Hållbar utveckling år 2023

Den ekonomiska försörjningskvoten (antal icke-sysselsatta personer per 100 sysselsatta) var 114,9 år 2021

  • Lätt eldningsolja står för merparten av de på Åland sålda oljeprodukterna, minskningen på 2010-talet kan troligen förklaras med att många egnahemshus gått över till alternativa uppvärmningsmetoder.Infografik om försäljningen av oljeprodukter på Åland
  • De konsumtionsrelaterade utsläppen av växthusgaser som beräknats av Finlands miljöcentral (Syke) uppgick vid senaste beräkning 2015 till ungefär 9,7 ton koldioxidekvivalenter per invånare.
  • Islossningen på Slemmern i Mariehamn, inträffade år 2023 den 23 mars, vilket brukar anses vara tidpunkten för vårens ankomst.
  • På Åland finns 121 fridlysta arter, av dessa var 61 växtarter (t.ex. guckusko), 25 fågelarter (tex. havsörn) samt 15 fjärilsarter (t.ex. apollofjäril).Infografik om fridlysta arter på Åland
  • Åldersfördelningen för Ålands befolkning, illustrerad i en så kallad befolkningspyramid, visar tydligt de stora åldersgrupperna i åldern 50–59 år, samt de små åldersgrupperna i åldern yngre än 30 år. Utan en positiv nettoinflyttning skulle resultatet på sikt vara att Ålands befolkning minskade.
  • Prognosen för Ålands befolkning från år 2022 fram till år 2040 tyder på att befolkningen i åldern 0–79 år ökar måttligt (mellan 5,6 procent och 11,3 procent), medan gruppen med befolkning äldre än 80 år ökar kraftigare (med mer än 77 procent). År 2040 beräknas ålänningarna vara 34 417.
  • Enligt ÅSUBs sysselsättningsstatistik år 2021 var den ekonomiska försörjningskvoten (antal icke-sysselsatta personer per 100 sysselsatta) 114,9. År 2020 fanns det 120,1 icke-sysselsatta personer per 100 sysselsatta. Även om den ekonomiska försörjningskvoten förbättrades år 2021, är kvoten fortfarande mycket högre än innan coronapandemin (år 2019) då kvoten var ca 105,5.Infografik om ekonomisk försörjningskvot på Åland
  • År 2020 var den offentliga skuldens andel av Ålands BNP ca 4,3 procent.
  • De största inkomstskillnaderna finns normalt i Mariehamn där Gini-koefficienten (mått på inkomstspridning) år 2021 var 33,0. På landsbygden var Gini-koefficienten 26,5 och i skärgården 30,9. Ju högre värde desto större inkomstskillnader.
  • År 2021 var det beräknade Gender Inequality Index (GII) för Åland ca 0,054, det vill säga ungefär ett 5,4 procentigt tapp i jämställdhetsprestation. I en internationell jämförelse placerade sig Åland på trettonde plats år 2021.

Publikationen är ett komplement till ÅSUBs temaområde Hållbar utveckling. Nyckeltalen på temaområdet uppdateras fortlöpande under året då ny information blir tillgänglig.

Jonas Karlsson

+358 (0)18 25581
fornamn.efternamn[at]asub.ax