som modersmål, 3,4 procent för personer med finska som modersmål samt 17,5 procent för personer med annat modersmål.

Risken för arbetslöshet var år 2022 preliminärt ca 1,1 procent

Av de personer i åldern 18–64 år som var sysselsatta den 31.12.2021, var ungefär 1,1 procent arbetslösa vid utgången av år 2022 (år 2021 var risken 1,2 procent). Arbetslöshetsrisken var år 2022 lite högre för männen (1,3 procent) än för kvinnorna (0,9 procent). Risken för arbetslöshet beskriver den andel i en viss grupp som är arbetslös följande år.

Figur 2: Arbetslöshetsrisken för sysselsatta år 2022*

År 2022 var arbetslöshetsrisken för studerande preliminärt ca 4,5 procent (5,1 procent år 2021), medan arbetslöshetsrisken för arbetslösa var ca 37,7 procent (33,8 procent år 2021). Dessa uppgifter framgår av en samkörning av ÅSUB:s sysselsättningsstatistik med Arbets- och näringsministeriets material över arbetslösa. Vanligtvis tas uppgifterna för arbetslöshetsrisk enbart ur sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsstatistiken kommer dock med två års eftersläpning, varför denna publicering kompletteras med uppgifter ur Arbets- och näringsministeriets material och kan anses vara preliminära uppgifter. Uppgifter för föregående år har reviderats med material från sysselsättningsstatistiken.

Orsaken till att risken för arbetslöshet är så pass låg för studerande beror troligen på att en stor del av de studerande fortsätter sina studier även året efter. Den allmänna arbetslöshetsrisken (oberoende av huvudsaklig verksamhet året innan) var i slutet av år 2022 bland befolkningen i åldern 18–64 år preliminärt ca 3,2 procent (ca 4,3 procent år 2021). Åren 2012–2019 har den allmänna arbetslöshetsrisken rört sig omkring tre procent, en något högre nivå än perioden 2009–2011 då den allmänna arbetslöshetsrisken endast var drygt två procent. År 2020 mer än fördubblades arbetslöshetsrisken, främst på grund av effekterna av coronapandemin och de efterföljande restriktionerna. År 2021 var risken fortfarande lite förhöjd, till följd av pandemin och restriktionerna, men år 2022 ser det ut som om risken nästan är tillbaka på nivåerna som rådde innan pandemin. I tabellen sysselsatta 18–64 åringar år 2021, arbetslösa år 2022 och arbetslöshetsrisk (%) år 2022 redovisas uppgifterna per kön och åldersgrupp.