Befolkningen 2010

Förändrade flyttningsmönster sätter spår i befolkningsstrukturen

Antalet födda steg 2010 eftersom barnafödandet för kvinnor under 30 år var större än på länge. Samtidigt sjönk antalet avlidna, varför födelseöverskottet blev ovanligt stort. Tack vare detta höll folkökningstakten i sig trots ett något minskat flyttningsöverskott. Sett över längre tid har dock flyttningsrörelsen blivit allt viktigare för befolkningstillväxten.
 
Detta framgår av ÅSUBs statistikrapport med samlade slutliga uppgifter om den åländska befolkningens struktur och förändringar 2010 som nu utkommit. Rapporten innehåller också tidsserier som gör att man får en bild av den mera långsiktiga utvecklingen, t.ex. de stora förändringar som har skett under 2000-talets första decennium.

Ökning med över 2 200 personer på tio år

På 2000-talet har befolkningen ökat med över 2 200 personer jämfört med knappt 1 200 på 1990-talet. Samtidigt har vissa tydliga strukturförändringar skett. Pensionärerna har börjat öka betydligt i antal samtidigt som 0–14-åringarna har blivit färre. År 2007 blev de 65 år fyllda flera än barnen under 15 år och 2010 var de för första gången flera än 5 000. Om man ser till den geografiska fördelningen har Mariehamns befolkning ökat med 700 från år 2000 till 2010 samtidigt som landsbygden har ökat med över 1 600 och skärgården har minskat med närmare 90 personer.

Tio procent har andra modersmål än svenska

Antalet svenskspråkiga har ökat med 1 000 under 2000-talet, men deras andel av befolkningen har minskat och var 2010 första gången under 90 procent. De finskspråkiga har ökat med nästan 140 och behållit sin andel av befolkningen, fem procent. Invånarna med andra språk har ökat kraftigt, med nästan 1 100 personer, och blev flera än de finskspråkiga 2010.

Drygt fem procent har utomnordisk bakgrund

De som är födda på Åland har förblivit ungefär lika många under decenniet, men deras andel av befolkningen har minskat från 72 till 67 procent. De som är födda i Finland har blivit närmare 400 flera men andelen har börjat minska på senare år och är nu strax under 20 procent. Sverige är födelseland för 750 flera ålänningar än för tio år sedan och andelen har stigit från drygt fem till över sju procent. Knappt 400 personer var födda utanför Norden år 2000, men nu är de närmare 1 500, eller över 5 procent av befolkningen. Det är främst personer från Baltikum, Östeuropa och Asien som har blivit flera.

Inflyttningen från Sverige och utomnordiska länder har blivit viktigare

Förändringarna i befolkningsstrukturen förklaras till stor del av förändrade flyttningsmönster. Inflyttningen under 2000-talet har dels ökat och dels förändrats till sin sammansättning. Det är inflyttningen från Sverige och övriga Norden samt från utomnordiska länder som har ökat. I slutet av 1990-talet och början av 2000-talet kom hälften av inflyttningen från Finland, men på senare år har andelen sjunkit till en tredjedel. Andelen som flyttar in från Sverige och övriga Norden har ökat från drygt 40 till närmare 50 procent. Inflyttningen från utomnordiska länder som tidigare stod för drygt 5 procent nådde år 2010 första gången 20 procent.

 

Utflyttningen har också ökat, men proportionerna har varit ganska oförändrade sedan 1990-talet. Knappt 40 procent flyttar till Finland, närmare 60 procent till Sverige och övriga Norden samt omkring 5 procent till övriga länder.

Ser man till nettoflyttningen är förändringarna ännu mer markanta än vad gäller bruttoflyttningen. Under 1990-talet och 2000-talets första år stod Finland för det största flyttningsöverskottet och utomnordiska länder för ett mindre nettotillskott, medan flyttningen i förhållande till Sverige och övriga Norden gav underskott. På senare år har flyttningsöverskottet från Finland minskat och flyttningen gentemot Sverige och övriga Norden börjat ge ett plus. Flyttningsöverskottet från utomnordiska länder har ökat betydligt och var 2010 större än överskotten från Finland och Sverige tillsammans.  

Befolkningsrapporten innehåller uppgifter både för hela Åland och kommunerna. Statistiken redovisas som lättöverskådliga diagram och som tabeller med mera detaljinformation. Därtill finns förklarande och kommenterande text.

Hela rapporten kan du läsa här

Information om befolkningsstatistiken ger Kenth Häggblom: kenth.haggblom[at]asub.ax

 Publicerad den 16.11.2011

 

 

 

 

Ämnesområden