Studerande utanför Åland 2008

Drygt 1 200 ålänningar studerade utanför Åland
Mer än 1 200 ålänningar, 710 kvinnor och 508 män, studerade 2008 utanför Åland. Nästan 80 procent av dem, 950 stycken, gick på högskola eller yrkeshögskola, 158 personer studerade på gymnasialstadiet och 110 på folkhögskola eller inom övrig utbildning. Drygt tre fjärdedelar studerade i Sverige och en knapp femtedel i Finland. Nästan 60 procent av de studerande var i åldersgruppen 20–24 år och drygt 20 procent var 25–29 år, 12 procent under 20 år och 8 procent 30 år eller äldre. Antalet studerande utanför Åland 2008 visas i tabellen Studerande efter kön, studieland, ålder och nivå.

Nästan tre femtedelar av de studerande utanför Åland var kvinnor
Av de 1 218 studerande utanför Åland 2008 var drygt 58 procent kvinnor. På gymnasialstadiet var 65 procent kvinnor och inom högskole- samt yrkeshögskoleutbildningen uppgick de till 55 procent. Inom den övriga utbildningen var kvinnodominansen större, 76 procent, medan lika stor andel män som kvinnor studerade på folkhögskolor. I tabellen Studerande efter kön, nivå och ålder ser man också att över hälften av de studerande inom yrkeshögskole-, högskole- respektive folkhögskoleutbildningen var i åldern 20–24 år. Även inom den övriga utbildningen låg tyngdpunkten i denna åldersgrupp, medan den största andelen studerande på gymnasialstadiet, nästan 40 procent, var under 20 år.

Handel och samhällsvetenskap populäraste utbildningsområdet på högskolenivå
Diagrammet Studerande efter utbildningsområde och kön visar vilka ämnesinriktningar ålänningarna studerade utanför Åland utan hänsyn till utbildningsnivån. Den största gruppen personer studerade handel och samhällsvetenskap följt av det humanistiska utbildningsområdet, hälso- och socialvård samt pedagogik. Kvinnorna var i majoritet inom alla utbildningsområden utom teknik och naturvetenskap. I tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och kön ser man även vilka ämnesinriktningar som studerades på de olika utbildningsnivåerna. Av de 158 studerande på gymnasialstadiet gick 50 en allmänbildande utbildning följt av 26 personer inom servicebranscherna och 25 inom humanistisk utbildning. Över hälften av de 57 studerande i yrkeshögskola läste hälso- och socialvård och 80 procent av dem var kvinnor. Inom högskoleutbildningen studerade 893 personer. Drygt 30 procent fanns inom utbildningsområdet handel och samhällsvetenskap, medan pedagogik, humanistisk utbildning, teknisk utbildning samt hälso- och socialvård vardera lockade runt 15 procent av de studerande på denna nivå. Nästan 80 procent av de studerande inom hälso- och socialvård var kvinnor, medan den manliga dominansen var lika stor inom den tekniska utbildningen. Av de 64 studerande på folkhögskolor utanför Åland fanns nästan hälften inom det humanistiska utbildningsområdet.

Sverige vanligaste studielandet på alla utbildningsnivåer
När det gäller val av studieland dominerade Sverige, vilket diagrammet Studerande efter nivå och studieland visar. Sverige var det populäraste studielandet på alla utbildningsnivåer. Könsfördelningen gällande val av studieland på de olika utbildningsnivåerna kan man se i tabellen Studerande efter studieland, nivå och kön. Totalt sett valde drygt tre fjärdedelar av både kvinnorna respektive männen att studera i Sverige. En större andel av männen än av kvinnorna studerade i Finland, medan kvinnorna i något större utsträckning än männen hade valt ett annat studieland än Finland eller Sverige. Inom gymnasialstadiet hade 71 procent av de studerande sökt sig till Sverige, medan ungefär 22 procent studerade i Finland. Över sju procent, eller elva stycken, av de studerande utanför Åland på denna nivå fanns i något annat land. Yrkeshögskoleutbildning förekommer inte i Sverige så i princip alla yrkeshögskolestuderande fanns i Finland. Om man inte räknar med de studerande på yrkeshögskola fanns drygt 82 procent av de studerande på högskolenivå i Sverige, 13 procent i Finland och 5 procent i övriga länder. Inom högskole- och yrkeshögskoleutbildningen sammanlagt studerade 78 procent i Sverige och 18 procent i Finland. Övriga länder som lockade åländska högskolestuderande var främst Storbritannien, USA och Danmark. Inom folkhögskole- och övrig utbildning studerade 77 procent i Sverige och 19 procent i Finland.

