Konjunkturläget hösten 2004

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) utarbetar två gånger per år en konjunkturrapport gällande den åländska ekonomin på uppdrag av landskapsregeringens finansavdelning. Syftet med översikten är dels att förse regeringen med aktuell information om samhällsekonomin inför i samband med den årliga budgetberedningen, dels att sprida information till allmänheten om aktiviteten i den åländska ekonomin.

I årets ekonomiska höstöversikt konstateras att det trots många indikationer på en förstärkt internationell konjunkturuppgång kvarstår viss osäkerhet om uppgångens styrka och långsiktighet. Osäkerheten gäller bland annat inflationseffekterna av de rekordhöga olje- samt vissa övriga råvarupriser. De positiva signalerna dominerar dock de internationella konjunkturbedömningarna. Den positiva konjunkturbilden gäller även för de åländska närmarknaderna i Finland och Sverige. Detta gäller särskilt Sverige där exportindustrin med underleverantörskopplingar inom den åländska industrisektorn för närvarande har en mycket god orderingång.

Den åländska ekonomin uppvisade under fjolåret en volymtillväxt på den internationellt sett mycket goda fyraprocentnivån. Prognosen för innevarande och nästa år pekar dock trots den generellt sett goda konjunkturen i omvärlden på en klart avtagande tillväxttakt. Under 2004 beräknas sålunda den samlade tillväxten inom den åländska ekonomin stanna vid 2,5 procent medan tillväxttakten under 2005 ser ut sjunka ned mot 1 procentsnivån.

En viktig förklaring till den avtagande tillväxttakten är den försvagade marknadspositionen och lönsamheten inom delar av den åländska färjnäringen. Utflaggningen av färjtonnage till Sverige under hösten 2003 slog också först under innevarande år igenom på allvar i de åländska tillväxtsiffrorna. En annan faktor som drar ner tillväxtprognosen är tendensen till stagnation och osäkerhet inom delar av landekonomin. I samma negativa riktning pekar gradvis ökade budgetbalansproblem och därmed också ett växande behov av åtstramningar inom den offentliga sektorn, inte minst inom kommunerna.

Trots dessa över lag tillväxtdämpande faktorer, står det ändå klart att den åländska ekonomin inte står inför någon mer dramatisk nedgång. Det handlar snarare om en uppbromsning av tillväxttakten. Konjunkturen i omvärlden är ju också stark vilket gynnar den åländska exportindustrin, fraktsjöfarten och den landbaserade besöksnäringen. Den senkomna men för åländsk del ytterst viktiga anpassningen av den statliga sjöfartspolitiken till det faktiska konkurrensläget i omvärlden har gjort att utflaggningarna på rutterna mellan Åland, Sverige och Finland nu ser ut att ha avstannat. Inom den landbaserade tjänstesektorn går den lilla men expansiva IT-branschen fortsättningsvis bra och finans och försäkringssektorn gynnas av god kreditefterfrågan och den relativt höga allmänna aktivitetsnivån inom samhällsekonomin som helhet.

Den förhållandevis goda, men samtidigt gradvis mer dämpade, åländska konjunkturbilden märks även på arbetsmarknaden. Arbetslösheten ligger sålunda fortfarande strax över den internationellt sett mycket låga 2,5 procentsnivån. Sedan slutet av sommaren märks dock en tydlig (säsongrensad) trend uppåt i arbetslösheten. Samtidigt har antalet lediga platser i förhållande till de arbetssökande ända sedan början av året varit på väg nedåt.

Även nettoinflyttningen har under senare tid gått ner från rekordinflyttningen under 2002 och beräknas i år stanna vid ca 110 personer.

Hela rapporten kan läsas här.