Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2007

Högkonjunktur råder fortsättningsvis inom den åländska ekonomin, men den mattas något under det närmaste året. BNP-tillväxten på Åland var enligt våra preliminära siffror 3,6 procent i fjol och hamnar enligt vår prognos på 4,8 procent i år. År 2008 väntar vi att tillväxten dämpas och hamnar kring 3,4 procent. Det är i första hand de åländska börsbolagens goda resultat som lyfter BNP-tillväxten i år. 

Inflationen för i år beräknas hamna kring 1,5 procent. Det ökande inflationstrycket kommer sig av ett allmänt högre prisläge i omvärlden, ett högt resursutnyttjande, i synnerhet på en överhettad byggmarknad, stigande livsmedelspriser, höjd alkoholskatt, och av något stigande energipriser och högre löner. De sammantagna effekterna av detta innebär att inflationen kan stiga till 2,5 procent nästa år.

Vi har haft en sjunkande arbetslöshet under året, och sysselsättningsläget ser ut att bli fortsatt gott under den kommande 12-månadersperioden. Vi bedömer att förtroendet hos de åländska hushållen är fortsatt hög, trots stigande räntor.

Utvecklingen inom den åländska ekonomin är avhängig utvecklingen inom sjöfarten. Att tillväxten av den samlade omsättningen i det privata åländska näringslivet ser ut att bli starkare i år än i fjol, beror i första hand på förbättrad omsättning inom sjöfarten.      

Sammantaget är utsikterna för såväl passagerarrederierna som fraktsjöfarten relativt goda under det närmaste året. Vi räknar med att höjningen av alkoholskatten i Finland och Estland vid årsskiftet ökar intäkterna på färjorna. En tonnageskattereform och sänkta farledsavgifter har aviserats för nästa år, vilket ger positiva signaler till sjöfarten.
 
Inkomstutvecklingen för landskapet Åland ser fortsättningsvis stabil ut de närmaste åren. Ålands budget finansieras till stor del av en avräkningsinkomst som år 2006 uppgick till 184,4 miljoner euro. Beloppet för år 2007 beräknas bli cirka 195 miljoner euro. För år 2008 förväntas beloppet kunna stiga till 205 miljoner euro. Utvecklingen av klumpsumman väntas sedan plana ut bland annat på grund av planerade skattelättnader.  

Skattegottgörelsen ökade stadigt de första åren på 2000-talet och uppgick till hela 35,1 miljoner euro år 2005. Det rekordstora beloppet år 2005 beror på den stora ökningen av samfunds- och kapitalinkomstskatter, framför allt förorsakad av försäljningsvinsterna av de så kallade ’chipsaktierna’. 2006-års flitpeng ser ut att bli lägre än vad ÅSUB uppskattade i vårens rapport och vi har sålunda skrivit ned prognosen till 23,1 miljoner euro. För åren 2007 och 2008 uppskattas skattegottgörelsen uppgå till ca 24,4 respektive ca 25,7 miljoner euro. Det måste dock påpekas att den under 2008 eventuellt kommande reformen av tonnageskattelagen radikalt kan förändra mängden uppburna samfundsskatter, då i grova drag hälften av Ålands samfundsskatter härstammar från sjötransporter. 

Utvecklingen av kommunernas ekonomi har under de senaste åren varit svag, men boksluten för år 2006 är betydligt ljusare än budgeterna för samma år vad gäller skatteintäkterna, landskapsandelarna och årsbidraget – sammantaget uppvisade kommunerna ett överskott istället för ett budgeterat underskott. Enligt boksluten för år 2006 ökade nämligen skattefinansieringen snabbare än nettoutgifterna för verksamheten, vilket innebar att kommunernas årsbidrag steg med hela 45 procent. Sammantaget uppvisade de åländska kommunerna alltså ett överskott om nästan 3,6 miljoner euro. Under år 2006 fortsatte dessutom nettoinvesteringarna att sjunka. Den långfristiga lånestocken fortsatte att öka, dock betydligt långsammare än de föregående åren.

Enligt budgeterna för 2007 beräknas nettodriftkostnaderna för verksamheten öka snabbare än skattefinansieringen. Skatteintäkterna förväntas nämligen minska enligt kommunernas budgetar. De lägre skatteintäkterna kan förklaras med att den genomsnittliga kommunala skattegraden sjönk en aning och det allmänna avdraget återinfördes år 2007. Kommunerna kompenseras dock fullt ut av landskapet för detta avdrag. Jämfört med boksluten för år 2006 beräknas kommunernas årsbidrag sålunda minska med nästan 29 procent. Sammantaget är underskottet nästan 1,7 miljoner euro i kommunernas budgeter för år 2007. Kommunernas planerade nettoinvesteringsutgifter beräknas öka något från år 2006 och uppgå till 12,7 miljoner euro i år. Den långfristiga lånestocken beräknas öka med 2,3 miljoner euro, netto.

Införandet av det nya landskapsandelssystemet år 2008 beräknas sammantaget stärka kommunernas årsbidrag betydligt. Kommunerna ska dock framöver stå för en betydligt större del av sina framtida kostnader för investeringar i anläggningar, vilket betyder att det måste finnas ett ökat utrymme för avskrivningar.

Utvecklingen av skattefinansieringen, det vill säga skatteinkomster och landskapsandelar sammantaget, uppgick till 5,6 procent 2005, för att därefter mattas av något år 2006 och endast uppgå till 1,2 procent år 2007. Orsaken till den långsamma ökningen 2007 kan förklaras med återinförandet av det allmänna avdraget samma år. Kommunerna kompenseras dock fullt ut för detta avdrag av landskapet. År 2008 uppskattas skattefinansieringen öka med hela 15 procent i och med införandet av det nya landskapsandelssystemet. Landskapsandelarna beräknas nämligen öka med hela 55 procent, medan skatteinkomsterna beräknas öka med drygt 4 procent.    

Hela rapporten kan du läsa här!

Ämnesområden