Befolkningen språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2011

Antalet svenskspråkiga ökade betydligt, men andelen sjönk

Under 2011 ökade de svenskspråkiga ålänningarna med närmare 190 till nästan 25 400 personer. Trots att detta var den största ökningen hittills på 2000-talet sjönk deras befolkningsandel, och av Ålands 28 355 invånare den 31 december 2011 är nu drygt 89 procent registrerade med svenska som modersmål.

Invånarna med andra språk utgör nästan 3 000 personer. Av dem är knappt 1 400 finskspråkiga, vilket är i stort sett lika många som 2010, och 4,8 procent av invånarna. De som talar andra språk än svenska eller finska ökade med drygt 160 till över 1 600 personer, eller 5,7 procent av alla ålänningar. Totalt finns 54 olika språk representerade, varav många dock talas av bara några få personer. 

Var femte 30–34-åring har annat språk än svenska

Språkstrukturen varierar betydligt mellan olika åldersgrupper. Av de äldre är det en ganska liten andel som inte är svenskspråkiga och av dessa är den övervägande delen finskspråkiga.  Störst andel icke-svenskspråkiga finns i åldrarna 25-39 år och där är det andra språk än finska som utgör den stora majoriteten. I åldersgruppen 30–34 år t.ex. har 5 procent finska som modersmål och 15 procent något annat språk. För personer under 25 år är andelen med andra språk än svenska under tio procent och även här dominerar andra språk än finska.

Personer födda på Åland och i Sverige ökade mest

De invånare som är födda på Åland ökade med drygt 90 under 2011 till drygt 18 800 personer, men andelen sjönk något och är nu drygt 66 procent. De inflyttade blev över 250 flera och är över 9 500 personer, eller 34 procent av befolkningen. Av dessa är drygt 5 500 eller drygt 19 procent födda i Finland, en ökning med drygt 20 personer. De är fortfarande en majoritet av de inflyttade, även om de som är födda i andra länder har knappat in betydligt på försprånget och nu för första gången är över 4 000, vilket är över 14 procent av befolkningen. Om man ser på enskilda ursprungsländer för de inflyttade, var det de som är födda i Sverige som ökade mest i antal under 2011. De blev nästan 90 flera under fjolåret och är nu närmare 2 200.

Flera balter än asiater

Antalet ålänningar som är födda utanför Norden uppgår till nästan 1 600 personer eller 5,6 procent av befolkningen. Majoriteten av dem, eller över 1 000 personer, är födda i Europa och dessa ökade med drygt 100 under året. Rumänerna och letterna blev vardera nästan 30 flera och de som är födda i Estland respektive Tyskland ökade med ett tiotal. Nästan 400 personer födda i Baltikum är nu skrivna på Åland. Av övriga europeiska länder är det Rumänien som ligger främst genom att vara ursprungsland för över 190 ålänningar.

Invånarna som är födda i andra världsdelar ökade med 30 och uppgår till 530 stycken. Det var främst asiater som stod för tillskottet och de är nu 360 personer. Tre länder dominerar den asiatiska inflyttningen till Åland: Thailand där nästan 120 personer är födda, Iran varifrån drygt 100 kommer samt Filippinerna där över 50 av Ålands invånare har sitt ursprung. Indien, Pakistan, Irak, Turkiet och Vietnam har vardera bidragit med ett tiotal personer.

Diagrammet nedan illustrerar den stora tillväxten av befolkningen med utomnordiskt ursprung som har skett under 2000-talet. Totalt fördelar sig invånarna med annan födelseort än Åland på 87 olika ursprungsländer.

 

Fem procent har dubbelt medborgarskap

Andelen finska medborgare minskar långsamt och är nu 91 procent av befolkningen. Av dessa är drygt 1 400 personer, eller 5 procent av invånarna, både finska och utländska medborgare. Över 2 500 personer, eller 9 procent, har endast utländskt medborgarskap. Av dem är knappt hälften svenska medborgare.

Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida:
Befolkning efter språk 31.12.2000–2011
Befolkning efter födelseland 31.12.2005–2011
Befolkning efter medborgarskap 31.12.2001–2011 
Befolkning efter språk, födelseland och medborgarskap 31.12.2010 och 2011
visar förändringen 2010–2011 i komprimerad form.
Befolkning efter kön, födelseort och språk 1920–2011 ger ett längre perspektiv på utvecklingen.
Befolkning efter kommun och språk 2000–2011

Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik:
Befolkning 31.12.2000–2011 efter år, ålder, kön och språk
Befolkning 31.12.1999–2011 efter år, ålder, kön och födelseland
Befolkning 31.12.2001–2011 efter år, ålder, kön och medborgarskap
Befolkning 31.12.2000–2011 efter år, kommun och födelseort

Beskrivning av statistiken

Publicerad 24.4.2012

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom@asub.ax

 

Ämnesområden