Riksdagsvalet 2019

Rekordantal röster på den invalda riksdagsledamoten

De 13 076 godkända rösterna på Åland i årets riksdagsval var rekordmånga. Av dessa gick 11 051 till Mats Löfström som därigenom återvaldes till en andra mandatperiod. Ersättare blev den andra kandidaten på listan För Åland, Johan Ehn, som fick 589 röster. Jessy Eckerman som ställde upp ensam på en lista fick 1 078 röster, och Birgitta Johansson och Stephan Toivonen som kandiderade på listan Alternativ för Åland fick 106 respektive 252 röster.

Detta var femte gången med nuvarande valsystem som den invalda fick över hälften av rösterna. Mats Löfströms 85 procent var dock betydligt högre än Elisabeth Nauclérs 66 procent 2011 och Gunnar Janssons 63 procent 1987. För att hitta en högre andel får man gå tillbaka till valen 1954 och 1951 då Arthur Larson fick 94 respektive 96 procent av rösterna. Antalet röster på den invalda är dock rekordstort. Aldrig tidigare under de 38 allmänna valen till Finlands lantdag/riksdag har någon kandidat på Åland varit i närheten av att få så många röster.

Kvinnornas valdeltagande drog ifrån ytterligare

Valdeltagandet i riksdagsval har de senaste decennierna varit lägre vid de val där en kandidat har fått en tydlig majoritet av rösterna, medan aktiviteten har varit högre när valresultatet har varit mera ovisst och rösterna har fördelat sig jämnare mellan flera kandidater. Årets val blev dock ett undantag från detta samband i och med att valdeltagandet blev 59,7 procent, nästan 2 procentenheter högre än 2015 och den näst högsta siffran sedan nuvarande valsystem infördes 1987.

Kvinnornas försprång ökade ytterligare. Drygt 63 procent av kvinnorna röstade mot något över 56 procent av männen. Kvinnorna röstade flitigare än männen i alla kommuner utom Geta och Sottunga, och skillnaden var störst i skärgården.

Valdeltagandet totalt var 65 procent i skärgården och 59 procent på landsbygden och i Mariehamn. Aktiviteten var högst i Kökar, 73 procent, och även i Vårdö och Eckerö var siffran drygt 70 procent. Lägst var deltagandet i Finström, Geta och Sottunga där det rörde sig kring 55 procent.

Av de röstande som bor på Åland valde 34 procent att rösta på förhand och andelen var något högre bland kvinnorna än bland männen. I skärgården utnyttjade över hälften av de röstande denna möjlighet, medan andelen i Mariehamn var 41 procent och på landsbygden 26 procent.    

Antalet ogiltiga röster var 133, det lägsta antalet sedan 1995. Av dem var 58 blanka.

Ovanligt få kandidater

Vid de åtta föregående valen från 1987 och framåt har antalet kandidater varierat mellan 7 och 16. Årets antal, fem, var således ovanligt litet. Vid två av valen har kvinnorna varit i majoritet bland kandidaterna, två gånger har könsfördelningen varit jämn och fyra gånger tidigare har liksom vid årets val en majoritet varit män. Endast en gång, vid valet 2011, har majoriteten av rösterna gått till kvinnor och två gånger har de fördelat sig i stort sett jämnt mellan kvinnor och män. I år blev dock rösternas könsfördelning ovanligt ojämn. Inte sedan 1991 har över 90 procent av rösterna gått till de manliga kandidaterna.

Utförligare statistik finns i meddelandet, bl.a. uppgifter efter kommun och kön samt information om röstande på förhand respektive på valdagen liksom blanka och ogiltiga röster.

Se mera uppgifter om riksdagsval på Åland under ett drygt sekel i filerna Riksdagsval 1907–2019 (excel) och Valdeltagandet i riksdagsval 1917–2019 (pc-axis).

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Ämnesområden