Konjunkturläget våren 2022

Föreliggande konjunkturbedömning präglas av den osäkerhet som kriget i Ukraina och de omfattande sanktionerna fört med sig, men även av återverkningarna av pandemin som ger avtryck på ekonomin på Åland. ÅSUB utgår därför i sina bedömningar från ett antal centrala antaganden. Till dessa antaganden hör bland annat att kriget i Ukraina inte sprider sig utanför landet, eventuella nya covid-19 smittvågor kommer inte att medföra nya nedstängningar i vårt närområde, inflationen kommer att avta mot slutet av året och inresandet till Åland stiger till 80 procent av nivån för 2019.

• Medan restriktionerna med anledning av pandemin håller på att klinga av i länder med hög vaccinationstäckning skapar det pågående kriget i Ukraina och de införda sanktionerna mot Ryssland ytterligare en ekonomisk chock i världsekonomin. Redan ansträngda leveranskedjor pressas ytterligare och priserna på energi, industriråvaror och livsmedel ökar från redan höga nivåer. Sammantaget leder detta till en högre inflation och svagare tillväxtutsikter. Kriget skapar också förhöjd osäkerhet bland konsumenter och företag, vilket kan komma att påverka konsumtions- och investeringsviljan.

• Krigets negativa effekter är tydligast för Ukrainas och Rysslands ekonomier, som båda bedöms gå in i djupa lågkonjunkturer. Eurozonens (och övriga Europas) tillväxtutsikter påverkas i hög grad av kriget, inte enbart av högre inflation, men även på grund av att de handelskopplingar området har haft med de krigförande länderna. Krigets effekter på USAs ekonomi bedöms bli mildare.

• Eftersom den åländska ekonomin inte har starka direkta kopplingar till handel med Ryssland blir de direkta ekonomiska effekterna av kriget och sanktionerna små. Effekterna på den åländska ekonomin är istället mera indirekta; i första hand en förhöjd inflationstakt, vilket innebär högre kostnader för företag och försämrad köpkraft för hushållen. Ett högt oljepris påverkar direkt bunkerpriset, vilket hyvlar på marginalerna inom sjöfarten. Hur hårt de åländska företagens lönsamhet påverkas av den stigande inflationen beror på deras marknadsposition och möjlighet att anpassa priserna till de högre kostnaderna.

• Enligt preliminära beräkningar blev volymtillväxten i BNP åtta procent 2021. I ÅSUBs scenario räknar vi i år med en tillväxt på sex procent. En hög inflationstakt bromsar en annars stark volymtillväxt i år. Detta följs nästa år (2023) av en tillväxt på två procent, vilket skulle innebära att Ålands BNP nästa år fortfarande ligger cirka fyra procent under 2019 års nivå. Den åländska ekonomin håller fortfarande på att återhämta sig från pandemin, varför volymtillväxten procentuellt sett är högre på Åland än i Finland och Sverige, trots den höga inflationstakten.

• Inflationen (KPI) beräknas uppgå till 4,0 procent i årsgenomsnitt för 2022 för att sedan sjunka till 2,4 procent 2023. Inflationen drivs i första hand av stigande energipriser och störningar i värdekedjor. Kriget gör att inflationstrycket på energipriserna blir långvarigare än vad som tidigare bedömts men den höga inflationen vi nu ser har också skapats på grund av beteendemönster förknippade med pandemin.

• Utsikterna på den åländska arbetsmarknaden är fortfarande goda och efterfrågan på arbetskraft hög. ÅSUBs bedömning är att arbetslösheten kommer att fortsätta sjunka framöver. Takten kommer dock avta då arbetslösheten närmar sig normalnivån och det därmed finns mindre att ta igen samtidigt som matchningsproblemen ökar. I år (2022) väntas den genomsnittliga arbetslösheten vara fem procent och därefter sjunka till 4,5 procent 2023.

• Det senaste året har vi sett dollarn stärkas gentemot euron medan kronans utveckling mot euron varit närmast oförändrad. Dollarn väntas under prognosperioden ligga kvar på ungefär dagens nivåer. Kronans värde väntas försvagas något på grund av ökad global osäkerhet.

• Kommunsektorn på Åland har som helhet klarat pandemiperioden något bättre än vad som inledningsvis befarades. Enligt kommunernas samlade budgetar för 2022 beräknas resultatet bli negativt trots lägre verksamhetskostnader än för 2021. Skatteintäkterna beräknas öka medan landskapsandelarna förväntas minska. Kommunernas andel av samfundsskatten sänktes i år. För 2023 bedöms förvärvsinkomstskatteintäkterna växa i ungefär samma takt som i år tack vare lönejusteringar, förbättrat sysselsättningsläge och fortsatt inflyttning. Kommungruppens andel av samfundsskatterna sjunker ytterligare 2023 som en följd av vårdreformen i riket.

