Studerande utanför Åland 2009

Nästan 1 300 ålänningar studerade utanför Åland 2009

1 285 ålänningar, 730 kvinnor och 555 män, studerade 2009 utanför Åland. Av dessa gick 1 031 personer på högskola eller yrkeshögskola, 173 studerade på gymnasialstadiet och 81 på folkhögskola eller inom övrig utbildning. Nästan tre fjärdedelar studerade i Sverige och en femtedel i Finland. Knappt 60 procent av de studerande var i åldersgruppen 20–24 år och drygt 20 procent var 25–29 år, 12 procent under 20 år och 6 procent 30 år eller äldre. Antalet studerande utanför Åland 2009 visas i tabellen Studerande efter kön, studieland, ålder och nivå. Efter att ha blivit färre varje år från 2004 till 2007, ökade antalet studerande utanför Åland både 2008 och 2009. I tabellen Studerande efter kön, studieland och ålder 2004–2009 kan man studera dessa förändringen över tiden. De åländska studerande i Finland har minskat till antalet varje år från 2004 till 2008, men 2009 ökade de med 27 personer. Nedanstående diagram visar hur de som studerar utanför Åland fördelar sig på olika studieland under de enskilda åren 2004–2009. Andelen studerande i Sverige har legat runt 74 procent alla de redovisade åren, utom 2008 då den var något högre, medan andelen studerande i andra länder än Finland och Sverige har stigit varje år sedan 2004.
 

Mer än hälften av de studerande på gymnasialstadiet var 20 år eller äldre

Av de studerande utanför Åland 2009 var 57 procent kvinnor. På gymnasialstadiet var 63 procent kvinnor och inom högskole- samt yrkeshögskoleutbildningen uppgick de till 56 procent. Inom den övriga utbildningen var kvinnodominansen något större, 65 procent, medan könsfördelningen var jämn bland de studerande på folkhögskolor. I tabellen Studerande efter kön, nivå och ålder ser man också att över hälften av de studerande inom yrkeshögskole-, högskole- respektive folkhögskoleutbildningen var i åldern 20–24 år. Även inom den övriga utbildningen låg tyngdpunkten i denna åldersgrupp, medan 44 procent av de studerande på gymnasialstadiet var under 20 år.

Handel och samhällsvetenskap populäraste utbildningsområdet både för kvinnor och män

Diagrammet Studerande efter utbildningsområde och kön visar vilka ämnesinriktningar ålänningarna studerade utanför Åland utan hänsyn till utbildningsnivån. Den största gruppen personer studerade handel och samhällsvetenskap följt av det humanistiska utbildningsområdet samt hälso- och socialvård. Studier inom pedagogik och hälsa lockade en betydligt större andel kvinnor än män medan männen dominerade den tekniska utbildningen. Lika många män som kvinnor utbildade sig inom servicebranscherna. I tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och kön ser man även vilka ämnesinriktningar som studerades på de olika utbildningsnivåerna. Av de 173 studerande på gymnasialstadiet gick 59 en allmänbildande utbildning. Över hälften av de 69 studerande i yrkeshögskola läste hälso- och socialvård och 83 procent av dem var kvinnor. Inom högskoleutbildningen studerade 962 personer. Den största andelen, knappt 30 procent, fanns inom utbildningsområdet handel och samhällsvetenskap. Över 70 procent av de högskolestuderande inom hälso- och socialvård och pedagogik var kvinnor, medan den manliga dominansen var lika stor inom naturvetenskap. Mest dominerade dock männen inom det tekniska området, där de uppgick till nästan 84 procent. Av de 55 studerande på folkhögskolor utanför Åland fanns nästan hälften inom det humanistiska utbildningsområdet.

En något större andel av männen än kvinnorna studerade i Finland

Sverige var det populäraste studielandet på alla utbildningsnivåer, vilket nedanstående diagram visar. Könsfördelningen gällande val av studieland på de olika utbildningsnivåerna kan man se i tabellen Studerande efter studieland, nivå och kön. Totalt sett valde nästan tre fjärdedelar av både kvinnorna respektive männen att studera i Sverige. En större andel av männen än av kvinnorna studerade i Finland, medan kvinnorna i något större utsträckning än männen hade valt ett annat studieland än Finland eller Sverige. Inom gymnasialstadiet hade 62 procent av de studerande sökt sig till Sverige, medan ungefär 31 procent studerade i Finland. Över sex procent, eller elva stycken, av de studerande utanför Åland på denna nivå fanns i något annat land. Yrkeshögskoleutbildning förekommer inte i Sverige så alla yrkeshögskolestuderande fanns i Finland. Om man inte räknar med de studerande på yrkeshögskola fanns drygt 81 procent av de studerande på högskolenivå i Sverige, 13 procent i Finland och 6 procent i övriga länder. Övriga länder som lockade åländska högskolestuderande var främst Storbritannien, USA och Danmark.

 

Närmare 60 personer bedrev högskolestudier i annat land än Finland eller Sverige

Vilka ämnen som lästes i vilket land på de olika utbildningsnivåerna visar tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och studieland. På gymnasialstadiet var Sverige det populäraste studielandet framför allt inom det allmänbildande, humanistiska och tekniska utbildningsområdet, medan Finland hade några fler studerande inom lant- och skogsbruk, hälso- och socialvård samt servicebranscherna. På högskole- och yrkeshögskolenivå var Sveriges dominans störst inom utbildningsområdet pedagogik - drygt 90 procent av de pedagogikstuderande läste i Sverige. En dryg tiondel av de studerande inom den humanistiska utbildningen på högskole- och yrkeshögskolenivå läste i något annat land än Finland eller Sverige. Om man ser till antal personer var högskolestudier inom handel och samhällsvetenskap i Sverige den kategori som lockade den största mängden studerande, nämligen 222 stycken. Av de studerande på denna nivå fanns också i Finland det största antalet inom handel och samhällsvetenskap, 48 stycken. Sammanlagt studerade 59 personer på högskolenivå i något annat land än Finland eller Sverige. Tabellen Studerande efter nivå, utbildningsområde och studieland 2007–2009 visar att ökningen av antalet studerande i såväl Finland som Sverige har skett både på gymnasialstadie- och högskole-/yrkeshögskolenivå. När man ser till de olika utbildningsområdena var det framför allt inom humanistisk utbildning, hälso- och socialvård samt servicebranscherna som de studerande i Finland hade ökat från 2008. Också i Sverige hade antalet åländska studerande ökat mest inom det humanistiska området och hälso- och socialvård, medan servicebranscherna uppvisade den största minskningen.

Nästan 90 ålänningar studerade vid Åbo akademi, över 150 vid Uppsala universitet

Totalt sett fanns det ålänningar vid ungefär 260 olika läroinrättningar utanför Åland 2009. Av dessa hade Uppsala universitet flest åländska studerande, närmare bestämt 158 stycken. På andra plats kom Åbo akademi med 88 studerande följt av Stockholms universitet med 68 stycken. Bland gymnasier, folkhögskolor och övriga läroinrättningar hade Axxell yrke och utbildning i Finland flest åländska studerande, 27 stycken, följt av Rodengymnasiet i Norrtälje med 16 personer, Utbildningscentrum UTBC i samma stad samt Yrkesakademin i Österbotten med 10 personer vardera och Norrvalla folkhögskola med 7 personer. Dessa siffror presenteras i tabellen Studerande efter de vanligaste läroinrättningarna.

Beskrivning av statistiken.

Publicerad 31.03.2010.

För upplysningar, kontakta Gerd Lindqvist, gerd.lindqvist[at]asub.ax, eller Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax.

Ämnesområden