Grundskolan hösten 2017

Ökat elevantal i nästan alla årskurser

Hösten 2017 går det 2 890 elever i de åländska grundskolorna, varav 1 948 på lågstadiet och 942 på högstadiet. Mariehamn och Södra Ålands högstadiedistrikt har drygt 1 000 grundskoleelever vardera, medan det i Norra Ålands högstadiedistrikt, dit också Vårdö hör, går ungefär 650 elever. Övriga skärgården har drygt 100 barn i grundskolan. Av de 23 grundskolorna har 9 färre än 50 elever och i 6 skolor går mera än 200 barn. Förutom eleverna i skolorna får 35 barn hemundervisning och 7 åländska barn går i grundskola utanför Åland.

Flest elever har årskurs fyra och fem med 340–350 barn vardera, medan tvåan och åttan är minst med ungefär 305 elever var. Jämfört med hösten 2016 har eleverna blivit ungefär 40 fler och ökningen är jämnt fördelad mellan låg- och högstadiet. Alla årskurser har ett ökat elevantal utom årskurs fyra som har två elever färre än årkurs tre hösten 2016.

Fyra femtedelar av eleverna med specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd har högst ett ämne med anpassad lärokurs

Stödet för lärande och skolgång delas in i allmänpedagogiskt, specialpedagogiskt och mångprofessionellt stöd. Därutöver finns undervisning för elever med förlängd läroplikt (träningsundervisning). Över en femtedel av eleverna får någon av dessa stödformer. Allmänpedagogiskt och specialpedagogiskt stöd är vanligast med ungefär 270–280 elever vardera, drygt 80 barn får mångprofessionellt stöd och träningsundervisningen omfattar 27 elever. Av eleverna med specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd har en fjärdedel all sin undervisning inom allmänundervisningen och drygt hälften deltar mellan 51–99 procent i allmänundervisning. Endast ett fåtal av eleverna med specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd får all sin undervisning i specialklass.

Eleverna som får specialpedagogiskt eller mångprofessionellt stöd kan ha inget, ett eller flera ämnen med anpassad lärokurs och nästan 80 procent av dem har högst ett sådant ämne. Fem procent har två till tre ämnen med anpassad lärokurs och drygt 17 procent har minst fyra ämnen.

Ökat val av frivilliga språk i årskurs fem, men minskning i årskurs sex till nio

Andelen elever som läser frivilliga språk minskade både på årskurs sex och på högstadiet. I årskurs fem har dock 87 procent av eleverna detta läsår valt att läsa språk, jämfört med 76 procent hösten 2016. På högstadiet läser 78 procent av eleverna på årskurs 7 minst ett frivilligt språk, medan motsvarande siffra för årskurs 8 är 73 procent och för årskurs 9 är den 67 procent. Diagrammet nedan visar att andelen elever på nian som läser frivilliga språk har minskat sedan början av 2000-talet och dessutom är det nu vanligare att eleverna har ett frivilligt språk i stället för två. Dessa trender gäller för båda könen. Uppgifterna om frivilliga språk gäller A2-språk som börjar läsas på årskurs fem samt B1-språk som är en lärokurs på minst sex veckotimmar som påbörjas först på högstadiet. Finska är det överlägset mest lästa frivilliga språket, men också tyska och franska läses på alla årskurser från femman till nian.

Språk och idrott är de vanligaste tillvalsämnena på högstadiet

Förutom de frivilliga A2- och B1-språken kan högstadieeleverna välja andra tillvalsämnen för att komma upp till de obligatoriska 30 lektionstimmarna per vecka. Vilka tillvalsämnen som erbjuds varierar i de olika skolorna och som exempel kan nämnas drama, film, programmering, skärgårdslinje och kreativ profil. Samma elev kan ha flera än ett tillvalsämne. Idrott och språk (t.ex. tillvalsengelska och spanska) är de mest valda ämnena hösten 2017.  

Också inom religionsundervisningen finns en viss valfrihet då man kan välja att läsa religionskunskap, livsåskådningskunskap eller att ordna religionsundervisningen själv. Drygt 94 procent av eleverna väljer religionskunskap, 5 procent väljer livsåskådningskunskap och 0,5 procent ordnar undervisningen själva. Jämfört med för fem år sedan har det blivit något vanligare att välja livsåskådning. De som ordnar religionsundervisningen själva har dock minskat lite.

Hälften av eleverna som har annat modersmål än svenska fick stödundervisning i svenska

Statistikpublikationen om grundskolan 2017 innehåller också vissa uppgifter som gäller föregående läsår, d.v.s. läsåret 2016–2017, då dessa inte kan summeras och redovisas förrän efter läsårets slut. Detta gäller till exempel behovet av stödundervisning i svenska för elever med annat modersmål än svenska. Av de 250 elever som under föregående läsår hade annat modersmål fick hälften stödundervisning i svenska. Stödet uppgick till över 22 000 elevtimmar och förekom i 17 skolor. Behovet av detta stöd fanns i alla årskurser och vanligast var det i ettan, där det gavs till drygt 20 elever.

Andra uppgifter från föregående läsår som förekommer i publikationen gäller till exempel antal elever som gått ut våren 2017, svaga betyg på högstadiet och specialundervisning på deltid.

Förutom sammanlagda uppgifter för hela Åland innehåller meddelandet statistik på skol- och kommunnivå, i form av tabeller och diagram. Språkstudierna och specialundervisningen beskrivs relativt detaljerat. Utvecklingen inom grundskolan under 2000-talet framgår av ett antal tidsserier.

Mera information om den åländska grundskolan finns i exceltabeller och databaser samt i statistikmeddelandet Grundskolan 2017 som finns tillgängligt i pdf-format nedan.

Kontaktperson: 

Gerd Lindqvist

+358 (0)18 25582
gerd.lindqvist@asub.ax

Ämnesområden