• År 2021 uppgick landskapets inkomster i form av avräkningen och skatteavräkningen till drygt 288 miljoner euro. En del av ökningen (cirka 24 miljoner euro) förklaras av att 2021 utgör ett ”övergångsår” där skattegottgörelse och lotteriskatt betalas ut. För 2022, som är det sista året som skattegottgörelsen utbetalas, väntas det samlade beloppet av överföringarna vara cirka 295 miljoner euro, varav skatteavräkningen beräknas uppgå till 84,8 miljoner euro. Tillväxt i skatteavräkningen gör att de totala överföringarna bedöms hållas på samma nivå även 2023.

• Utvecklingen i passagerartalen för passagerarrederierna följer nära statistiken för antalet inresande till Åland som ifjol var 61 procent lägre än genomsnittet för 2015-2019. Inresandet sjönk i början av 2022 än en gång till mycket låga nivåer i samband med en ny smittvåg men har sedan dess stigit igen. Att närområden öppnat upp och tagit bort restriktionerna mot covid-19 förbättrar utsikterna för inresandet till Åland. Vi räknar med att inresandet fortsätter att söka sig mot nivåerna före pandemin under årets gång. Vilka effekter kriget har på inresandet och hur de mera långvariga effekterna av pandemin ser ut är dock fortfarande svårbedömt.

• Indikatorer för fraktsjöfarten pekar på fårhållandevis goda förutsättningar att driva verksamhet. Inom den åländska torrlastrederinäringen har både fartygsköp och försäljningar förekommit under fjolåret. Innevarande år inleds med en större flotta. Inom den åländska tankerverksamheten har det under pandemin gjorts satsningar och man har fortsatt att förnya flottan. Utsikterna för tankerverksamheten utmanas dock delvis av att flera stora bolag lagt oljehandeln med Ryssland på is, vilket gör att konkurrensen om återstående laster ökar. Det högre bunkerpriset väntas även öka kostnaderna.

• De åländska hushållens förtroende var i mars något mer pessimistiska än de finska och svenska hushållens, vars förtroende också stördök samma månad. Skillnaden mellan de åländska och finska hushållen ligger främst i förväntningarna på den egna ekonomin nu och det kommande året. De åländska konsumentförtroendet i mars 2022 var även negativare än bedömningarna som gjordes i mars och september 2021.

• Framtidsutsikterna i konjunkturbarometern, som bygger på företagens egna bedömningar, var däremot mycket mer positiva. Det branschvisa totalindexet för framtidsbedömningarna var på den positiva sidan för samtliga branscher. Större företag verkar ha mer positiva förväntningar än mindre företag.

• Grovt kan man säga att de mer tjänstebetonade branschernas förväntningar i genomsnitt är positivare än andra branschers förväntningar. Flera segment inom tjänstesektorn, inte minst transportbranschen, har fortfarande mycket att hämta in efter pandemin. De mera råvaruberoende och energiintensiva branschernas utsikter, med övrig industri som undantag, var mera försiktiga i sina bedömningar. De av pandemin hårdast drabbade branscherna transport samt hotell- och restaurang har nu betydligt mer positiva förväntningar än ifjol, särskilt vad gällde personalstyrkan.

• Näringslivets omsättning växte med 14 procent 2021 från året innan. Lönesummans årstillväxt var en procent. Trots att både omsättningen och lönesumman växte låg de fortfarande tio respektive åtta procent under nivån 2019. ÅSUB räknar med att både omsättningens och lönesummans tillväxt i år kommer att vara starkare än ifjol.

• Omsättningen inom transportbranschen växte med 31 procent under 2021 men låg fortfarande en tredjedel under 2019 års nivå. Lönesumman minskade något från året innan och låg ungefär en fjärdedel under nivån före pandemin. Att man i Sverige och Finland lyft på covid-19 restriktionerna gjuter hopp om att återhämtningen på allvar kan ta fart under innevarande år genom ökat resande till Åland. Det höga oljepriset innebär dock stigande bränslekostnader för aktörerna inom branschen. I vårt scenario beräknas omsättningstillväxten för branschen 2022 bli något större än under fjolåret. Lönesumman väntas i år utvecklas positivt men fortfarande ligga cirka 15 procent under nivån 2019.

• Hotell- och restaurangbranschen är den bransch som tillsammans med passagerarsjöfarten lidit hårdast av pandemin. Situationen har dock snabbt förbättras i takt med att samhället har öppnat upp. Medan fjolårets andra halva var mycket stark präglades den första halvan av restriktioner som begränsade möjligheterna att driva verksamhet. Återhämtningen har gått något snabbare för restaurangsektorn än för hotell- och logisektorn. Jämför man segmentens omsättningsnivå för hela 2021 var restaurangerna så gott som tillbaka på de förpandemiska nivåerna medan hotellens omsättning fortfarande låg 15 procent under nivån 2019. I vårt scenario för 2022 beräknas både omsättningen och lönesumman inom hotell- och restaurangbranschens fortsätta stiga och vara ungefär i nivå med 2019.

• Handelns omsättning ökade ifjol med fem procent och lönesumman ökade med en procent. Utvecklingen skiljer sig dock mellan olika branschsegment. Omsättningstillväxten var starkare inom detaljhandeln jämfört med partihandeln. Det senare segmentet tappade en stor bit av sin efterfrågan, framför allt från passagerarrederierna och hotell- och restaurangbranschen, när pandemin slog till och återhämtningen under fjolåret var endast partiell. Förbättrade utsikter inom dessa branscher väntas ge medvind åt partihandeln. I år räknar vi med att omsättningen inom handelsbranschen som helhet växer i ungefär samma takt som ifjol. Lönesumman beräknas växa i något snabbare takt.

