Befolkningen 2016

Hälften av inflyttarna bosatte sig i Mariehamn

Ålands befolkning ökade med 231 personer 2016 och var 29 214 personer vid årets slut. Kvinnorna blev 149 flera och männen 82. Kvinnorna hade större inflyttning och mindre utflyttning än männen.

ÅSUB har nu publicerat statistikrapporten om befolkningen 2016 med samlade uppgifter om befolkningsrörelsen och -strukturen. Statistiken visar utvecklingen både under fjolåret och för längre perioder.  

Större andel utomnordiska inflyttare i skärgården

Inflyttningen till Åland blev den största hittills, över 1 000 personer. Mest ökade flyttningsströmmen från Sverige, plus 100 personer, men också från Finland och utomnordiska länder kom det flera än 2015. Drygt 500 av inflyttarna bosatte sig i Mariehamn, över 400 på landsbygden och knappt 100 i skärgården. Inflyttarna från utomnordiska länder var relativt sett viktigare i skärgården där de utgjorde 35 procent mot 20 procent i övriga regioner. På landsbygden var inflyttade från Sverige den klart största gruppen medan flyttande från Finland var något vanligare i Mariehamn.

Andelen invånare födda utanför Åland steg i alla regioner och är nu 44 procent i Mariehamn, 37 procent i skärgården och 30 procent på landsbygden.

Många återflyttare i båda riktningarna

Totalt ökade invånarna som är födda utanför Åland med 250 personer och är nu 10 500. Att de inte ökade mera trots de många inflyttade förklaras till en del av att en knapp fjärdedel av dessa eller 240 personer är återflyttade ålänningar. En annan faktor som inverkar är att många inflyttade flyttar ut igen. Av de nästan 800 utflyttade 2016 är 350 födda på Åland, 220 i Finland, 110 i Sverige och drygt 80 utanför Norden.  Fyra av fem utflyttare som är födda i Sverige och Finland valde att flytta tillbaka till sitt födelseland. Detsamma gäller också många av dem som är födda utanför Norden, men av dem flyttade också en hel del till Finland eller Sverige.

De flesta äldre inflyttade är födda i Finland

Gruppen av inflyttade ålänningar decimeras också av att ett antal avlider årligen. Av de nästan 300 döda 2016 var bara 200 födda på Åland, över 80 i Finland och ett knappt tiotal vardera i Sverige och utanför Norden. Detta avspeglar fördelningen på födelseland i olika åldersgrupper. Av den inflyttade befolkningen som har fyllt 65 år är nästan 80 procent födda i Finland, 14 procent i Sverige och 8 procent utanför Norden. I åldrarna 25–39 år är de som kommer från utomnordiska länder lika många som de finlandsfödda, närmare 40 procent av de inflyttade medan 25 procent är födda i Sverige. Andelen inflyttade av hela befolkningen är störst i åldrarna 30–49 år, där över 45 procent är födda utanför Åland.

Ökning av invånare födda i Sverige och utom Norden, minskning av födda på Åland

De som är födda i Finland blev något färre, men de är fortfarande över hälften av de inflyttade, närmare 5 600 personer. Drygt 2 500 är födda i Sverige och över 2 100 utanför Norden, en ökning med runt 130 för vardera gruppen. De som är födda på Åland minskade med knappt 30 och är nu drygt 18 700 eller 64 procent av befolkningen. Födelseöverskottet för denna grupp var stort eftersom de avlidna med Åland som födelseort var nästan 100 färre än de som föddes på Åland under året. Det årliga flyttningsunderskottet är dock betydande och 2016 var de infödda ålänningar som flyttade ut nästan 120 flera än de som återflyttade. Ungefär 30 procent av årskullarna som är födda på Åland är bosatta på annat håll i vuxen ålder.

Nästan hälften av de nyblivna mödrarna är inflyttade

Uppgifter om födelseorten för de nyblivna mödrarna visar också på den stora rörligheten i befolkningen. Av de drygt 290 barn som föddes 2016 har drygt hälften en mamma som själv är född på Åland. De som har en mamma från Finland respektive utomnordiskt land är vardera 18 procent medan 11 procent har en mamma född i Sverige. Man bör beakta att alla inte är nyinflyttade, utan en del av mödrarna som är födda på annat håll kan vara uppvuxna på Åland eller ha bott här länge.

Svenska, lettiska och rumänska ökade mest

De svenskspråkiga ökade med 70 tack vare inflyttningen och är nu nästan 25 600.  Det är det största antalet hittills, men andelen av befolkningen sjönk till under 88 procent. Antalet finskspråkiga var i stort sett oförändrat, knappt 1 400 och andelen är under 5 procent. Invånarna med andra modersmål blev 160 flera, främst på grund av inflyttning men också genom att en del födda registrerades med andra språk än svenska. De är nu 2 250, vilket ger en andel som närmar sig 8 procent. De språk som ökade mest efter svenska var lettiska och rumänska och dessa språkgrupper består nu av över 350 personer vardera.

Totalt av de inflyttade är närmare 70 procent svenskspråkiga och över 10 procent finskspråkiga medan nästan 20 procent har andra modersmål. Språkgrupper med kvinnomajoritet är finska, ryska och thai, medan männen är flera bland personer som talar rumänska, estniska, engelska, tyska och arabiska.

Mera information finns i befolkningsdatabasen.

Statistikrapporten Befolkningen 2016 finns tillgänglig i pdf-format nedan.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Ämnesområden