Arbetsmarknadsbarometern 2019

Utvecklingen på arbetsmarknaden fram till våren 2020 ser ut att präglas av en viss negativ volymtillväxt och ett rekryteringsbehov som hålls relativt högt. I år förväntas den sysselsatta arbetskraftens volym minska med 42 årsverken, eller 0,4 procent. Ett fortsatt högt antal pensioneringar tillsammans med varierande tillväxtförväntningar inom näringslivet håller rekryteringsförväntningarna uppe trots den fortsatta minskningen i volymen. Inom den privata sektorn i år väntas en minskning med 69 årsverken (motsvarande 0,9 procent av den sysselsatta arbetskraften). Däremot inom den offentliga sektorn väntas en viss ökning, här på 27 årsverken (motsvarande 0,7 procent av den sysselsatta arbetskraften). I år motsvarar rekryteringsbehovet 871 årsverken eller 7,3 procent av arbetsstyrkan, att jämföra med 681 årsverken (5,8 procent) för ett år sedan. Fjolårets försiktiga optimism inom näringslivet har dämpats ytterligare och vi ser i år mer återhållsamma förväntningar på det kommande året i de flesta branscher.

Servicepersonal efterfrågas

Den mest efterfrågade yrkesgruppen våren 2019 är servicepersonal. Efterfrågan motsvarar 123 årsverken, vilket är en kraftig ökning i förhållande till den förväntade efterfrågan 2018 (59 årsverken). Den förväntade rekryteringen av servicepersonalen ökar bland annat på grund av företagsexpansioner inom den åländska hotell- och restaurangbranschen samt inom rederierna. Dessutom är personalomsättningen inom yrkeskategorin relativt stor.

Den näst mest efterfrågade yrkesgruppen våren 2019 är försäljare och butiksinnehavare (61 årsverken), vilket innebär att efterfrågan på denna yrkesgrupp ökar i årets undersökning. Efterfrågan på försäljare och butiksinnehavare har varierat relativt mycket, men sammantaget förväntar företagen inom handeln en något bättre konjunktur under 2019 jämfört med fjolåret.

Efterfrågan på vård- och omsorgspersonal ökar. Den förväntade efterfrågan på närvårdare, hemvårdare och annan vårdpersonal (ISCO 532) ökade från 39 årsverken 2018 till 54 årsverken 2019. Enligt rapporteringen, främst från den offentliga sektorn, kommer även annan vård- och omsorgspersonal efterfrågas. Bland annat förväntas efterfrågan på barnskötare och skolgångsbiträden (ISCO 531) öka till 38 årsverken år 2019.

Var femte rekrytering uppskattas vara en nyinrättad tjänst

En uppskattning av hur fördelningen mellan ersättande rekryteringar och helt nya anställningar ser ut i år indikerar att cirka 22 procent (motsvarande 189 årsverken) utgörs av helt nya anställningar, att jämföra med 26 procent (180 årsverken) förra året. Detta skulle innebära att så gott som hela förändringen i det förväntade rekryteringsbehovet beror på minskade expansioner.

Yrkesgruppen som uppskattas ha flest nyinrättade tjänster är kundtjänstpersonal, inom vilken det uppskattas skapas 18 helårsverken under det kommande året. Detta motsvarar cirka 41 procent av gruppens totala rekryteringsbehov. Kundtjänstpersonal fanns bland de yrkeskategorier som enligt prognosen skulle få flest nyinrättade tjänster även ifjol. Många nya tjänster har under de senaste åren inrättats inom yrkesgrupperna processarbetare och specialister inom systemarbete. I dessa yrkesgrupper förväntas totalt 15 respektive 14 nya helårsverken, vilket är mer än hälften av det totala rekryteringsbehovet i grupperna.

Servicepersonal efterfrågas både i form av serveringspersonal (12 nya helårsverken) och restaurang- samt storhushållspersonal (11 nya årsverken), vilket motsvarar en fjärdedel eller mindre av gruppernas totala rekryteringsbehov. Restaurangbranschen brukar ha hög personalomsättning och inslag av säsongsarbete, vilket ofta resulterar i relativt låga andelar av nyrekryteringar i förhållande till det totala rekryteringsbehovet.

Dämpade förväntningar på personalstyrkans tillväxt i de flesta branscher

Tillväxtförväntningarna på det privata näringslivets personalstyrka har i år dämpats ytterligare från fjolårets förväntningar. Inom branscherna transport och kommunikation samt finans och försäkring är förväntningarna på personalstyrkans tillväxt mest negativa. Till branschen hör företag inom både sjö- och landtransport. Även branschen företagstjänster har dämpade förväntningar trots förväntad tillväxt.

Flera branscher inom det privata näringslivet förväntar ökad personalstyrka i förhållande till fjolårets förväntningar. Till dessa branscher hör övrig industri, vatten och el, bygg och personliga tjänster.

En minskning av personalstyrkan förväntas i branscherna primärnäringarna, livsmedelsindustrin, handeln samt hotell och restaurang.

Kökspersonal upplevs som svårast att rekrytera inom näringslivet

Spridningen mellan branscherna är stor gällande vilka yrken som upplevs vara svårast att rekrytera till företagen. Servitörer, kockar och annan kökspersonal nämns i årets enkät, i likhet med tidigare år. Andra exempel på svårrekryterade yrkesgrupper inom det privata näringslivet är IT-specialister, tekniskt yrkeskunnig personal och försäljningspersonal.

Bland de yrkesinriktningar som framhålls som svårast att få tag på för arbetsgivarna inom landskapssektorn finns specialsakkunniga inom barnomsorg, drifts- och nätverkstekniker, jurister, förvaltnings- och sektionschefer, poliser, statistiker, vägunderhållsarbetare samt instruktörer.

Från den kommunala sektorn framhålls även detta år särskilt yrken inom vård och omsorg. Från den kommunala sektorn framhålls särskilt specialister inom den sociala sektorn. Handledare/vårdare med inriktning funktionshinder, assistenter, barnskötare och barnträdgårdslärare, äldreomsorgsledare, social-/familjearbetare samt närvårdare nämns av respondenterna. Förutom dessa uppger enheterna inom den kommunala sektorn att bland annat ekonomiansvariga samt specialister inom lant- och skogsbruk kommer att bli svåra att rekrytera.

Flera av grundskolorna uppger att det kommer att bli svårast att rekrytera speciallärare. Svårigheten att rekrytera speciallärare har även framkommit i tidigare barometrar. De övriga typer av lärare som nämns i årets enkät är bland annat behöriga timlärare, specialpedagoger, klasslärare och ämneslärare. Dessutom efterfrågas klassassistenter. Andra yrkesgrupper som nämns är skolpsykolog, fritidspedagog samt chefer inom utbildning.

Inom den statliga sektorn förväntas enstaka yrkesgrupper som bokförare, ingenjörer och juridiska specialister bli svårast att få tag på. Det finns svårigheter med att hitta personer där språkkunskaperna i svenska och finska är tillräckliga.

Varannan anställd fortbildar sig

I vår enkät frågar vi även om behovet av fort- och vidareutbildning. Cirka 42 procent av de anställda inom det privata näringslivet beräknas få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året. Högst är fortbildningsfrekvensen inom branscherna personliga tjänster samt vatten och el där minst hälften av personalen beräknas få tillfälle att fortbilda sig under året. Inom den offentliga sektorn beräknas fortbildningsfrekvensen uppgå till 49 procent.

Mer pessimistiska förväntningar för sysselsättningsvolymen

Vi förväntar oss att cirka 390 personer kommer att gå i pension innevarande år.

Uppskattningsvis runt 500 personer kommer att avgå från sina arbetsplatser av andra orsaker än pension under 2019 (till exempel till följd av omstruktureringar i företagen). De förväntningar som finns för sysselsättningsvolymen år 2019 är därmed betydligt mer pessimistiska än ifjol då uppskattningsvis 200 personer väntades gå från sina arbetsplatser av andra orsaker än pension.

Hela rapporten finns tillgänglig nedan.

Kontaktperson: 

Sanna Roos

+358 (0)18 25489
sanna.roos@asub.ax

Ämnesområden