Konsumentprisindex september 2020

Hantering av effekter av coronapandemin i konsumentprisindex

Observera att spridningen av coronaviruset (covid-19) har medfört att regeringarna både i Finland och på Åland var tvungna att införa omfattande begränsande åtgärder för att förhindra spridningen av viruset. Detta har påverkat Statistikcentralens samt ÅSUBs möjligheter att beräkna tillförlitliga mått på inflationen. I takt med att samhället återigen öppnar upp förbättras tillgången till prisuppgifter och måttet på inflationen får större säkerhet.

Inflationstakten -0,7 procent i september

De åländska konsumentpriserna sjönk med -0,7 procent i september 2020 jämfört med september 2019, i augusti var förändringen -0,4 procent. I september inverkade lägre priser inom huvudgruppen bostäder, vatten, elektricitet, gas och övriga bränslen mest på den totala nedgången (med 0,4 procentenheter nedåt). Högre priser inom huvudgruppen livsmedel och alkoholfria drycker motverkade nedgången mest (med 0,2 procentenheter uppåt). Från augusti till september sjönk konsumentpriserna i genomsnitt med 0,2 procent. Klicka här för en tidsserie med de procentuella förändringarna under tolvmånadersperioder (inflation) åren 1986–2020.

De finländska konsumentpriserna steg med i genomsnitt 0,2 procent i september 2020 jämfört med september 2019 (i augusti var inflationstakten också 0,2 procent). I september steg konsumentpriserna jämfört med året innan mest på grund av dyrare grönsaker, cigaretter, receptbelagda läkemedel som ersätts, penningspel och mobilkommunikationstjänster. Stegringen av konsumentpriserna dämpades mest på grund av att bränslen, hotellrum och utrikesflyg blev billigare samt lägre genomsnittlig ränta på bostadslån. Från augusti till september var månadsförändringen av konsumentpriserna 0,0 procent.

I september var de svenska konsumentpriserna enligt KPIF (Konsumentprisindex med fast ränta) på årsbasis i genomsnitt 0,3 procent, vilket är en nedgång från augusti då inflationstakten var 0,7 procent. Inflationstakten påverkades framförallt av prisfall på drivmedel (med 0,3 procentenheter nedåt). Prisnedgångarna motverkades framförallt av högre boendekostnader (som påverkade inflationstakten uppåt med 0,2 procentenheter). Från augusti till september steg konsumentpriserna med i genomsnitt 0,1 procent.

Figur 1: Förändringar i konsumentprisindex under tolvmånadersperioder

Harmoniserat index för konsumentpriser (HIKP) har utvecklats av EU som ett internationellt jämförbart mått på inflationen. Inflationstakten för EMU-länderna (omfattar 19 medlemsländer) var i september preliminärt -0,3 procent (-0,2 procent i augusti) och för EU länderna (EICP omfattar 27 medlemsländer) 0,3 procent (0,4 procent i augusti). Mätt med HIKP var Finlands ökningstakt på årsnivå 0,3 procent (samma som i augusti) och Sveriges 0,6 procent (1,0 procent i augusti). Av EMU-länderna hade Slovakien den snabbaste ökningstakten (med 1,4 procent) och Grekland den långsammaste (med -2,3 procent). För G20 (består av 19 större ekonomier samt EU) var ökningstakten i augusti ca 2,5 procent (2,4 procent i juli).

Äldre indexserier

Observera att en revidering av konsumentprisindexet utförs vart femte år, det aktuella basåret för det åländska konsumentprisindex är 2015 (2015=100). Även indexets viktstruktur och varukorg, som är med i prisuppföljningen, har uppdaterats för att motsvara konsumtionen för det nya basåret. Observera att de nyaste serierna är de officiella och de ökningstakter som de visar de mest korrekta. Vissa index med andra basår finns i detta meddelande, övriga äldre index finns att tillgå i våra databaser. Uppgifter om konsumentprisindex med det aktuella basåret (2015=100) samt de procentuella förändringarna under tolvmånadersperioder (inflation) finns även som tabeller på vår hemsida.

Kommande publicering preliminärt 18 november 2020

Kontaktperson: 

Jonas Karlsson

+358 (0)18 25581
jonas.karlsson@asub.ax

Ämnesområden