Konjunkturläget hösten 2001

Föreliggande konjunkturrapport är producerad på uppdrag av finansavdelningen vid Ålands landskapsstyrelse. Huvudresultaten är inarbetade i de övergripande motiveringarna till landskapsstyrelsens budgetförslag för 2002 och rapporten ingår även som en separat bilaga i budgetförslaget.

Av rapporten framgår det klart att den globala konjunkturen nu har tappat fart ordentligt sedan våren. Den konjunkturavmattning som kunde skönjas redan i slutet av fjolåret har nu klart kunnat konstateras i flera av världens regioner, kanske mer synkroniserat än någonsin tidigare. Terrorattacken i USA den 11 september 2001 förvärrade de redan dåliga konjunkturutsikterna både i USA och globalt. Därmed verkar det nu allt mer troligt att en global recession har inletts.

BNP-tillväxten inom den finska ekonomin uppgick till 5,7 procent år 2000 medan innevarande års tillväxt ser ut att bli betydligt mindre. ÅSUB räknar med att Finlands BNP-volym stiger ca 1 procent i år och ca 1,5 procent nästa år. Ifjol uppgick arbetslösheten till 9,8 procent. Årets arbetslöshetsgrad kommer att understiga fjolårets nivå, men situationen kommer åter att försämras något under år 2002. Även den svenska ekonomin har drabbats av den globala konjunkturavmattningen. Den årliga tillväxtprocenten kan mycket väl tänkas bli endast 1,3 procent i år, medan den ifjol var 3,6 procent. Nästa år torde dock tillväxten öka till dryga två procent.

En konjunkturavmattning är också att vänta på Åland. Nästa år räknar ÅSUB med enbart 1,2 procents tillväxt i BNP. Arbetsmarknadssituationen på Åland är fortsättningsvis god.
Arbetslösheten har fortsatt att sjunka ända sedan början av 1995. Den förväntas sjunka ännu ett par tiondelar från årets nivå på 2,2 procent. Det goda sysselsättningsläget har dock medfört flaskhalsar inom vissa delar av arbetsmarknaden. Nettoinflyttningen ser också ut att öka i år och nästa år jämfört med ifjol. Flyttningsrörelsen kommer troligen att underlättas av den stigande bostadsproduktionen.

Den kommande övergången till euro i all redovisning och penninghantering förorsakar kostnader som av företagen uppskattas till ca 37.000 mk (6.200 euro) i genomsnitt/företag. Finanssektorn har de överlägset högsta kostnaderna för övergången till den nya valutan. Företagen uppskattar att det finns ett behov av extern hjälp med euroövergången som motsvarar över 100 personer i heltidssysselsättning fram till slutet av februari. En arbetsbörda som de lokala databehandlingsföretagen knappast klarar av.

Det privata näringslivets konjunkturutsikter ser över lag rätt negativa ut och företagen planerar inte längre att utöka personalstyrkan. Företagens investeringsvilja har minskat markant under det senaste halvåret. Transportkostnader upplevs oftare än tidigare som det största hindret för företagets utveckling, samtidigt som företagen anstränger sig för att hitta nya marknader utanför Åland.

Flera beslut som är av stor betydelse för sjöfartens utveckling väntar fortfarande på ett avgörande. Finlands regering har i sin budget inkluderat ett förslag enligt vilket den så kallade parallellregisterlagen skulle ändras så att även passagerarfartygen får ett stöd i form av viss återbetalning av skatter och sociala avgifter. Det system som föreslås är ur rederiernas synpunkt fortfarande inte lika fördelaktigt som det system som man i dagarna beslutat om i Sverige och som nu tillämpas retroaktivt från den första oktober i år. Ett förslag till så kallad tonnagebeskattning har beretts och diskuterats en längre tid. Läget angående den forstsatta
beredningen är tillsvidare oklart, men ett reviderat förslag torde vara att vänta under hösten.

Flera av jordbrukets produktionsinriktningar samt livsmedelsindustrin har haft en positiv utveckling under den senaste tiden. Även här har dock investeringsviljan svalnat både på kort och på medellång sikt. Likaså har byggsektorn expanderat rekordartat med en årlig tillväxt kring hela 35 procent. En avmattning av byggboomen är nu ändå sannolik. Den offentliga sektorn har dock flera byggprojekt inplanerade, vilket fortsättningsvis kommer att generera en relativt hög produktionsvolym inom byggnadsverksamheten. Inom detaljhandeln är det branscher med koppling till bostadsinvesteringar (byggmaterial, textiler, heminredning) som för tillfället säljer bäst.

Hela rapporten kan du läsa här.

Ämnesområden