Flyttningsrörelsen 2015
Fortsatt ökning av icke-nordbor
ÅSUBs nyhet om Befolkningsrörelsen 2015 visade ett kraftigt minskat flyttningsöverskott, på grund av mindre inflyttning från Sverige och större utflyttning till Finland och utomnordiska länder. De mera detaljerade uppgifterna om in- och utflyttningen 2015 som ÅSUB nu har publicerat visar mera i detalj vilka faktorer som ligger bakom förändringarna. I de följande diagrammen jämförs 2015 års flyttningsrörelse med de tre föregående åren.
Av de som flyttade in 2015 är 75 procent födda utanför Åland, och 25 procent således återflyttande ålänningar. Nästan 70 procent är svenskspråkiga och knappt 10 procent finskspråkiga, medan drygt 20 procent har något annat modersmål. Det flyttade in flera kvinnor än män, men också bland de utflyttade var det kvinnomajoritet. Nettoresultatet av flyttningen blev därför att såväl kvinnorna som männen blev närmare 40 flera.
Över 200 återflyttare per år
Över 300 personer som är födda på Åland flyttade ut 2015, medan drygt 200 utflyttade ålänningar återvände. Dessa siffror är i samma storleksordning som 2014. Antalet återflyttare från Sverige var mindre 2015, medan flera kom från Finland. Det är ändå från Sverige som de flesta återflyttande ålänningar kommer. År 2015 var de drygt 140, medan drygt 60 av de inflyttade från Finland var födda på Åland. Från övriga nordiska länder kom bara en handfull återflyttare och från länder utanför Norden ett tiotal. Av återflyttarna var ungefär lika många kvinnor som män.
Siffrorna om återflyttare visar inte hur stor del som återvänder av de ålänningar som någon gång har flyttat bort, utan bara hur många av de inflyttade under året som är födda på Åland.
När det gäller inflyttade som är födda utanför Åland blev både de som är födda i Finland och i Sverige färre 2015, medan inflyttningen av personer födda utanför Norden ökade ytterligare något.
Många återvänder till sitt födelseland
Drygt 60 procent av de utflyttade 2015 utgjordes av personer som tidigare någon gång har flyttat in till Åland. Flera invånare födda i Finland flyttade ut 2015 än 2014, de flesta till Finland, men en del till Sverige. Utflyttningen av personer födda i Sverige var ungefär lika stor som 2014 och den stora majoriteten flyttade tillbaka till sitt födelseland. Utflyttningen av personer födda utanför Norden ökade betydligt 2015. Av dessa flyttade ett 40-tal till sitt ursprungliga hemland, ungefär lika många till Sverige, knappt 30 till Finland och ett tiotal till något annat land.
Sammantaget gav flyttningsrörelsen ett överskott på närmre 90 personer födda utanför Norden, plus 50 för personer födda i Sverige och ett nettotillskott på över 30 personer födda i Finland. För personer födda på Åland gav flyttningen ett minus på nästan 100 personer, ett underskott som 2015 inte helt kunde vägas upp av födelseöverskottet.
Över 600 svenskspråkiga flyttade in, nästan lika många flyttade ut
Nästan alla inflyttade från Sverige är svenskspråkiga, och tre fjärdedelar av de som flyttade från Finland. Totalt har därför över 600 av de nästan 900 inflyttade under 2015 svenska som modersmål. Nästan lika många svenskspråkiga flyttade dock ut, varför flyttningsrörelsens bidrag till antalet ålänningar med svenska som modersmål blev endast plus tio personer. Det var både minskad inflyttning och ökad utflyttning som drog ner överskottet jämfört med 2014.
De finskspråkiga minskade genom flyttningen i och med att drygt 80 flyttade in medan nästan 110 flyttade ut. Jämfört med 2014 var det utflyttningen som ökade. Största delen av de finskspråkigas flyttningar gick till och från Finland, men en del hade också Sverige som destination eller utflyttningsland.
Också personer med övriga språk flyttade ut i större utsträckning än 2014, över 100 personer. De inflyttade var ungefär lika många som 2014, eller drygt 190, varför invånarna med andra språk än svenska och finska ändå fick ett tillskott av flyttningsrörelsen på 90 personer. Trots att inflyttningen och flyttningsöverskottet minskade bidrog alltså flyttningen till fortsatt ökat internationellt inslag i Ålands befolkning.
Mindre flyttningsnetto i de flesta åldersgrupper
Flyttningen ger vanligen ett överskott i de flesta åldrar. Undantaget är åldersgruppen 10–19 år där det brukar vara ett mindre underskott på grund av den stora utflyttningen av personer i de övre tonåren. År 2015 var överskottet i de flesta åldersgrupper mindre än 2014 samtidigt som flyttningsunderskottet bland 10–19-åringar var ovanligt stort.
De svenskspråkiga utgör en majoritet av de inflyttade i alla åldersgrupper. Andelen med andra språk är störst mellan 30 och 50 där de utgör 40 procent. Bland de äldre inflyttade med andra språk är de flesta finskspråkiga, men i åldrarna under 50 dominerar övriga språk stort.
Se exakta siffror och flera diagram i excelfilen
Inflyttade och utflyttade 2015 efter land, födelseland, språk, kön och ålder
Med hjälp av databastabellerna kan man enkelt göra jämförelser mellan åren:
In- och utflyttning 2012–2015 efter år, födelseland, land, flyttningsriktning och kön
In- och utflyttning 2012–2015 efter år, födelseland, åldersgrupp, land och flyttningsriktning
Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax
Publicerad 6.9.2016