De särskilt utsatta och utkomststödet i kommunerna på Åland

ÅSUB har på uppdrag av Ålands landskapsregering utfört en utredning om ekonomisk utsatthet på Åland med fokus på utkomststöd. Undersökningens huvudsyfte är att göra en kvalitativ kartläggning av aspekter som de tillgängliga statistiska indikatorerna har svårt att beskriva. Totalt 18 personer verksamma inom socialvården och vid hjälpande organisationer på Åland intervjuades för undersökningen. Intervjuerna genomfördes under tidsperioden december 2020 till januari 2021.

Klienternas profil och utkomststöd enligt representanterna för socialvården

Trots att både kvinnor och män finns bland mottagarna av utkomststöd är ensamstående män i arbetsför ålder en överrepresenterad profil. Många stödmottagare är ensamboende, men även familjer kan behöva utkomststöd på grund av omfattande boendekostnader eller sjukskrivningar. Arbetslöshet kombinerat med låg utbildningsnivå är relativt vanligt förekommande bland klienterna. I synnerhet klienter som har hälso- eller beroendeproblematik kan ha svårt att få hjälp via andra stödformer än utkomststöd eftersom full arbetsförmåga ofta är en förutsättning för stödformerna. Coronapandemin har haft relativt små effekter på klienternas profil i allmänhet. Ett tilläggsstöd som beviljades arbetslösa och permitterade som inte var anslutna till a-kassa sommaren 2020 ledde enligt representanterna för socialvården till att i synnerhet antalet ensamboende som mottagare av utkomststöd minskade i flera kommuner.

Antal hushåll som fått utkomststöd på Åland 2001-2019, efter hushållstyp

Enligt representanterna för socialvården får de flesta klienterna utkomststöd för kortare tid än sex månader. Den främsta orsaken till långvarigt behov av utkomststöd är svårigheten att ta sig in på den öppna arbetsmarknaden. Långvariga mottagare av utkomststöd behöver ofta andra åtgärder än utkomststöd för att komma ur sin situation, exempelvis hjälp med hälsorelaterade problem. Ökat samarbete kring klienten efterlyses och stödet från andra hjälpande organisationer anses vara viktigt. Klienten har ofta hunnit få stora skulder som inte beaktas vid beviljandet av stödet. I små samhällen kan det dessutom vara stigmatiserande att ansöka om utkomststöd. Representanterna för socialvården är eniga om att det är viktigt med förebyggande insatser och tillgänglig information om rätten till utkomststöd.

Ansökningsprocessen och kommunens vuxensociala arbete enligt representanterna för socialvården

Representanterna för socialvården upplever att ansökningsprocessen för utkomststöd är relativt flexibel och snabb sett ur klientens perspektiv. Klienten kan dock ha svårt att greppa vad stödet ska gå till eller varför kommunen inte betalar direkt exempelvis till hyresvärden. För att undvika otydligheter och missförstånd är det viktigt med fysiska möten som möjliggör muntlig och skriftlig information direkt till klienten. Ansökan kräver att klienten redogör för livssituationen relativt detaljerat. Det kan finnas ett mörkertal av potentiella klienter som inte ansöker om utkomststöd, bland annat unga som får stöd av anhöriga. Eftersom de äldre kan sakna kunskap om utkomststöd bör möjligheten till utkomststöd uppmärksammas till exempel i samband med information om klientavgifterna.

Det finns både svagheter och styrkor i kommuners vuxensociala arbete. Tystnadsplikten kan ibland försvåra samarbetet mellan olika instanser och när det gäller den mentala ohälsan upplever en del representanter att det saknas en ”verktygspalett”. Det kunde vara fördelaktigt för klienten att minimera antalet kontaktpersoner i olika instanser och endast ha en och samma kontakt. Individuell service som utgår från kunden vore önskvärd. Ett önskat komplement är ett härbärge som tillfälligt kunde hjälpa klienter som har svårt att hitta boende.

En styrka som nämns i små kommuner är transparens. I små kommuner har dessutom samma tjänstemän skött helheten inom det sociala. Förebyggande arbete borde inledas redan i grundskolan och kunde bland annat handla om undervisning i hushållsekonomi och missbruksproblematik. Representanterna för socialvården skulle även gärna se en funktion, till exempel en vuxenlots, som arbetar förebyggande och uppsökande inom vuxensocialt arbete.

Vad finns det för andra utvecklingsbehov kring utkomststödet?

Andra utvecklingsbehov som representanterna för socialvården lyfter fram handlar bland annat om principerna för utkomststödet som behöver vara rättvisa och jämlika mellan olika regioner på Åland. Eftersom matkostnader är normerade för hela Åland kan man till exempel i skärgården uppleva att grunddelen inte nödvändigtvis har ett jämlikt utfall för klienter i skärgården och mottagare av utkomststöd exempelvis i Mariehamn. Representanterna för socialvården i skärgården lyfter fram utmaningar som avståndet medför när klienten ska ta sig till bland annat psykiatrin, AMS (Ålands arbetsmarknads- och studieservicemyndighet) eller KST (Kommunernas socialtjänst k.f.). För kunderna i periferin är det viktigt med tillgänglighet och jämlika möjligheter till lagstadgad service.

Representanterna för hjälpande organisationer (Mariehamns församling, Matbanken och Klubbhuset Pelaren) konstaterar att trots att klienten bör ha en aktiv roll i hjälpsökande och ett ansvar för sin livssituation har inte alla förmågan till det, eftersom de utsatta mår dåligt och därmed kan sakna initiativförmåga. Att ha en helhetsbild av individens situation är enligt representanterna centralt för hjälpinstanser, myndigheter och övriga aktörer som arbetar med mottagare av utkomststöd. Likt socialvården anser representanterna för hjälpande organisationer att tystnadsplikten kan försvåra samarbetet mellan myndigheter.

Representanterna för hjälpande organisationer upplever att klienten ofta skickas mellan FPA, AMS och socialvården, vilket gör att processerna kan bli tidskrävande och leda till accelererad ekonomisk utsatthet. Kriterier som är svåra att förstå och en ansökningsprocess som upplevs krånglig ökar risken att den ekonomiskt utsatta låter bli att ansöka om utkomststöd. Om ansökan behöver kompletteras i efterhand dröjer beslutet. En del klienter har enligt representanterna för hjälpande organisationer även upplevt att de blivit dåligt bemötta inom socialvården. Personerna har upplevt att de blivit ifrågasatta av personalen eller att processen i sin helhet varit förnedrande med krav på att uppvisa sin ekonomi på en detaljnivå. Ett avslag på ansökan om utkomststöd kan vara nedslående för individen och det är av stor vikt att myndigheterna undviker situationer där en upplevelse av en misslyckad ansökningsprocess uppstår till exempel på grund av otydlig information.

Hela översikten finns att läsa här:

Kontaktperson: 

Sanna Roos

+358 (0)18 25489
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden