Bakgrundsuppgifter om arbetslöshet år 2025

Fortsatt svagt läge på den åländska arbetsmarknaden år 2025

Enligt ÅSUB:s arbetslöshetsstatistik (december 2025) var 860 personer arbetslösa eller permitterade i slutet av år 2025 (376 kvinnor och 484 män). Enligt data från UF-Centret hade 259 personer varit arbetslösa hela året (minst 365 dagar), av dessa var 112 kvinnor och 147 män. Detta är en ökning med 41 personer sedan år 2024 (218 personer som var arbetslösa hela året). Antalet är betydligt högre än nivån innan coronapandemin (99 personer år 2019).

Antalet personer som varit arbetslösa eller permitterade vid minst ett tillfälle under året var hela 1 621 personer (en ökning sedan år 2024 då antalet var 1 517 personer). Månadsvis data finns tillgänglig (rapporteringsdag), men inte dygnsvis information varför antalet teoretiskt kan vara ännu högre. I relation till befolkningen i åldern 18–64 år handlar det om ungefär 9,4 procent som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året (8,8 procent år 2024). Av de personer som varit arbetslösa vid minst ett tillfälle under året har ungefär 16,0 procent varit arbetslösa under hela året (14,4 procent år 2024). Uppgifterna finns redovisade i tabellen Befolkning i arbetsför ålder (18–64 år) som varit arbetslösa eller permitterade under år 2016–2025.

Figur 1: Antal arbetslösa eller permitterade personer efter längden på arbetslösheten år 2025

Personer som varit arbetslösa under hela år 2025 var äldre (i genomsnitt 45,3 år), jämfört med de personer som hade varit arbetslösa mindre än ett år (i genomsnitt 39,4 år). Skillnaden har ökat jämfört med år 2024, medelåldern på de som varit arbetslösa hela året är högre än år 2024 medan medelåldern på de som varit arbetslösa mindre än ett år är lägre. Andelen personer 60 år och äldre var högre hos de som varit arbetslösa hela året (13,9 procent), än jämfört med de personer som varit arbetslösa mindre än ett år (7,9 procent).

I arbetslöshetsstatistiken kan arbetslöshet beskrivas som antingen antalet arbetslösa arbetssökande i slutet av året (den 31 december) eller som antalet dagar som arbetslös under året. I december 2025 var medianen för arbetslöshetens längd 139 dagar (för kvinnor 136 dagar och män 148 dagar). Detta är en minskning totalt och för männen jämfört med situationen ett år tidigare då medianen för arbetslöshetens längd var 142 dagar (för kvinnor 134,5 dagar och män 153 dagar). Medeltalet för arbetslöshetens längd var 392,4 dagar (386,4 dagar för kvinnor och 397,1 dagar för män). Det förekommer dock enstaka fall med mycket lång arbetslöshet varför användningen av medeltal blir något missvisande. Av de personer som var arbetslösa i december 2025 hade ca 46,5 procent även varit arbetslösa i december 2024. Av dessa har närmare en tredjedel varit arbetslösa kontinuerligt (total längd på arbetslösheten är mer än 365 dagar) under hela år 2025 (ca 30,4 procent).

Sett till yrkesgrupp (ISCO) var det gruppen Jordbrukare, skogsarbetare m.fl. som hade den längsta längden på arbetslösheten i december 2025 (medianen var 358 dagar), medan gruppen Chefer hade den kortaste längden på arbetslösheten (medianen var 88 dagar). Den största gruppen sett till antalet arbetslösa arbetssökande var Okänt yrke med 221 personer.

Födelseort och språk

Av de 853 personer som var arbetslösa i december 2025 (i UF-Centrets material) var nästan 36 procent födda på Åland, närmare 14 procent födda i Finland och knappt 51 procent var födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 372 arbetslösa kvinnorna var ca 31 procent av kvinnorna födda på Åland, ca 15 procent födda i Finland samt ca 54 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Av de 481 arbetslösa männen var lite mer än 39 procent av männen födda på Åland, ca 12 procent födda i Finland samt ca 48 procent födda utanför Finland (inklusive okänt). Ett beräknat arbetslöshetstal (observera 18–64 år) var 3,7 för personer födda på Åland, 4,1 procent för personer födda i Finland samt 12,4 procent för personer födda utanför Finland (inklusive okänt).

Av de arbetslösa personerna i december 2025 hade närmare 58 procent svenska som modersmål, endast knappt fem procent hade finska som modersmål och nästan 38 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa kvinnorna mer än 53 procent svenska som modersmål, endast knappt fem procent hade finska som modersmål och ca 42 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Av de arbetslösa männen hade ca 61 procent svenska som modersmål, endast drygt fyra procent hade finska som modersmål och ca 35 procent hade annat modersmål (inklusive okänt). Ett beräknat arbetslöshetstal (observera 18–64 år) var 4,0 för personer med svenska som modersmål, 5,7 procent för personer med finska som modersmål samt 19,5 procent för personer med annat modersmål.

Risken för arbetslöshet var år 2024 preliminärt ca 1,4 procent

Av de personer i åldern 18–64 år som var sysselsatta den 31.12.2023, var preliminärt ungefär 1,4 procent arbetslösa vid utgången av år 2024 (år 2023 var risken 1,5 procent). Arbetslöshetsrisken var år 2024 lite högre för männen (1,5 procent) än för kvinnorna (1,4 procent). Risken för arbetslöshet beskriver den andel i en viss grupp som är arbetslös följande år.

Figur 2: Arbetslöshetsrisken för sysselsatta år 2024*

År 2024 var arbetslöshetsrisken för studerande preliminärt ca 5,8 procent (6,7 procent år 2023), medan arbetslöshetsrisken för arbetslösa var hela 47,1 procent (46,8 procent år 2023). Dessa uppgifter framgår av en samkörning av ÅSUB:s sysselsättningsstatistik med UF-Centrets material över arbetslösa. Vanligtvis tas uppgifterna för arbetslöshetsrisk enbart ur sysselsättningsstatistiken. Sysselsättningsstatistiken kommer dock med närmare två års eftersläpning, varför denna publicering kompletteras med uppgifter ur UF-Centrets material och kan anses vara preliminära uppgifter. Uppgifter för föregående år har reviderats med material från sysselsättningsstatistiken.

Orsaken till att risken för arbetslöshet är så pass låg för studerande beror troligen på att en stor del av de studerande fortsätter sina studier även året efter. Den allmänna arbetslöshetsrisken (oberoende av huvudsaklig verksamhet året innan) var i slutet av år 2024 bland befolkningen i åldern 18–64 år preliminärt ca 3,7 procent (ca 3,5 procent år 2023). Åren 2012–2019 har den allmänna arbetslöshetsrisken rört sig omkring tre procent, en något högre nivå än perioden 2009–2011 då den allmänna arbetslöshetsrisken endast var drygt två procent. År 2020 mer än fördubblades arbetslöshetsrisken, främst på grund av effekterna av coronapandemin och de efterföljande restriktionerna. År 2021 var risken fortfarande lite förhöjd, till följd av pandemin och restriktionerna, men år 2022–2024 ser det ut som om risken är lite närmare nivåerna som rådde innan pandemin. I tabellen sysselsatta 18–64 åringar år 2023, arbetslösa år 2024 och arbetslöshetsrisk (%) år 2024 redovisas uppgifterna per kön och åldersgrupp.