Befolkningen 2020

Ålands befolkningstillväxt mer än dubbelt större än Finlands sedan år 2000

Ålands befolkning växte med 245 personer under 2020 och var 30 129 personer vid årets slut. Ökningen var 0,8 procent, vilket är högre än för Finland och Sverige där den var 0,2 respektive 0,5 procent. Sedan år 2000 har Ålands folkmängd ökat med 17 procent, en tillväxttakt som är lika stor som Sveriges, men mer än dubbelt så stor som Finlands 7 procent.

Ålands befolkningsstruktur och -rörelse 2020

Nästan 100 tvillingpar har fötts sedan år 2000

Antalet födda har sjunkit något de senaste åren och 2020 års siffra 261 var den lägsta sedan år 2000. Under 20-årsperioden 2001–2020 har 5 600 barn fötts på Åland, varav närmare 2 100 i Mariehamn, 3 200 på landsbygden och 300 i skärgården. Under samma tid har 98 tvillingfödslar och en trillingfödsel ägt rum. Antalet dödfödda är litet, bara sju fall noteras under den nämnda perioden, vilket motsvarar en dryg promille av antalet födslar

Födda och avlidna 2001–2020

Få dödsfall bland yngre ger högre medellivslängd

Antalet avlidna 2020 var den tredje högsta noteringen på 2000-talet, 291 personer. Att antalet visar en stigande tendens kan sättas i samband med ett ökande antal äldre i befolkningen. Antalet yngre som avlider har sjunkit. Efter år 2000 har 30 personer eller en halv procent av alla avlidna varit under 20 år. Av dessa är nio fall spädbarnsdödlighet, det vill säga dödsfall som inträffar under det första levnadsåret. Över två tredjedelar av de kvinnor som har avlidit 2001–2020 har varit 80 år eller äldre jämfört med något under hälften av männen. Från början av 2000-talet har den förväntade livslängden för kvinnor stigit från 83,6 till 85,5 år och för män från 77,6 till 80,4 år. Tumörer samt olyckor och våld har varit en vanligare dödsorsak för män, medan kvinnor i något högre grad har avlidit av sjukdomar i cirkulationsorganen.

Avlidna efter ålder och kön 2001–2020

Ökat antal inflyttade från Sverige och utomnordiska länder

Eftersom födelseöverskottet, födda minus döda, har minskat och allt oftare förbytts i ett underskott, är det flyttningsrörelsen som är den avgörande faktorn för befolkningstillväxten. Antalet inflyttade 2020 som var 957 överträffas endast av inflyttningen 2016–2018 då den var över 1 000 personer. Samtidigt som bruttoflyttningen in och ut, liksom också flyttningsöverskottet, har ökat har också flyttningens sammansättning förändrats. Andelen av inflyttningen som kommer från Finland har minskat från hälften av totalen på 1990-talet till en tredjedel 2020 samtidigt som inflyttningen från Sverige har ökat i betydelse och stod för nästan hälften av de inflyttade 2020. Mest har dock inflyttningen från utomnordiska länder vuxit, och den har på senare år stått för en femtedel av totalen.

Detta märks i befolkningsstrukturen. Sedan år 2000 är det främst personer födda i Sverige och utom Norden som har blivit flera. Av ökningen på nästan 4 400 personer sedan år 2000 står dessa grupper för 1 600 respektive 2 100. För första gången är nu invånarna födda i utlandet en större grupp än de som har flyttat in från Finland, 19 respektive 18,5 procent av befolkningen. Antalet födda utanför Norden är nu 2 500. Invånare från Rumänien, Lettland, Estland, Thailand och Tyskland utgör tillsammans hälften av denna grupp, men totalt finns det invånare från 105 olika länder.

Förändringar i befolkningens sammansättning 2000–2020

Den stora utomnordiska inflyttningen har medfört att andelen svenskspråkiga i befolkningen som hela 1900-talet låg runt 95 procent eller över nu har sjunkit till 86 procent. Andelen finskspråkiga nådde sin kulmen 2008 med fem procent och har sjunkit något sedan dess. Övriga språk har ökat från 1,5 procent år 2000 till 9 procent nu.

Invånare födda utanför Norden

Mariehamn växer tack vare inflyttning till Åland

Befolkningstillväxten under 2000-talet har i huvudsak skett på Ålands centrala delar. Jomala har vuxit med över 2 000 invånare, Mariehamn med 1 200 och Lemland med drygt 500 sedan år 2000. Procentuellt har dock också flera andra kommuner haft en betydande ökning. Skärgården har under hela perioden haft ett negativt födelsenetto och har därför fått se en befolkningsminskning med närmare 300 personer trots att lika många har flyttat in som ut. Också i Mariehamn har födelseöverskottet förbytts i ett underskott de senaste åren, men tack vare ett överskott i den utomåländska flyttningen har staden fortsatt att växa.

Ökningen av antalet äldre tog fart efter år 2000 när de stora årskullarna började uppnå pensionsålder. År 2000 var 16 procent 65 år eller äldre mot 23 procent nu. Andelen är lika hög i Finland och 20 procent i Sverige. Var tredje skärgårdsbo, var fjärde mariehamnare och var femte invånare på landsbygden har uppnått pensionsålder.

Födelse- och flyttningsnetto efter region 2001–2020

Mera information finns i befolkningsdatabasen.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden