Sysselsatt arbetskraft 2024 (yrke och socioekonomisk ställning)

Stort antal sysselsatta personer över 60 år fanns inom offentlig verksamhet

Av hela den sysselsatta arbetskraften den 31.12.2024 var ungefär 15 procent under 30 år, cirka 34 procent var mellan 30 och 44 år, nästan 37 procent var mellan 45 och 59 år och ungefär 14 procent var över 60 år. Störst antal unga sysselsatta personer i åldern 18–29 år fanns i branschen vård och omsorg, sociala tjänster (med 492 sysselsatta personer). Störst antal sysselsatta personer äldre än 60 år fanns i samma bransch (med 540 sysselsatta personer). Även branscherna offentlig förvaltning samt utbildning sysselsätter förhållandevis många personer äldre än 60 år. Flest sysselsatta personer fanns i åldersgrupperna 30–44 år samt 45–59 år (med 5 015 personer respektive 5 372 personer). Klicka här för en tabell med uppgifter över antal sysselsatta den 31.12.2024 fördelat på näringsgren, åldersgrupp och kön

[px-graph-1]

Tabellen nedan visar de tio vanligaste yrkesgrupperna hos de sysselsatta (enligt yrkesklassificeringen 2010, ISCO-2010). Vanligast var gruppen närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare med 1 142 sysselsatta, följt av försäljare och butiksinnehavare (687 personer). Hos kvinnorna var gruppen närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare vanligast (982 sysselsatta kvinnor) medan det hos männen var gruppen byggnadsarbetare m.fl. (381 sysselsatta män). En stor grupp har okänt yrke i statistiken, 859 personer (271 kvinnor samt 588 män). Klicka här för en tabell med uppgifter över antal sysselsatta den 31.12.2024 fördelat på yrkesgrupp och kön

[px-graph-2]

Av den åländska sysselsatta arbetskraften den 31.12.2024 var ungefär 87,0 procent löntagare och 10,7 procent var företagare (dessutom 2,3 procent med okänd yrkesställning). Andelen löntagare är högre hos kvinnor (93,0 procent) än hos män (81,0 procent). Av 60+ åringarna var 85,5 procent löntagare och 11,8 procent företagare. Hela 18,7 procent av de manliga 60+ åringarna var företagare. Av företagarna (här ingår bland annat jordbrukare) är 15,4 procent över 60 år, medan andelen är ungefär 13,7 procent bland löntagarna. Klicka här för en tabell med uppgifter över antal sysselsatta den 31.12.2024 fördelat på ålder, yrkesställning, arbetsgivarsektor och kön

Av de sysselsatta var 1 562 personer företagare, 3 322 personer högre tjänstemän, 5 160 personer lägre tjänstemän, 3 771 personer arbetare och 789 personer med okänd socioekonomisk ställning. Flest kvinnor (3 635 kvinnor) fanns bland lägre tjänstemän, drygt 70 procent av de lägre tjänstemännen var kvinnor. Flest män (2 534 män) fanns bland arbetarna, lite mer än 67 procent av arbetarna var män. Klicka här för en tabell med uppgifter över antal sysselsatta den 31.12.2024 fördelat på ålder, socioekonomisk ställning och kön

Störst andel högskoleutbildade bland de sysselsatta finns inom finans- och försäkringsverksamhet (52,9 procent), följt av branscherna IT och kommunikation (43,5 procent) samt samhälleliga tjänster (41,5 procent). De vanligaste utbildningsområdena är de tekniska områdena med en andel på 15,8 procent, följt av hälsovård och välfärd med 15,0 procent, tjänstebranschen med 14,1 procent samt handel, administration och juridik med 14,0 procent av alla sysselsatta personer. De naturvetenskapliga områdena å andra sidan är det ovanligaste området med endast 1,0 procent av de sysselsatta. Den vanligaste utbildningsnivån är andra stadiet eller specialyrkesutbildning (mellannivån) med hela 45,0 procent av de sysselsatta, medan endast 0,5 procent av de sysselsatta har en forskarutbildning.

Klicka här för en tabell med uppgifter över antal sysselsatta den 31.12.2024 fördelat på utbildningsområde, näringsgren och kön

Klicka här för en tabell med uppgifter över antal sysselsatta den 31.12.2024 fördelat på utbildningsnivå, näringsgren och kön

Mariehamn är det vanligaste pendlingsmålet på Åland, i sju av kommunerna sysselsätter Mariehamn åtminstone 40 procent av invånarna. Mariehamn är också den kommun som i högsta grad sysselsätter sina egna invånare, närmare 78 procent, följt av skärgårdskommunerna Kökar och Brändö (med omkring 72 procent av invånarna sysselsatta i hemkommunen). Kommunerna på fasta Åland har lägre självförsörjandegrad, främst på grund av det korta pendlingsavståndet till Mariehamn där de flesta arbetsplatserna finns. Lemland erbjuder sysselsättning för endast lite mer än 22 procent av de sysselsatta som bor i kommunen. Kartan nedan illustrerar andelen av de sysselsatta som har sin arbetsplats i hemkommunen (självförsörjningsgrad). Noterbart är att skärgårdskommunerna i högre grad sysselsätter den egna befolkningen. Klicka här för en tabell med uppgifter över pendling mellan hemkommun och arbetsplatskommun den 31.12.2024

Andel av de sysselsatta den 31.12.2024 som har arbetsplats i hemkommunen (självförsörjningsgrad)

Den 31.12.2024 fanns det 345 ålänningar som pendlade från Åland till övriga Finland. Ålänningarnas utpendling är koncentrerad främst till transport och magasinering samt samhälleliga tjänster (med 76 personer respektive 83 personer). Från Finland pendlade 1 572 personer till Åland. Inpendlingen består i hög grad av sjömän som arbetar på åländska fartyg, 1 328 personer pendlade från Finland till Åland inom branschen transport och magasinering. Dessutom arbetar 106 personer bosatta i fasta Finland inom samhälleliga tjänster på Åland. Klicka här för en tabell med uppgifter över pendling den 31.12.2024 efter region och näringsgren

Av de totalt 15 496 inom området arbetande (arbetsplatser) den 31.12.2024 var 1 540 företagare och 13 956 löntagare, dessutom fanns 335 personer med okänd yrkesställning. Av löntagarna var 5 798 sysselsatta inom den offentliga sektorn och 8 158 inom den privata sektorn. De offentliganställdas andel var 36,6 procent av totalantalet arbetande på åländska arbetsplatser, och andelen har ökat något sedan 2023. Andelen företagare var 9,7 procent, en minskning sedan året innan. Av kvinnorna arbetar största delen inom den offentliga sektorn (52,6 procent) medan majoriteten av männen arbetar inom den privata sektorn (62,0 procent). Klicka här för en tabell med uppgifter över antalet inom området arbetande den 31.12.2024 efter kön, yrkesställning, sektor och näringsgren

Internationell jämförelse

Figuren nedan visar befolkningsandelen, det relativa sysselsättningstalet samt det relativa arbetslöshetstalet efter födelseort den 31.12.2024. Av hela befolkningen (alla åldrar) var 61,1 procent födda på Åland, 17,8 procent i övriga Finland och 21,1 procent utanför Finland (till stor del Sverige). Högst sysselsättningstal (personer i åldern 16–64 år) hade de personer som var födda i övriga Finland med 84,8 procent (83,4 procent år 2023). Personer födda på Åland hade ett sysselsättningstal på 79,7 procent (79,6 procent år 2023) medan personer födda utanför Finland hade ett något lägre sysselsättningstal med 70,6 procent (70,3 procent som år 2023). Arbetslöshetstalet (observera, personer i åldern 16–64 år) var dock lägst hos de personer som var födda på Åland med 3,6 procent (2,9 procent år 2023). För personer födda i övriga Finland var det arbetslöshetstalet 3,8 procent (3,9 procent år 2023) medan personer födda utanför Finland hade ett arbetslöshetstal på 9,8 procent (8,7 procent år 2023).

Befolkning, sysselsättning och arbetslöshet efter födelseort den 31.12.2024

Figuren nedan illustrerar befolkningsandelen, det relativa sysselsättningstalet samt det relativa arbetslöshetstalet efter språk (modersmål) den 31.12.2024. Mer än 85 procent av befolkningen har svenska som modersmål, medan mindre än fem procent har finska som modersmål. Övriga språk står tillsammans för ungefär tio procent. Sysselsättningstalet var högst hos de personer som hade svenska som modersmål med 80,1 procent (79,8 procent år 2023), följt av de personer som hade finska som modersmål med 80,0 procent (79,0 procent år 2023). De personer som hade ett annat modersmål än svenska och finska hade ett sysselsättningstal på 65,4 procent (64,9 procent år 2023). Personer med svenska som modersmål hade lägst arbetslöshetstal (personer i åldern 16–64 år) med 3,9 procent (3,4 procent år 2023), medan arbetslöshetstalet var något högre för personer med finska som modersmål med 5,4 procent (4,9 procent år 2023). Personer med annat modersmål än svenska och finska hade ett arbetslöshetstal på hela 13,7 procent (12,6 procent år 2023).

Befolkning, sysselsättning och arbetslöshet efter språk den 31.12.2024

Sysselsättningsstatistiken baseras på uppgifter som tas fram genom att samköra olika register, bland annat register över beskattningen, vilket är orsaken till att statistiken kommer med en eftersläpning. Att statistiken är registerbaserad innebär också att personernas fördelning på näringsgren bestäms utgående från var man är anställd och varifrån man får sina huvudsakliga inkomster och inte till exempel utgående från vad man själv uppger på någon blankett. Vissa tidsserier finns i denna webbpublicering medan ytterligare tidsserier och historisk data finns att tillgå i våra databaser. Uppgifter om sysselsättningen finns även som Excel-filer på vår webbplats.