Förtroendevalda 2020

Färre och äldre förtroendevalda

Förtroendevalda innehar 742 poster i kommunfullmäktige, kommunstyrelser och facknämnder samt som representanter i kommunalförbund. Antalet poster har minskat med nästan 40 sedan 2016 och är 80 färre än 2012. Könsfördelningen är 46 procent kvinnor och 54 procent män, vilket är samma proportioner som 2016. Antalet förtroendevalda personer är dock bara 525, eftersom 174 personer sitter på flera poster. Detta framgår av statistiken över kommunernas förtroendevalda som ÅSUB har sammanställt utgående från de uppgifter som Ålands kommunförbund och ÅSUB samlade in i början av 2020 och som omfattar nästan 100 olika organ.

Färre poster i nämnder

Av förtroendeposterna finns över 200 i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, närmare 100 i kommunstyrelserna och nästan 350 i olika nämnder. Därtill har kommunerna 90 representanter i kommunalförbundens fullmäktige och stämmor. Jämfört med förra perioden har antalet poster minskat med över 30 i nämnderna, något som bland annat beror på att Geta, Lemland och Lumparland har förändrat sin nämndstruktur. Antalet fullmäktige- och styrelseledamöter har minskat med ett par personer vardera. Fullmäktigeförsamlingarnas sammansättning i denna statistik är uppdaterad enligt de förändringar som skedde när kommunstyrelserna valdes i början av 2020.

I fullmäktige finns det en klar majoritet män, 60 procent, vilket är samma andel som 2016. I styrelserna och nämnderna är könsfördelningen jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män, också det i stort sett samma proportioner som 2015. För representanterna i kommunalförbunden har fördelningen blivit något ojämnare, 46 procent kvinnor och 54 procent män. Enligt jämställdhetslagen ska könsfördelningen i kommunala organ utom fullmäktige vara inom intervallet 40–60 procent.

I fullmäktige finns det en klar majoritet män, 60 procent, vilket är samma andel som 2016. I styrelserna och nämnderna är könsfördelningen jämn, 49 procent kvinnor och 51 procent män, också det i stort sett samma proportioner som 2015. För representanterna i kommunalförbunden har fördelningen blivit något ojämnare, 46 procent kvinnor och 54 procent män. Enligt jämställdhetslagen ska könsfördelningen i kommunala organ utom fullmäktige vara inom intervallet 40–60 procent.

Nämnderna presenteras i statistiken sammanslagna till fem huvudgrupper (se beskrivning av statistiken längst ner på denna sida). Av dessa är männen i majoritet i närings- och lantbruksnämnderna, 54 procent, och nämnderna inom området byggnad, teknik och miljö med 55 procent. I båda fallen är det en något jämnare könsfördelning än 2016. I de övriga grupperna av nämnder är fördelningen likadan som föregående period. I social- och omsorgsnämnderna är kvinnorna i majoritet och utgör 56 procent. I biblioteks-, kultur- och fritidsnämnderna samt skol- och bildningsnämnderna är sammansättningen jämnast med någon procentenhets övervikt för kvinnorna.

Ökad majoritet av män bland nämndordförandena

För ordförandeposterna är könsfördelningen ojämnare än bland de förtroendevalda totalt, 35 procent är kvinnor och 65 procent män. De båda högsta organen, styrelse och fullmäktige, har en stor manlig majoritet bland ordförandena, 75 respektive 69 procent, och även i nämnderna är männen flera, 61 procent. I nämnderna totalt sett är könsfördelningen på ordförandeposterna ojämnare nu än förra perioden, medan den är oförändrad i styrelse och fullmäktige. I byggnads-, tekniska- och miljönämnderna är nästan samtliga ordförande män och även i skol- och bildningsnämnderna utgör de ett flertal. Fördelningen är jämn i social- och omsorgsnämnderna samt närings- och lantbruksnämnderna med en liten övervikt för kvinnor. I biblioteks- och kulturnämnderna är majoriteten av kvinnor bland ordförandena större.