• Branschen företagstjänster, inklusive IKT-företag, var en av få branscher med växande omsättningen såväl 2020 som 2021. Fjolårets omsättningstillväxt på tre procent var i linje med branschens långtidsmedelvärde. Även lönesumman ökade med cirka tre procent 2021. Totalt sett är branschen positiv inför det kommande året och vi räknar med att omsättningen växer med ett par procent. Lönesumma väntas i år växa i ungefär samma takt som under fjolåret.

• Enligt registeruppgifter ökade omsättningen för branschen personliga tjänster under fjolåret med nära en femtedel medan lönesumman minskade med tre procent. Det finns dock stora skillnader inom den diversifierade branschen. Pandemin innebar stora omsättningstapp inom verksamheter som bygger på att människor samlas fysiskt, exempelvis för kultur- eller nöjes-verksamheter. Återhämtningen har sett olika ut inom olika segment, där vissa redan tagit igen omsättningstappet medan andra delar fortfarande ligger långt under nivån 2019. Att pandemin klingar av och restriktioner lyfts antas dock ge medvind åt tjänstesektorn som helhet. Branschen har de positivaste framtidsförväntningar i årets barometer.

• Finansbranschen har två mycket starka år bakom sig. Även om pandemin inleddes med börsras så har den efterföljande återhämtningen varit stark. Historiska stimulanspaket drev upp tillgångspriser under senare delen av 2020 och så gott som hela 2021 vilket har gynnat branschen, samtidigt som räddningsåtgärderna åtminstone hittills har undanröjt de värsta hoten om kreditförluster orsakade av pandemin. Nu finns dock vissa ökade risker som en följd stigande räntor och svårbedömd kostnadsutveckling inom vissa branscher. I konjunkturenkäten var branschen dock fortfarande positiv inför det kommande året.

• Byggbranschens omsättning ökade med åtta procent under fjolåret medan lönesumman ökade med 2,6 procent. Preliminär statistik för beviljade bygglov visar att det under 2021 beviljades cirka 12 procent färre bygglov än året innan. Branschen har även sett kraftigt stigande materialkostnader under fjolåret och de störningar som uppstår från kriget väntas förvärra situationen ytterligare. Barometern för byggsektorn gav i år ett ganska blandat utslag men var svagt positiv. I vårt scenario för 2022 beräknas både omsättningen och lönesumman röra sig kring ungefär samma nivå som 2021.

• Livsmedelsindustrins omsättning har vuxit stadigt ända sedan våren 2020 och var, förutom företagstjänster, den enda av branscherna som såg en ökad omsättning både under 2020 och 2021. Även lönesumman har vuxit under båda åren. Ifjol ökade omsättningen med 6,7 procent och lönesumman med 6,9 procent. Den stigande inflationen och förväntade ränteökningar påverkar även livsmedelsindustrin med förväntan om sämre lönsamhetsutveckling. Både omsättningen och lönesumman förväntas öka i år, men i något långsammare takt jämfört med 2021.

• Omsättningstillväxten inom övrig industri under 2021 var 8,7 procent, tillväxten var som starkast under årets sista månader. På årsbas överskred fjolårets omsättning marginellt nivån 2019. Lönesumman ökade med 3,7 procent vilket innebar att branschens lönesumma låg cirka två procent över nivån 2019. Både omsättningen och lönesumman väntas i år växa i ungefär samma takt som ifjol. Branschens framtidsförväntningar gav de näst-positivaste utslagen i konjunkturenkäten. Delar av branschen väntas påverkas negativt av de höga energi- och råvarupriserna.

• För primärnäringarna kan konstateras att branschen stärkts trots att osäkerhetsfaktorer gällande transporter och tillgången på säsongsarbetare tidvis oroat. Kostnadsläget för insatsvaror började stiga snabbt under hösten 2021. Kostnadstrycket för lantbruket har ytterligare stigit i och med kriget och sanktionerna, bland annat på grund av försämrad gödseltillgång och stigande energi- och bränslepriser. Fiskerinäringen har två relativt svåra år bakom sig. För fiskodlingen som påverkades negativt under pandemins första år fanns förutsättningar att kompensera nergången under år 2021. Delar av fiskodlingssektorn drabbades dock under året av sjukdom som medförde tvångsslakt, vilket försämrade resultatet för hela sektorn. De stigande bränslepriserna utgör ett stort problem såväl för fiskodlingen som för fisket, och då speciellt trålfisket till havs. För fiskodlingen är även ökande foderkostnader utmanande.

Bedömningen har avslutats den 14 april.

Kontaktperson: 

Robin Lähde

+358 (0)18 25496
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Kontakta oss om du vill ha hjälp med att hitta information eller få ett direkt svar på din feedback. Kontakta ÅSUB

Ämnesområden