Konsumentprisindex juli 2010

Inflationstakten 1,7 procent i juli

I juli steg de åländska konsumentpriserna på årsbasis med 1,7 procent, jämfört med 1,5 procent i juni. I juli inverkade högre priser inom huvudgrupperna "bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen" samt "transport" mest på den totala uppgången (med 1,1 procentenheter respektive 0,8 procentenheter), medan lägre priser inom huvudgruppen "livsmedel och alkoholfria drycker" dämpade inflationen mest (med 0,6 procentenheter). Mellan juni och juli 2010 steg de åländska konsumentpriserna i genomsnitt med 0,1 procent.

I juli steg de finländska konsumentpriserna på årsnivå med 1,1 procent jämfört med 0,9 procent i juni. Högre priser på bostäder och fastigheter bidrog mest till den totala uppgången, medan inflationen dämpades mest av lägre priser på livsmedel samt lägre räntor. Den månadsvisa förändringen från juni till juli var -0,5 procent.

De svenska konsumentpriserna steg med 1,1 procent på årsbasis i juli, jämfört med 0,9 procent i juni. Prishöjningar inom el och bränsle, bostadshyror, restaurangpriser samt höjda priser på diverse varor och tjänster bidrog mest till den totala uppgången (med 0,2 procentenheter vardera). Den totala uppgången av priserna motverkades samtidigt främst av sänkta räntekostnader för egnahemsägare (med 0,2 procentenheter). Från juni till juli sjönk konsumentpriserna i genomsnitt med 0,3 procent.

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 16 medlemsländer) var i juli preliminärt 1,7 procent och för EU-länderna (EICP omfattar 27 medlemsländer) preliminärt 2,1 procent. Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 1,3 procent (1,3 procent i juni) och Sveriges 1,4 procent (1,6 procent i juni). Av EMU-länderna hade Grekland fortsättningsvis den snabbaste ökningstakten (5,5 procent), och Irland fortsättningsvis den långsammaste med -1,2 procent.

Förändringar i mervärdesskatten

Den 1 juli 2010 genomfördes flertalet förändringar i mervärdesbeskattningen, den största förändringen gäller restaurangmomsen på mat och läsk som sänktes från 22 procent till 13 procent. Om skattesänkningen hade återspeglats till fullo i priserna borde det ha inneburit prissänkningar på ca 7,4 procent. På Åland sjönk priserna inom gruppen restauranger och hotell (innehåller även annat än priser på café- och restaurangmåltider) med 1,2 procent från juni till juli, medan de i Finland sjönk med 3,6 procent. De övriga förändringarna var höjningar, den allmänna momsprocenten höjdes från 22 procent till 23 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,8 procent), livsmedelsmomsen höjdes från 12 procent till 13 procent samt momsen på böcker, mediciner, hotell, persontransporter och kulturevenemang som höjdes från 8 procent till 9 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,9 procent vardera).

Den 1 oktober 2009 sänktes mervärdesskattesatsen på livsmedel från 17 procent till 12 procent, en sänkning som innebär att livsmedelspriserna i detaljhandeln borde ha sjunkit med 4,3 procent. På Åland sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent från september till oktober, medan de i Finland sjönk med 5,6 procent. Den 1 juli höjdes mervärdesskatten på livsmedel med en procentenhet, från 12 procent till 13 procent. Mellan juni och juli steg livsmedelspriserna på Åland med 1,1 procent (i Finland sjönk de med 0,3 procent). Sedan juli ifjol har livsmedelspriserna på Åland minskat med 4,1 procent och i Finland med 5,7 procent.

För att läsa hela meddelandet, klicka här.

 Publicerad: 18 augusti 2010

Frågor om konsumentprisindex besvaras av:
 Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)

Ämnesområden