När det gäller viceordförandeposterna är könsfördelningen i nämnderna totalt sett densamma som för ordförandena, medan fullmäktige och styrelserna har en jämnare fördelning. Könsfördelningen i presidierna är ändå totalt sett något ojämnare än 2016, 39 procent kvinnor och 61 procent män.

Jämnaste könsfördelningen i Mariehamn

Det finns över 400 förtroendeposter i landsbygdskommunerna, drygt 250 i skärgården och över 80 i Mariehamn. Sedan förra perioden har antalet minskat med 35 på landsbygden och 5 i skärgården, medan posterna har ökat med 2 i Mariehamn. Antalet förtroendeuppdrag utgör 12 procent av invånarantalet i skärgården, 2,5 procent på landsbygden och 0,7 procent i Mariehamn.

Av regionerna har Mariehamn den jämnaste könsfördelningen med 49 procent kvinnor och 51 procent män. I skärgården är proportionerna 47–53 och på landsbygden 45–55. Vissa enskilda kommuner har dock en lika jämn fördelning som staden.

Flera kvinnor bland de yngre förtroendevalda

Medelåldern på de förtroendevalda är nästan 52 år, 2,5 år högre än 2016. Över hälften är mellan 40 och 59 år, vilket gör att denna åldersgrupp är överrepresenterad i förhållande till befolkningen. De som är 60–69 år utgör 20 procent, vilket också det är mera än andelen av befolkningen. Nästan 14 procent av de förtroendevalda är 30–39 år, vilket är en obetydlig underrepresentation i förhållande till invånarna. Nio procent har fyllt 70 medan bara fem procent är under 30, varför dessa åldersgrupper är kraftigt underrepresenterade. Skärgården har något äldre förtroendevalda än landsbygden och Mariehamn.

Av de förtroendevalda som har fyllt 50 är en betydande majoritet män, medan kvinnorna är flera i åldrarna under 40 år. Jämnast är könsfördelningen i åldern 40–49 år. Kvinnornas medelålder är 50 och männens 53 år.

De äldsta förtroendevalda i kommunalförbund och socialnämnder

Åldersstrukturen i fullmäktigeförsamlingarna ligger nära den som gäller för de förtroendevalda totalt med en medelålder på närmare 52 år. Styrelserna och nämnderna har en något yngre profil med en medelålder på 50 respektive 51 år. Skol- och bildningsnämnderna har den lägsta medelåldern, 47 år, medan nämnderna inom det sociala området ligger högst med en genomsnittsålder på 55 år. De äldsta förtroendevalda finner man liksom tidigare som representanter i kommunalförbunden, där medelåldern är 58 år.

Av de förtroendevalda som har fyllt 50 är en betydande majoritet män, medan kvinnorna är flera i åldrarna under 40 år. Jämnast är könsfördelningen i åldern 40–49 år. Kvinnornas medelålder är 50 och männens 53 år.

De äldsta förtroendevalda i kommunalförbund och socialnämnder

Åldersstrukturen i fullmäktigeförsamlingarna ligger nära den som gäller för de förtroendevalda totalt med en medelålder på närmare 52 år. Styrelserna och nämnderna har en något yngre profil med en medelålder på 50 respektive 51 år. Skol- och bildningsnämnderna har den lägsta medelåldern, 47 år, medan nämnderna inom det sociala området ligger högst med en genomsnittsålder på 55 år. De äldsta förtroendevalda finner man liksom tidigare som representanter i kommunalförbunden, där medelåldern är 58 år.

Minskat antal förtroendevalda under 50 år, flera som fyllt 70

Den nedgång av antalet förtroendevalda som har skett sedan 2012 gäller främst personer som är under 50 år. Denna grupp har minskat med över 100 och andelen från 55 till 45 procent. Störst har minskningen varit i åldersgruppen 30–39 år. En betydande ökning noteras däremot för antalet förtroendevalda som är 70 år och äldre. År 2012 var de bara 15 personer mot nästan 70 nu. Förskjutningen från yngre till äldre förtroendevalda har skett i alla typer av organ, men förändringarna har varit minst markanta i kommunstyrelserna.

