Konjunkturläget våren 2002

Ålands statistik- och utredningsbyrå utarbetar två gånger om året en konjunkturrapport gällande den åländska ekonomin. Syftet med översikten är dels att förse landskapsstyrelsen med aktuell information om samhällsekonomin inför budgetberedningen, dels att sprida information till allmänheten om aktiviteten i den åländska ekonomin.

Den åländska ekonomin har vuxit stadigt alltsedan år 1996. ÅSUBs preliminära beräkningar av Ålands BNP visar en tillväxt på 3,2 procent för år 2000 och 3,0 procent för år 2001. Den internationella konjunkturavmattningen verkar således inte ha påverkat nivån för den åländska totalproduktionen i någon avgörande grad. Orsaken torde stå att finna i att Åland utgör en utpräglad tjänsteekonomi där effekterna av en allmän konjunkturnedgång ofta mildras både vad gäller tid och omfattning. Den offentliga sektorns andel av BNP har vuxit under de senaste åren. För i år har BNP-tillväxten kalkylerats till ca 2,7 procent för att sjunka snabbare under nästa år. Prognosen bygger på antagandet att färjrederierna inte flaggar ut något tonnage under innevarande år. Förändringarna i sjöfartspolitiken har dock beaktats.

Sysselsättningsläget på Åland är fortfarande mycket gott, arbetslöshetsgraden har fortsatt att sjunka. Bostadsproduktionen har ökat de senaste åren och därmed skapat förutsättningar för en ökad inflyttning. Räntenivåerna är fortsatt förhållandevis låga och den åländska inflationstakten avtagande. Inte heller på Åland har hushållen reagerat nämnvärt på fjolårets konjunkturnedgång. Nybilsförsäljningen har visserligen minskat, men i övrigt verkar inte efterfrågan på sällanköpsvaror ha gått ner. På kort sikt ser det allmänna läget sålunda mycket ljust ut.

ÅSUBs konjunkturbarometer som sammanställts på basen av läget vårvintern 2002 visar på en mer positiv framtidstro bland de åländska företagen med förväntningar om förbättrad lönsamhet och större bruttomarginaler jämfört med resultatet från höstens konjunkturbedömning. Förväntningarna är speciellt positiva inom branscherna övrig industri och övriga tjänster, medan läget inte ser lika positivt ut för primärnäringarna, byggverksamheten samt hotell- och restaurangbranschen.

Många frågor som rör sjöfartsbranschen är dock fortfarande öppna. Lönsamheten inom näringen har kunnat förbättras på kort sikt, men de lägre marginalerna inom tax free-försäljningen i kombination med betydligt lägre bemanningskostnader för konkurrentländernas färjetonnage kringskär på sikt verksamhetsförutsättningarna för passagerarsjöfarten under finsk och åländsk flagg. Det är inte lätt att på medellång sikt hitta någon naturlig tillväxtbransch som skulle kunna kompensera en negativ utveckling inom den volymmässigt betydande sjötransportbranschen. Klart är att utvecklingen inom den åländska ekonomin på några års sikt kan komma att bli en annan än den i omvärlden till följd av de strukturella utmaningar som den egna ekonomin står inför.

Hela rapporten kan laddas ner här.

Ämnesområden