Konsumentprisindex september 2010

Inflationstakten 1,4 procent i september

Inflationstakten, räknad som förändringen under de senaste tolv månaderna, var 1,4 procent i september, jämfört med 1,8 procent i augusti. Det var främst högre priser inom huvudgruppen "bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen" som inverkade mest på den totala uppgången (med 1,0 procentenheter), medan lägre priser inom huvudgruppen "livsmedel och alkoholfria drycker" dämpade inflationen mest (med 0,4 procentenheter). Från augusti till september var konsumentpriserna i genomsnitt oförändrade.

De finländska konsumentpriserna steg i september på årsbasis med 1,4 procent, jämfört med 1,2 procent i augusti. Uppgången av konsumentpriserna beror främst på högre priser på flytande bränslen samt fastigheter. Samtidigt motverkades uppgången främst av lägre priser på livsmedel samt lägre räntor. Konsumentpriserna steg i genomsnitt med 0,4 procent från augusti till september.

De svenska konsumentpriserna steg i genomsnitt med 1,4 procent på årsbasis i september, jämfört med 0,9 procent i augusti. Främst bidrog högre priser på livsmedel och alkoholfria drycker samt el och bränsle till den totala uppgången (med 0,3 procentenheter vardera), medan prissänkningar inom audiovisuell och fotografisk utrustning samt dataorutrustning motverkade uppgången mest (med 0,3 procentenheter). Från augusti till september ökade konsumentpriserna i genomsnitt med 0,8 procent.

Linjediagram som visar förändringarna i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder (inflation) för Åland, Finland samt Sverige

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 16 medlemsländer) var i september preliminärt 1,8 procent och för EU-länderna (omfattar 27 medlemsländer) preliminärt 2,2 procent. Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 1,4 procent (1,3 procent i augusti) och Sveriges 1,5 procent (1,1 procent i augusti). Av EMU-länderna hade Grekland fortsättningsvis den snabbaste ökningstakten (5,7 procent), och Irland fortsättningsvis den långsammaste med -1,0 procent.

Förändringar i mervärdesskatten

Den 1 juli 2010 genomfördes flertalet förändringar i mervärdesbeskattningen, den största förändringen gäller restaurangmomsen på mat och läsk som sänktes från 22 procent till 13 procent. Om skattesänkningen hade återspeglats till fullo i priserna borde det ha inneburit prissänkningar på ca 7,4 procent. De övriga förändringarna var höjningar, den allmänna momsprocenten höjdes från 22 procent till 23 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,8 procent), livsmedelsmomsen höjdes från 12 procent till 13 procent samt momsen på böcker, mediciner, hotell, persontransporter och kulturevenemang som höjdes från 8 procent till 9 procent (borde återspeglas med prishöjningar på ca 0,9 procent vardera).

Den 1 oktober 2009 sänktes mervärdesskattesatsen på livsmedel från 17 procent till 12 procent, en sänkning som innebär att livsmedelspriserna i detaljhandeln borde ha sjunkit med 4,3 procent. På Åland sjönk livsmedelspriserna med 5,5 procent från september till oktober, medan de i Finland sjönk med 5,6 procent. Mellan augusti och september sjönk livsmedelspriserna på Åland med 0,6 procent (i Finland steg de med 1,3 procent). Sedan september ifjol har livsmedelspriserna på Åland minskat med 2,9 procent och i Finland med 3,6 procent, observera att mervärdesskatten på livsmedel höjdes den 1 juli med en procentenhet, från 12 procent till 13 procent.

För att läsa hela meddelandet, klicka här.

ÅSUBs logo utan text Publicerad: 18 oktober 2010

Frågor om konsumentprisindex besvaras av:
Jonas Karlsson (jonas.karlsson[at]asub.ax)