Över hälften av fullmäktigeledamöterna sitter också i någon nämnd

Texten och diagrammen ovan samt de publicerade tabellerna gäller de 742 förtroendeposter som denna statistik omfattar. I vissa fall är det samma personer som sitter på flera uppdrag. Totalt är det 525 personer som innehar de olika posterna, 250 kvinnor och 275 män. Av dessa har 351 endast ett uppdrag och 137 två uppdrag, medan 37 personer sitter på tre till fem olika poster. Andelen som har flera uppdrag har sjunkit något från 2016 och är nu 33 procent, lite högre för män än för kvinnor. Andelen personer med flera uppdrag är knappt en fjärdedel i Mariehamn, en tredjedel på landsbygden och drygt en tredjedel i skärgården.

Den vanligaste kombinationen är att man är med i fullmäktige och nämnd. Av fullmäktigeledamöterna sitter 110 också i en eller flera nämnder, medan bara 17 styrelseledamöter har något nämnduppdrag. Representanterna i kommunalförbunden har till största delen också en eller flera andra poster, 17 sitter i kommunstyrelsen, 34 i fullmäktige och 30 i en eller flera nämnder. Tolv personer representerar sin kommun i flera förbund.

Hälften av posterna innehas av partianknutna personer

Vid insamlingen efterfrågades de förtroendevaldas parti eller politiska gruppering. Bara knappt hälften av de förtroendevalda har hänförts till något av de politiska partierna. De övriga hör främst hemma i kommuner där kommunpolitikerna helt eller delvis kommer från listor som inte är partianknutna, men också i vissa kommuner med partipolitik är en del av posterna tillsatta med personer utan partitillhörighet. Av partierna innehar Centern flest poster, 135. Därefter kommer Liberalerna med 74 och de Obundna med 58. För de flesta partier är totalantalet förtroendeposter runt tre gånger antalet fullmäktigeledamöter. Ålands Framtid ligger högst med sex gånger fullmäktigeplatserna.

Hälften av de nästan hundra ledamöterna i kommunstyrelserna är partianknutna. Av dessa hör 20 till Centern, 12 till Liberalerna, 6 till Moderaterna och lika många till de Obundna. Tre representerar Socialdemokraterna och en vardera Ålands Framtid och Hållbart Initiativ.

Av ordförandena i kommunstyrelserna hör fyra till Centern, två till Liberalerna och en till Moderaterna. Övriga nio är inte partianknutna. Som ordförande i fullmäktige sitter fyra personer från Centern, två från de Obundna och en vardera från Moderaterna och Ålands Framtid, medan åtta saknar partitillhörighet.

Mindre andel kvinnor är fullmäktige- och styrelseordförande än i Finland och Sverige

Möjligheterna att jämföra med Finland och Sverige begränsas av att den senaste statistiken för Finlands del omfattar endast ordförandeposterna i fullmäktige och styrelserna.

Det finns en stor majoritet av män bland kommunstyrelsernas ordförande också i Finland och Sverige, drygt två tredjedelar. Fördelningen är ändå lite jämnare än på Åland. Bland fullmäktigeordförandena är könsfördelningen 39 procent kvinnor och 61 procent män i Finland och 35 respektive 65 procent i Sverige, i båda fall jämnare än på Åland. Bland nämndordförandena är däremot den manliga majoriteten något mindre på Åland än i Sverige där 64 procent är män.

När det gäller samtliga förtroendevalda har Sverige en något jämnare könsfördelning i fullmäktige än Åland, 43 procent kvinnor och 57 procent män. I styrelser och nämnder där Åland har en nästan helt jämn fördelning har Sverige en majoritet av män, 60 respektive 56 procent. Liksom på Åland är trenden i Sverige att andelen äldre förtroendevalda har ökat och att männen är betydligt fler än kvinnorna i de högre åldrarna

I excelfiler på ÅSUBs webbplats finns statistik om de förtroendevalda efter kön, kommun, organ, ålder och parti samt uppgifter om presidierna.

Uppgifter finns också i två databastabeller.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden