Befolkningens språk, födelseort och medborgarskap 31.12.2014
De inflyttade är 10 000
Antalet invånare som är födda utanför Åland fortsätter att växa. År 2014 ökade de med 235 och är nu för första gången över 10 000. Detta är 35 procent av Ålands befolkning 31 december 2014. De som är födda på Åland ökade med 15 personer och är nu drygt 18 800.
Åtta procent av befolkningen född i Sverige
Invånarna som är födda utanför Norden ökade med nästan 120 personer och är nu 1 900 eller närmare 7 procent av befolkningen. De blev flera i så gott som alla kommuner. Störst är andelen i Föglö och Mariehamn, där var tionde invånare är född i ett icke-nordiskt land. De som är födda i Sverige ökade med närmare 70 och är drygt 8 procent av befolkningen. Deras andel är störst i Kökar, där nästan var femte invånare är född i Sverige. I Eckerö och Geta är andelen över tio procent. De som är födda i Finland blev nästan 50 flera och behöll sin andel på drygt 19 procent av befolkningen. Brändö och Mariehamn har den största andelen inflyttade från Finland med en tredjedel respektive en fjärdedel av invånarna.
De inflyttades andel av befolkningen är störst i åldersgrupperna 30–64 år, där de utgör över 40 procent av invånarna. I Mariehamn är över hälften av invånarna i dessa åldersgrupper födda utanför Åland. Bland de äldre inflyttade dominerar de som är födda i Finland, medan de som är födda i Sverige och utomnordiska länder är flera i de yngre åldersgrupperna. T.ex. bland 60–64-åringarna är 33 procent födda i Finland, 7 procent i Sverige och övriga Norden samt 4 procent utom Norden. I 30–34-årsåldern är de som kommer från utomnordiska länder den största gruppen med 18 procent av befolkningen, medan Finland står för 17 procent och Sverige för 10 procent. Totalt fördelar sig de inflyttade på 95 olika ursprungsländer, varav 36 europeiska, 23 asiatiska, 18 afrikanska och 14 latinamerikanska.
Nästan 2 000 har andra språk än svenska och finska
Antalet svenskspråkiga ökade med 100, men deras andel av befolkningen sjönk. De som har något annat modersmål ökade med nästan 150 och är nu närmare 12 procent av invånarna. De finskspråkiga blev ett tiotal flera och behöll sin andel på knappt fem procent. Mest av de övriga språken ökade rumänska (nästan 40) och lettiska (närmare 30) och dessa båda språk talas nu av närmare 300 personer eller en procent av befolkningen vardera. De som talar estniska blev drygt 20 flera och är nu knappt 200. Också ryska, thai, engelska och tyska representeras vardera av omkring 100 personer eller mera. Nästan 2 000 av Ålands invånare har nu något annat språk än svenska och finska. Totalt finns 64 olika språk noterade i befolkningsregistret, varav en hel del dock talas av bara några få personer.
Tio procent är utländska medborgare
Antalet finska medborgare ökade med drygt 130 under 2014, medan medborgarna i andra länder blev närmare 120 flera. Över tio procent av befolkningen är nu utländska medborgare och därtill kommer sex procent som är finska medborgare men som dessutom har medborgarskap även i ett annat land. Av de utländska medborgarna är numera över hälften medborgare i utomnordiska länder.
Se följande tabeller på ÅSUBs hemsida (excel):
Födelseland 2005–2014
Språk 2000–2014
Medborgarskap 2001–2014
Språk, födelseland och medborgarskap 2013 och 2014, visar förändringen i sammandrag
Födelseort, språk och kön 1920–2014, ger ett längre perspektiv på utvecklingen
Se flera tabeller med bl.a. kommunvisa siffror.
Databastabellerna innehåller mera detaljerad statistik (pc-axis):
Födelseland och kön 1999–2014
Språk, födelseland och kön 1999–2014
Medborgarskap, födelseland och kön 1999–2014
Se flera databastabeller med bland annat uppgifter efter ålder och kommun i mappen Befolkningens storlek och struktur.
Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax
Publicerad 5 maj 2015