Den ålandsbaserade sjöfartens ekonomiska betydelse - En studie av klustereffekter och framtidsscenarier
Sjöfarten är fortsättningsvis av avgörande betydelse för Åland
Den på Åland baserade internationella sjöfarten sysselsätter totalt - inom och utanför Åland – ca 6 100 ombord- och landanställda med en årlig bruttolönevolym på drygt 240 miljoner euro. Härtill kommer så kapitalinkomster på 30 - 35 miljoner euro – en sammanlagd utbetalning till de berörda hushållen under ett enda år (2009) på i storleksordningen 275 miljoner euro.
Det står därmed klart att shippingen är av avgörande betydelse för den långsiktiga utvecklingen av den åländska ekonomin. Av de totalt omkring 6 100 anställda är nästan 1 500 bosatta på Åland, och av sektorns totala bruttolöneutbetalningar går omkring 60 miljoner till Åland. Rederiarbetsplatserna står för ca 11 procent av ålänningarnas sysselsättning och ca 13 procent av deras samlade löneinkomster (nästan 20 procent av den privata sektorns lönekaka). Härtill kommer så utbetalade vinster på ca 30 miljoner och löpande årliga inköp av varor och tjänster hos åländska företag på i storleksordningen 115 - 120 miljoner euro.
Norra Östersjöns största rederikluster
Merparten av de genererade arbetsplatserna går dock till personer bosatta utanför Åland. Detsamma gäller i ännu högre grad de löpande inköp av varor och tjänster som görs av åländsk sjöfart, vilka till största delen sker utanför Åland. Marknaderna domineras likaså av efterfrågan utanför Åland. Näst intill 100 procent av intjäningen kan ur den åländska ekonomins synpunkt betraktas som en ren exportintäkt.
Åländsk sjöfart har under senare år blivit allt mer internationaliserad även på andra sätt. En indikation härpå är det växande antalet fartyg med åländskt managementansvar samt tillkomsten av tonnage ägt av utomstående redare där driftsansvaret anförtrotts den kompetens inom branschen som finns i Mariehamn. Samtidigt har också användning av alternativa flaggstater blivit vanligare. Detta gäller även passagerarflottan som idag har nästan hälften av sitt tonnage placerat i svenskt register.
Positiva ekonomiska utvecklingseffekter
Den maritima sektorns samhällsekonomiska roll kan beskrivas och mätas utgående från tre olika typer av effekter. Den första handlar om dess primära aktivitetseffekter (jobb, löner, vinster, inköp), den andra handlar om dess sekundära spridningseffekter (genererad tillväxt inom övriga delar av ekonomin) och den tredje gäller dess kvalitetsmässiga förnyelseeffekter (ökat utbud av kvalificerade jobb och verksamheter inom ekonomin).
Näringens ekonomiska och sysselsättningsmässiga effekter kan emellertid inte avgränsas till Åland. Med en samlad sysselsättning – direkt (ca 6 100) såväl som indirekt (ca 4 300) genererad - på omkring 10 400 arbetsplatser, är de positiva effekterna påtagliga även i omvärlden. På samma sätt som inom den egna åländska ekonomin, genereras också förnyelseeffekter inom övriga berörda ekonomier, något som i sin förlängning stärker deras konkurrenskraft och framtida utvecklingspotential inom den maritimt relaterade delen av deras näringsliv.
De positiva spridningseffekterna utanför Åland gäller framför allt den finska ekonomin och arbetsmarknaden. Med över 50 procent av klustrets sysselsatta arbetskraft, 55 procent av de utbetalade bruttolönerna och upp emot 40 procent av de löpande inköpen, så är det Finland som - i absoluta tal räknat - är den största vinnaren på den åländska sjöfartskompetensen.
Fem strukturutvecklingsscenarier för åländsk sjöfart
I rapporten presenteras resultaten från fem alternativa scenarier för det kommande decenniets utveckling inom den åländska sjöfarten. Dessa är (1) Kraftigt växande passagerarmängder i Östersjön, (2) stark tillväxt i efterfrågan på sjötransporter av gods, (3) det av EU sanktionerade systemet med stöd för bemanningskostnader försvinner, (4) kraftigt stigande kostnader för fartygsbunker och (5) tax-free ombordförsäljningen avskaffas.
De fem scenarierna täcker in antaganden om såväl större förändringar i rederiernas marknadsförutsättningar som i den politik som reglerar deras grundläggande verksamhetsbetingelser. Ett av scenarierna - avskaffande av bemanningsstöden - är utformat i tre olika varianter; ett där den lönekostnadshöjningen tas via marknaden med högre priser, ett där de ombordanställda går med på en motsvarande sänkning av sina löner och ett där anpassningen sker genom att de ombordanställda sägs upp och ersätts med billigare utomnordisk sjöpersonal.
Växande sjöfartsmarknader ger positiva ekonomiska kringeffekter
Som framgår av sammanställningen ger de två marknadsutvecklingsscenarierna (A och B) genomgående den mest positiva utvecklingen. Deras negativa motpoler är scenarierna med avskaffad skattefri ombordförsäljning (G) och kraftigt stegrade bunkerpriser (F).
Avskaffade lönesubsidier (scenario C, D och E) ger ett mer blandat resultat. Scenariernas konsekvenser för det landbaserade näringslivet följer samma mönster. Den bästa utvecklingen för rederinäringen ges av de två marknadsutvecklingsscenarierna (A, B), något som också skulle ge positiva spridningseffekter inom Ålands övriga näringsliv. Det sämsta alternativet är avskaffad skattefri ombordförsäljning på färjrutterna till och från Åland (G). Scenarierna med högre bunkerkostnader (F) samt avskaffade lönesubventioner (C, D, E) ger även de en negativ ’smittoeffekt’ på landnäringarna, men inte i samma utsträckning som om möjligheten till skattefri ombordförsäljning upphör.
Även när det gäller de makroekonomiska utfallet i termer av BNP-utveckling, nationalinkomst, konsumtion, investeringar och export framstår de två marknadsutvecklingsscenariorna som de mest positiva och avskaffande av ombordförsäljningen som det överlägset mest negativa.
För en sammanställning av scenariornas makroekonomiska utfall, klicka här.
Intressekonflikter och avvägningsproblem i sjöfartspolitiken
Scenarierna med avskaffade lönesubventioner ger ett mer blandat resultat (C, D och E). Om lönesubventionen avskaffas utan några förändringar i personalen och deras löner, alltså att kostnadshöjningen tas av marknaden via höjda priser, blir effekterna mycket negativa. Effekterna är nästan lika negativa som i bunkerprishöjningsscenariot. Om däremot de avskaffade lönesubsidierna tillåts leda till en motsvarande sänkning av lönerna för dagens besättningar (D) - alternativt byte till utomnordisk bemanning (E) - så blir effekterna betydligt lindrigare. Detta gäller framför allt för rederinäringen som faktiskt skulle vinna på avskaffade lönesubventioner – förutsatt att detta kan kompenseras av de betydligt lägre löner som scenarioalternativet med utomnordisk ombordpersonal skulle innebära (E). För hushållen och den åländska offentliga sektorn skulle ett sådant scenario dock vara klart negativt.
Scenarioutfallens konsekvenser varierar med andra ord beroende på vilken del av ekonomin eller vilka samhällsintressen som berörs. Resultaten indikerar därmed betydande intressekonflikter och avvägningsproblem i (sjöfarts-)politiken.
Avskaffad tax free ett katastrofscenario
Ett scenario med för de berörda näringarna och samhället som helhet genomgående negativa konsekvenser är dock det som förutsätter ett avskaffande av Ålands skatteundantag och därmed också den skattefria ombordförsäljningen. Detta skulle nämligen få katastrofala följder för den ekonomiskt och sysselsättningsmässigt så tunga färjenäringen. Den åländska ekonomin skulle då lätt hamna i en negativ spiral som kan bli svår att häva. De negativa effekterna på ekonomi och arbetsmarknad skulle bli så pass stora att det åländska samhället riskerar att hamna i en djup strukturkris där kraven på ekonomiska anpassningar kan bli mycket omfattande och smärtsamma.
Hela rapporten kan du läsa här.
En bildpresentation av studien finns tillgänglig nedan.
Publicerad: 9 november 2010
Mera information ges av:
Jouko Kinnunen (jouko.kinnunen[at]asub.ax)