Över 40 personer bedrev högskolestudier i annat land än Finland eller Sverige
Vilka ämnen som lästes i vilket land på de olika utbildningsnivåerna visar tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och studieland. På gymnasialstadiet var Sverige det populäraste studielandet inom i stort sett alla utbildningsområden. På högskole- och yrkeshögskolenivå dominerade Sverige som studieland inom alla utbildningsområden och allra mest inom pedagogik - drygt 90 procent av de pedagogikstuderande läste i Sverige. En tiondel av de studerande inom den humanistiska utbildningen på högskole- och yrkeshögskolenivå läste i något annat land än Finland eller Sverige. Om man ser till antal personer var högskolestudier inom handel och samhällsvetenskap i Sverige den kategori som lockade den största mängden studerande, nämligen 219 stycken. Av de studerande på denna nivå fanns också i Finland det största antalet inom handel och samhällsvetenskap, 49 stycken. Sammanlagt studerade 44 personer på högskole- och yrkeshögskolenivå i något annat land än Finland eller Sverige.

Flest ålänningar vid Uppsala universitet, nästmest vid Åbo akademi
Totalt sett fanns det ålänningar vid drygt 260 olika läroinrättningar utanför Åland 2008. Av dessa hade Uppsala universitet flest åländska studerande, närmare bestämt 158 stycken. På andra plats kom Åbo akademi med 82 studerande följt av Stockholms universitet med 61 stycken. Bland gymnasier, folkhögskolor och övriga läroinrättningar hade Rodengymnasiet i Norrtälje flest åländska studerande, 15 stycken, följt av Utbildningscentrum UTBC i samma stad med 11 personer och Norrvalla folkhögskola med 9 personer. Dessa siffror presenteras i tabellen Studerande efter de vanligaste läroinrättningarna.

Trots ökat totalantal studerande var de som läste i Finland färre jämfört med 2007
De studerande utanför Åland var 49 fler 2008 än 2007. Trots det minskade antalet studerande i Finland på alla nivåer. Tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och studieland 2007–2008 visar också att de åländska studerande i Sverige samtidigt ökade på alla nivåer, medan antalet studerande i övriga länder ökade på både gymnasialstadiet och högskolenivå. När man ser till de olika utbildningsområdena var det dock fler studerande i Finland inom handel och samhällsvetenskap samt humanistisk utbildning 2008 än 2007, medan servicebranscher och naturvetenskap var de områden som tappat flest studerande i Finland. I Sverige hade antalet åländska studerande ökat mest inom handel och samhällsvetenskap samt servicebranscher, medan den pedagogiska utbildningen uppvisade den största minskningen. I övriga länder ökade framför allt de studerande inom hälso- och socialvård. Totalt sett var det färre personer som studerade pedagogik samt hälso- och socialvård utanför Åland 2008 än 2007.

Allt färre personer över 30 år studerar utanför Åland
Antalet åländska studerande utanför Åland minskade varje år från 2004 (1 222 personer) till 2007 (1 169 personer) men kom 2008 igen upp till samma nivå som 2004. Antalet kvinnor var 2008 lägre än 2004, medan männens antal hade ökat något. I tabellen Studerande efter kön, studieland och ålder 2004–2008 kan man studera dessa siffror närmare. De åländska studerande i Finland har minskat till antalet varje år, från 275 stycken år 2004 till 226 år 2008. Andelen som studerade i Finland sjönk från drygt 22 procent år 2004 till knappt 19 procent 2008. Antalet studerande i Sverige minskade varje år mellan 2004 och 2007, men ökade med 63 personer från 2007 till 2008. Andelen studerande i Sverige har ökat från 74 procent 2004 till 77 procent 2008. De studerande i övriga länder har ökat från 48 personer 2004 till 59 år 2008. Om man ser på de studerandes ålder ökade andelen studerande i åldersgrupperna 20–24 år och 25–29 år något från 2004 till 2008, medan andelen studerande över 30 år minskade och åldersgruppen under 20 år höll sig på ungefär samma nivå 2008 som 2004.

Beskrivning av statistiken.

För upplysningar, kontakta Gerd Lindqvist, tel. 25582, eller Kenth Häggblom, tel. 25497.