Bostäder och boendeförhållanden 2019

Medelålänningen bor på 47 kvadratmeter

Det finns närmare 16 600 bostäder på Åland och 14 085 är stadigvarande bebodda. Knappt 44 procent av de bebodda bostäderna finns i Mariehamn, 49 procent på landsbygden och 7 procent i skärgården. Antalet bebodda bostäder har ökat med närmare 80 under 2019 och med drygt 3 000 sedan år 2000.

63 procent av de bebodda bostäderna finns i fristående småhus, nästan 27 procent i flervåningshus och 8 procent i rad- eller kedjehus. Jämfört med år 2000 har andelen bostäder i småhus minskat något, medan andelen bostäder i flervåningshus ökat. Två tredjedelar av hushållen äger sina bostäder. Den genomsnittliga bostadsytan är 98 kvadratmeter per hushåll eller 47 kvadratmeter per person. Sedan år 2000 har medelytan per person blivit sju kvadratmeter större, en ökning med 17 procent. Sju procent av hushållen är trångbodda, vilket innebär att bostaden har färre rum än antalet boende (exklusive köket).

En fjärdedel av bostäderna är byggda på 2000-talet

Nästan en fjärdedel av de åländska bostäderna är byggda före 1960 och lika stor del byggda 2000 eller senare. Något fler bostäder 28 procent, är byggda under 1960- och 70-talen.

Landsbygden har de nyaste bostäderna med drygt 36 procent byggda 1990 eller senare jämfört med strax under 30 procent i båda Mariehamn och skärgården.
Högst andel nybyggda bostäder finns i Jomala, Lemland och Kökar och lägst i Kumlinge, Sund och Geta.

Yngre i flervåningshus, äldre i småhus

De yngsta hushållen bor i betydligt större utsträckning i flervåningshus än de äldre, vilket diagrammet nedan visar. Över två tredjedelar av hushållen där den äldsta personen är under 25 år bor i flervåningshus, medan färre än var femte bor i småhus. När det gäller hushåll där den äldsta personen är 25–64 år respektive 65 år eller äldre bor närmare två tredjedelar i småhus och runt en fjärdedel i flervåningshus.

Mariehamnarna bor på minst yta

De minsta bostäderna finns i Mariehamn gällande såväl antal rum som bostadsyta per hushåll och per person. Bostadsytan per bostadshushåll i Mariehamn är i snitt 84 kvadratmeter vilket innebär 45 kvadratmeter bostadsyta per person, jämfört med 48 kvadratmeter på landsbygden och 49 i skärgården.

Ungefär två femtedelar av de bebodda bostäderna i staden är en- eller tvårumsbostäder och ungefär lika många är tre- eller fyrarummare. På landsbygden har närmare hälften av bostäderna tre till fyra rum och en tredjedel har flera rum än så. Också i skärgården bor hälften av hushållen i tre- till fyrarumsbostäder, men här finns ungefär lika många bostäder med färre än tre rum som med flera än fyra.

Trångboddheten har minskat något

Andelen trångbodda hushåll har sjunkit stadigt sedan 2000, då andelen var drygt tio procent, till under sju procent 2019. 14 procent av befolkningen bodde enligt definitionen trångbott vid utgången av 2019. Barnhushåll är oftare trångbodda än hushåll utan barn.

De åländska bostädernas utrustningsnivå kan graderas utifrån vilken utrustning de har i form av vatten, avlopp, WC, tvättmöjligheter och uppvärmningssystem. Nio procent av de bebodda bostäderna bedöms vara bristfälligt utrustade. Andelen är högre i skärgården och på landsbygden än i Mariehamn.

Omkring 2 500 bostäder utan fast bosatta invånare

Av de omkring 2 500 bostäder som saknar fast bosatta invånare finns drygt 1 300 i Mariehamn, 850 på landsbygden och 300 i skärgården. I staden är bostäderna framför allt i flervåningshus, medan det på landsbygden är småhus som inte används som fast bostad. Att en bostad saknar fast bosatta kan ha flera olika förklaringar.

Statistikmeddelandet om bostäder och boendeförhållanden 2019 har nu publicerats. Det finns också uppgifter om bostäder och boendeförhållanden i databaser och excelfiler på ÅSUBs hemsida. 

Kontaktperson: 

Tove Fagerström

+358 (0)18 25491
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden