Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2008

Nu är resultatet från ÅSUBs stora undersökning om turismens samhällsekonomiska betydelse år 2008 klar. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ålands landskapsregering och Ålands Turistförbund och är en uppföljning av motsvarande undersökning från 2003.

Resultaten i turismundersökningen har tagits fram med hjälp av två metoder, utgifts- och inkomstmetoden. Genom utgiftsmetoden uppskattar man turismens ekonomiska betydelse genom att fråga turisterna om deras penninganvändning inom olika utgiftsposter under deras vistelse på Åland samt under resorna till och från Åland. På basen av turisternas svar (ca 1.600 stycken) samt ÅSUBs turiststatistik har sedan de olika turistgruppernas turismkonsumtion under år 2008 skattats.

Med hjälp av inkomstmetoden beräknas turismens ekonomiska betydelse genom att de åländska företagen uppskattar hur stor andel av deras försäljning som är ett resultat av försäljning direkt till turister. Nästan 150 företag svarade på enkäten och på basen av dessa svar har turismens betydelse för olika branscher skattats. Dessa uppgifter används sedan i beräkningarna av turismens andelar av Ålands bruttonationalprodukt, BNP.

Resultatet av uppskattningen av turismens ekonomiska betydelse via de båda metoderna borde i stort överensstämma, vilket det också har gjort.

Turisternas landkonsumtion på Åland år 2008
Totalt beräknas turisternas landkonsumtion på Åland år 2008 uppgå till 82,4 miljoner euro inklusive mervärdesskatt. De två viktigaste turistgrupperna i detta avseende är stugturisterna, som stod för drygt en tredjedel av konsumtionen följt av hotellgästerna som stod för en fjärdedel. Fritidshusägarna och besökarna av släkt och vänner stod för 13 respektive nio procent av landkonsumtionen. Gästhamns-, gästhemsbesökarna och campingturisterna stod för ca fem procent vardera, medan de inte övernattande dagsbesökarnas och kryssningsresenärernas landkonsumtion var marginell.

En fördelning av landkonsumtionen på olika utgiftsposter visar att en tredjedel av turisternas landkonsumtion går till logi, en fjärdedel till restaurang- och kafébesök, 17 procent till matinköp och sju procent till avkoppling och nöjen. Nästan en femtedel av turisternas konsumtion gick till "övrigt", som till största delen bestod av shopping.

Om man till turisternas landkonsumtion adderar turisternas utgifter för transporttjänsten och ombordspenderingen på ålandsägda färjor och fartyg, så kan den totala turisminkomsten uppskattas till 295,3 miljoner euro. De totala utgifterna för och under resorna till och från Åland uppgår till cirka 213 miljoner euro eller 72 procent av deras totala konsumtion.

Turismens ekonomiska effekter  på Åland
Turismens ekonomiska betydelse varierar beroende på hur man definierar turismen. Om man använder det samlade resultatet av denna turismundersökning och tillämpar det på nationalräkenskaperna för Åland erhålls följande resultat i termer av andelen av BNP. 

· Enligt den snävaste definitionen av turism, det vill säga enbart turisternas direkta landkonsumtion på Åland, uppskattas turismens andel av det åländska näringslivets BNP till 3,5 procent år 2008.
· Inom nationalräkenskaperna definieras dock landturismen som turisternas direkta konsumtion på Åland samt ålänningarnas egna köp av resetjänster från till exempel resebyråer. Landturismens bidrag till näringslivets BNP stiger då till cirka 4,5 procent.
· Enligt den vidaste definitionen av turismen som förutom turisternas direkta landkonsumtion på Åland och ålänningarnas egen konsumtion av turisttjänster även inkluderar de åländska företagens turisminkomster utanför Åland samt de åländska passagerarrederiernas totala försäljning till turister, uppskattas turismens andel av näringslivets BNP till 30,4 procent år 2008.

Turismens sysselsättningseffekter på Åland
Totalt var 8.414 ålänningar sysselsatta inom den privata sektorn på Åland (den 31.12.2006), av vilka 465 var sysselsatta inom landturismen (5,5 procent) och 1.658 inom turismen totalt (19,7 procent). Största delen av de sysselsatta inom landturismen återfinns inom hotell- och restaurangverksamheten följt av detaljhandel, medan största delen av de sysselsatta inom turismen totalt återfinns inom sjötransport (1.132 ålänningar).

Jämförelser med resultaten från 2003 års undersökning
Jämfört med resultaten i 2003 års undersökning har de olika turistgruppernas (enligt deras inkvarteringsform) landkonsumtion per dygn och person ökat liksom deras landkonsumtion under hela deras ålandsbesök. Även då man delar in turisterna enligt syftet med deras resa till Åland, så har nästan samtliga turistgruppers landkonsumtion under ålandsvistelsen ökat. Däremot har de olika turistgruppernas konsumtion per person under resorna till och från Åland hållits konstant eller till och med minskat.

Enligt utgiftsmetodens sammanfattande resultat har turisternas landkonsumtion reellt ökat med nästan 10 procent år 2008 jämfört med år 2003 (75,0 miljoner euro år 2003 och 82,4 miljoner euro år 2008). Utgifterna för och under resorna till och från Åland har också ökat, med hela 17 procent, trots att turisternas ombordkonsumtion per turist har hållits konstant eller i vissa fall minskat. Detta kan förklaras med att antalet resenärer har ökat från år 2003 till år 2008 med nästan en fjärdedel.

Intressant att notera är att ålänningarnas andel av det totala antalet inresande uppskattas till ungefär 11 procent år 2008 (13,6 procent år 2003).

Ser man på den totala turisminkomsten, där även t.ex åländska rederiers försäljning till turister som inte har kommit iland ingår, så har turismens andel av hela näringslivets omsättning sjunkit från 34,8 procent år 2003 till 30,4 procent år 2008. Här syns bland annat resultatet av omstruktureringar inom sjöfartssektorn som skett efter den förra undersökningen.
 
Om ytterligare information önskas går det bra att ta kontakt med Jouko Kinnunen (telefon 25494).

Hela meddelandet kan du läsa här.