En snabb BNP-indikator för det privata näringslivet på Åland

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har under en längre period aktivt arbetat med att utveckla och förbättra dataunderlaget för sina konjunkturanalyser. För att förbättra utnyttjandet av befintliga registerdata - och därmed öka precisionen i ÅSUBs prognoser över den åländska ekonomins utveckling - knöts därför kontakter med den statistiska institutionen vid Linköpings universitet. Detta resulterade i att statistikstuderande Kalle Wahlin bestämde sig för att ägna sin magisteruppsats (D-uppsats) åt en analys av möjligheterna att på basen av data ur omsättningsskatteregistret utveckla en modell för framtagning av BNP-indikatorer gällande Ålands privata näringsliv. Tanken var att man genom att använda månatligen uppdaterade så kallade snabba data om företagens omsättning, löneutbetalningar, moms och liknande i en metodiskt genomarbetad och empiriskt testad modell skulle få fram rimligt tillförlitliga prognoser över den privata sektorns bidrag till Ålands BNP-utveckling.

Den nya ÅSUB rapporten är resultatet av detta arbete. I rapporten redovisas och testas en modell som möjliggör produktion av snabba BNP-indikatorer mot den faktiska ekonomiska utvecklingen. Modellen genererar användbara BNP-indikatorer för näringslivet som helhet, dock inte gällande enskilda branscher och näringsgrenar. Resultatet bekräftar också den åländska makroekonomins stora beroende av en handfull storföretag: en kraftigt reducerad modellkörning omfattande enbart de tio största företagen ger nämligen ungefär samma prognosutfall.

Den i rapporten presenterade modellen har i en reducerad version redan tillämpats i samband med den senaste omgången konjunkturöversikter (våren 2003). Den av Wahlin framtagna och testade huvudmodellen kommer dock att tas i mera regelbunden användning redan i samband med höstens konjunkturöversikter.

Rapporten är till sin karaktär betydligt mer teknisk än vad som vanligtvis är fallet i ÅSUBs publikationer. Rapportens grundläggande dokumentation av de metodologiska förutsättningarna, gör den dock till en väl motiverad produkt i ÅSUBs utredningsserie.

Hela rapporten kan du läsa här.

Ämnesområden