Ekonomisk översikt för den kommunala sektorn hösten 2008

Den ekonomiska tillväxten mattas nu snabbt av såväl internationellt som i Ålands närområden. Detta påverkar också oundvikligen Åland. Den utdragna krisen inom de internationella finanssystemen slår nu indirekt mot de åländska hushållens och företagens ekonomi. Det blir därmed svårare och dyrare för kunderna att låna pengar. Detta i sin tur sänker aktivitetsnivån och efterfrågan i ekonomin.

År 2007 var tillväxten enligt våra preliminära beräkningar så hög som 5,4 procent. Den kraftiga BNP-tillväxten berodde på börsbolagens starka resultat och på den då låga inflationen. Tillväxten i år ser ut att bli negativ och hamna kring –0,8 procent enligt vår prognos. Det är den höga inflationen, utflaggningen av färjtonnage och den avmattade konjunkturen under det andra halvåret som slår igenom på den samlade tillväxten. För 2009 förutspår vi ännu ett år med svag tillväxt (0,1 procent). Den svaga tillväxten beror på den fortsatta effekten av utflaggning av färjtonnage, lågkonjunktur och en inflation som är fortsatt relativt hög.

Lågkonjunkturen kan komma att begränsa antalet nyanställningar. Det handlar ändå om relativt små förändringar och arbetslösheten på Åland kommer att kunna hållas på en fortsatt låg nivå under det närmaste året. I nuläget räknar vi med att den öppna arbetslösheten ökar till 2,3 procent under nästa år. Ungdomsarbetslösheten kan dock komma att stiga under de närmaste månaderna, ungdomarna är den grupp som drabbas först då antalet nyanställningar sjunker.

Enligt preliminära beräkningar steg förvärvsinkomstsumman ifjol med ca 5,3 procent och förväntas öka med 5,8 procent i år och 4,3 procent nästa år. I år påverkas utvecklingen av hög inflyttning och relativt snabba allmänna löneökningar. Prognosen för nästa år bygger på bedömningen att sysselsättningssituationen fortsätter att vara relativt god och att vi har en fortsatt inflyttning, om än inte på samma nivå som i år.

Förändringen av det åländska konsumentprisindexet beräknas i år stiga till 4,2 procent, men sjunka tillbaka till 2,8 procent år 2009. Prisindexet för den kommunala basservicen beräknas enligt preliminära uppgifter i år stiga med hela 5,4 procent huvudsakligen på grund av att kommunsektorns förtjänstnivåindex steg mycket ifjol.

Enligt de preliminära uppgifterna för år 2007 ökade skatteinkomsterna sammantaget med 3,4 procent. I år beräknas den samlade tillväxten i kommunernas skatteinkomster dämpas och stanna på en tillväxt om 2,3 procent. Framför allt är det samfundsskatterna som bidrar till den svaga utvecklingen, företagsskatterna beräknas bli lägre i år än ifjol. Prognosen har reviderats starkt nedåt sedan i våras. Förvärvsinkomstskatterna växer däremot snabbt i år tack vare de stigande lönenivåerna och den betydande inflyttningen.

Den samlade skatteprognosen för nästa år tyder på en fortsatt rätt svag tillväxt, i synnerhet om man beaktar inflationen. Förvärvsinkomstskatterna växer relativt långsamt nästa år på grund av de nya avdrag, arbetsinkomstavdrag och utökat pensionsinkomstavdrag, som införs i kommunalbeskattningen på Åland via blankettlagstiftning. Tillväxten i förvärvsinkomstskatterna beräknas bli ungefär 2,5 procent eller 1,7 miljoner euro 2009. Inkomstkatterna från företagssektorn kan likväl komma att återhämta sig en aning. I den kalkylen har vi dock inte beaktat ett möjligt införande av utvidgad tonnagebeskattning från år 2009.

Den totala skattefinansieringen (landskapsandelarna och skatteinkomsterna sammantaget) ökade med 7,3 procent ifjol, och översteg för första gången 100 miljoner. I år beräknas ökningen vara hela 11,4 procent eller cirka 12,1 miljoner euro, främst som ett resultat av det nya landskapsandelssystemet som innebar att landskapsandelarna för driften, ökade med över 10 miljoner euro. Enligt ÅSUBs prognoser för nästa år beräknas skattefinansieringen öka med 3,3 procent, eller 3,9 miljoner euro. Landskapsandelarna beräknas öka med 5,3 procent medan tillväxten i de egentliga skatteinkomsterna beräknas bli 2,4 procent.

Landskapsandelarna för driften har blivit större på bekostnad av finansieringsandelarna för investeringar. Genom det nya landskapsandelssystemets införande har kommunernas egen andel av investeringarna ökat. Utmaningarna för kommunerna består nu dels i att klara de nödvändiga investeringar som står inför dörren utan, eller med betydligt lägre stöd än tidigare, samtidigt som skatteintäkterna från företagssektorn sviktar. Svagare skatteutveckling innebär även lägre skattekompletteringar för de kommuner som inte drabbas direkt av krympande företagsskatter.

Rapporten finns tillgänglig som pdf nedan.