Val

Landstingsvalen 1922–1937

De första landstingsvalen lockade få kandidater och väljare

ÅSUB har inför självstyrelsens 100-årsjubileum fått tillgång till uppgifter om de val som på 1920- och 1930-talen hölls till Ålands landsting, det som numera heter Ålands lagting. Uppgifterna har sammanställts av pol.mag. Casper Wrede tidigare valadministratör vid Ålands landskapsregering utgående från valnämndernas protokoll som finns i landskapsarkivet. ÅSUB publicerade uppgifterna om 1922 års val den 6 maj 2022, och nu presenteras också uppgifterna för valen 1925–1937.

Valdeltagandet steg till drygt 30 procent på 1930-talet

Efter att nästan hälften av de röstberättigade deltog i landstingsvalet 1922 sjönk valdeltagandet och var i de båda följande valen på 1920-talet under 20 procent. På 1930-talet steg aktiviteten och 1937 röstade en tredjedel av de röstberättigade. Detta kan jämföras med valen på 2000-talet, då två tredjedelar eller något mera av de röstberättigade har utnyttjat sin rösträtt. Eftersom siffermaterialet är ofullständigt, går det inte att ange ett exakt valdeltagande för 1931, men antalet röstande på drygt 3 000 innebär ett deltagande på över 20 procent.

Landstingsvalen 1922 – 1937
Röstberättigade, valdeltagande, kandidater och invalda efter kön

Tabell. Landstingsvalen 1922-1937. Röstberättigade, valdeltagande, kandidater och invalda efter kön.

Valdeltagandet varierade betydligt mellan kommunerna. Till exempel 1934 var deltagandet högst i Brändö, 58 procent, medan Lemland och Jomala placerade sig lägst med omkring 20 procent. År 1937 hade Geta tätpositionen med 58 procent, med Brändö strax under, medan Lemland hade fått sällskap av Kökar på 20-procentsnivån.  Deltagandet i Mariehamn var under denna period högre än genomsnittet för hela Åland i motsats till på senare tid när andelen röstande i staden har understigit Åland som helhet, och oftast även varit lägst av de enskilda kommunerna.

I genomsnitt 50 kandidater per val

Vid de tidiga landstingsvalen ställde kandidaterna upp på listor som omfattade upp till tre namn, 1937 dock högst två namn. Samma kandidat kunde vara med på flera olika listor. Listorna ingick i varierande utsträckning i valförbund.

Antalet kandidater var relativt lågt i förhållande till antalet platser i landstinget som skulle besättas. Vid valen 1925 och 1928 kandiderade 42 personer, medan antalet var som störst 1931, 59 personer. På 2000-talet har antalet kandidater rört sig i storleksordningen 250.

Landsbygden stod för majoriteten av kandidaterna, oftast runt 30 vid varje val, medan 10–15 hörde hemma i skärgården och i genomsnitt 5 från Mariehamn. Denna fördelning motsvarar i stora drag regionernas andel av Ålands befolkning på 1920- och 1930-talen.

Kandidater efter region i landstingsvalen 1922–1937
Figur. Kandidater efter region i landstingsvalen 1922-1937

Bred kommunal representation

Den regionala representationen bland de invalda ledamöterna såg ut på liknande sätt. Vid de flesta av de sex valen fick skärgården in 8–10 ledamöter och landsbygden 17–19, medan landstingsmännen med hemort i Mariehamn var 3–5 till antalet. Förutom Mariehamn fick Brändö, Finström, Föglö, Lemland, Saltvik och Sund ledamöter invalda vid samtliga val, men alla kommuner var representerade under de flesta av de aktuella mandatperioderna. År 1937 hade alla kommuner minst en representant i landstinget, enda gången hittills i självstyrelseparlamentets historia.

Invalda i landstinget efter region 1922–1937
Figur. Invalda i landstinget efter region 1922-1937

Kvinnorna röstade i nästan samma grad som männen, men kandiderade inte

För fyra av de sex valen går det att beräkna valdeltagandet efter kön. I samtliga fall hade männen ett deltagande som var några procentenheter högre än kvinnornas. Som jämförelse kan nämnas att vid lagtingsvalen de senaste 30 åren har kvinnornas valdeltagande varit något högre än männens.

När det gäller könsfördelningen för kandidater och invalda är skillnaderna större mellan nutid och valen på 1920- och 1930-talen. Vid de sex första landstingsvalen kandiderade bara en eller två kvinnor vid varje val, 1925 inte en enda. År 1925 bestod landstinget därför av enbart män, något som därefter har hänt endast en gång, dock så sent som 1967. År 1922 valdes den ena av de kandiderande kvinnorna in, 1931 båda. År 1928, 1934 och 1937 fanns bara en kvinna bland kandidaterna och hon kom också in i landstinget. 

Vid valen på 2000-talet har könsfördelningen i parlamentet blivit ungefär en tredjedel kvinnor och två tredjedelar män.  Kandidaterna har haft en något jämnare fördelning.

Uppgifter om landstingsvalen 1922 – 1937 finns på ÅSUBs webbplats i separata excelfiler för varje val.

Där finns också en tabell med invalda lagtingsledamöter efter kommun och kön vid alla 27 landstings-/lagtingsval som har hållits sedan 1922.

Mer om valet 1922 samt en artikel av Casper Wrede publicerad i tidskriften Radar 1:1997 kan läsas här

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
fornamn.efternamn[at]asub.ax