Konjunkturläget våren 2026

Inflation och påverkan på de åländska hushållen

Årets lägesbedömning präglas av det geopolitiska omvärldsläget och den allmänna osäkerhet som läget för med sig. ÅSUB har i bedömningarna utgått från ett scenario där kriget i Iran blir relativt kortvarigt, vilket därmed får en kortvarig effekt på ekonomin. Under 2026 har utvecklingen på energimarknaderna åter blivit en central drivkraft bakom inflationen. Eskaleringen i Mellanöstern har bidragit till störningar i transportflöden och ökad osäkerhet kring oljeutbudet, vilket har ökat kostnadstrycket i ekonomin och påverkat inflationsförväntningarna.

Under 2025 väntas tillväxten på Åland ha uppgått till en procent då stark lönsamhet för enstaka aktörer håller uppe det samlade förädlingsvärdet. Prognosen för 2026 är mer pessimistisk än i höstas, och vi räknar med en tillväxt på två procent. På grund av Irankriget antas hushållens efterfrågan försvagas av högre inflation och räntor, samtidigt som passagerarsjöfartens lönsamhet pressas. För 2027 och 2028 räknar vi med en tillväxt på cirka två procent. ÅSUB bedömer att hushållens ekonomi förbättrats och att lönsamheten inom transportsektorn ligger kvar på en hög nivå men faller tillbaka från 2025 års nivå.

Den genomsnittliga inflationen på Åland var -0,2 procent 2025. Även om den underliggande inflationen ligger något under målsättningen på två procent, så förklaras nuvarande mycket låga totala inflation fortfarande till stor del av en negativ ränteeffekt. ÅSUB räknar med att EURIBOR-räntorna stabiliseras på cirka två procent under prognosperioden, vilket skulle innebära att ränteeffekten på inflationen klingar ut under 2026. I år räknar ÅSUB med en inflation på 1,6 procent följt av 1,4 procent 2027 och 1,9 procent 2028.

Varugruppers andel av inflationen, mars 2022-mars 2026

Kraftigt stigande räntor under 2022 och 2023 innebar att belånade åländska hushåll gick från att lägga drygt två procent av disponibel inkomst på räntor 2021 till att tre år senare lägga nio procent på räntor, vilket innebär att räntornas andel av disponibel inkomst 2024 låg på en högre nivå än vid Finanskrisen 2007–2008. ÅSUB räknar med att räntornas andel sjönk till cirka sex procent 2025 och att de kommer att hållas på ungefär den nivån under prognosperioden. Den lägre relativa skuldsättningen har minskat hushållens känslighet för framtida räntehöjningar, den förhöjda sparandegraden som detta inneburit har dock hållit tillbaka konjunkturuppgången.

Bedömning av den åländska arbetsmarknaden för innevarande år är svagare än i höstas. Den förväntade ökade efterfrågan från hushållen har reviderats ner på grund av Irankrigets effekter på hushållens ekonomi. Utgående från antagandet om att kriget i Iran med dess effekter på världshandeln är relativt kortvarigt, räknar ÅSUB ändå med att efterfrågan på arbetskraft ökar 2027 och 2028, vilket gradvis minskar arbetslösheten. I år räknar vi med en arbetslöshet på 5,2 procent följt av 5,0 och 4,8 procent därpå följande år. Antalet långtidsarbetslösa var i mars 427, vilket är cirka 40 fler än för ett år sedan. Den kvardröjande långtidsarbetslösheten efter pandemin fortsätter att öka snarare än sjunka.

De åländska hushållens konsumentförtroendeindex sjunker, vilket innebär att det nu varit negativt fyra år i rad. I höstas såg vi en positiv trend och förväntningarna låg på en fortsatt positiv utveckling för hushållen. Dessa förväntningar har än så länge inte infriats, och sannolikt har kriget i Iran sänkt konsumentförtroendet, då hushållsnära ekonomiska faktorer som drivmedelspriser, låneräntor och aktievärden försämrades kraftigt under insamlingsperioden.

Konsumentförtroendeindex för Åland, Finland och Sverige, mars 2021 - mars 2026

Branschspecifika effekter

Trots fallande räntor är räntekostnaderna fortsatt höga för många hushåll och företag, samtidigt som osäkerhet i omvärlden gör att konsumtion och investeringar hålls tillbaka. Detta påverkar i hög grad företag som är beroende av hushållens köpkraft. Dessa företag har det gemensamma att de upplever svag efterfrågan och hög kostnadspress vilket går att utläsa från den konjunkturenkät ÅSUB genomfört där åländska företag svarat på frågor om företagets utveckling de kommande 12 månaderna. Förväntningarna för byggverksamhet, livsmedelsindustri, handel, personliga tjänster och transport är dämpade på grund av att efterfrågan hålls tillbaka.

Förväntningarna om utvecklingen under 2024–2026, totalindex, för de olika branscherna inom det privata näringslivet

Det är fem branscher, finans, vatten och el, primärnäringar, övrig industri, företagstjänster och hotell och restaurang som lyfter det aggregerade resultatet för hela näringslivet. Detta leder till att konjunkturenkäten som helhet pekar på tecken på återhämtning, främst genom förbättrad omsättning och ökade investeringar, medan lönsamheten och nyanställningarna utvecklas mer dämpat. Sammantaget finns det alltså en positiv förväntan om reella omsättningsökningar (se bild).

Förväntningarna om utvecklingen under 2024–2026 inom det privata näringslivet

Offentlig ekonomi

Skatteavräkningen till landskapet steg markant 2025. För 2025 beräknas beloppet uppgå till över 148 miljoner euro, främst tack vare kapitalinkomstskatterna som enligt preliminära uppgifter ökade med över 50 procent. I år beräknas utfallet för avräkningen och skatteavräkningen sammantaget stiga något tack vare strukturella engångsförändringar i statsbudgeten som höjer avräkningsbeloppet med sammantaget över 15 miljoner euro. Det summerade utfallet för avräkningen och skatteavräkningen bedöms uppgå till drygt 350 miljoner euro 2027 och nästa 356 miljoner euro 2028. För 2027 sker ytterligare strukturella förändringar i statens budget som bidrar till nästan fem miljoner euro för avräkningsbeloppet. I övrigt är det främst höjningen av lotteriskatten från 12 till 22 procent i samband med reformen av penningspel sommaren 2027 som beräknas bidra till tillväxten av skatteavräkningen 2027 och 2028.