Turismens samhällsekonomiska betydelse för Åland 2018

Resultatet från ÅSUBs stora undersökning om turismens samhällsekonomiska betydelse år 2018 är klar. Undersökningen har gjorts på uppdrag av Ålands landskapsregering och Visit Åland och är en uppföljning av motsvarande undersökning från 2013.

Huvudresultaten i turismundersökningen har tagits fram med hjälp av två metoder, utgifts- och inkomstmetoden. Genom utgiftsmetoden uppskattar man turismens ekonomiska betydelse genom att fråga turisterna om deras penninganvändning inom olika utgiftsposter under deras vistelse på Åland samt under resorna till och från Åland. På basen av turisternas svar (drygt 1 500 stycken) samt ÅSUBs turiststatistik har sedan de olika turistgruppernas turismkonsumtion under år 2018 skattats.

Med hjälp av inkomstmetoden beräknas turismens ekonomiska betydelse genom att de åländska företagen uppskattar hur stor andel av deras försäljning som är ett resultat av försäljning direkt till turister. På basen av informationen från de 176 företag som svarade på enkäten har turismens betydelse för olika branscher uppskattats.

Turisternas landkonsumtion på Åland år 2018

Totalt beräknas turisternas landkonsumtion på Åland år 2018 uppgå till ca 105 miljoner euro inklusive mervärdesskatt. De två viktigaste turistgrupperna i detta avseende är fritidshusägarna och hotellgästerna, som vardera stod för en fjärdedel av konsumtionen. Stugturisterna stod för en femtedel av landkonsumtionen. Gästhamnsbesökarnas andel av konsumtionen var fem procent medan de övriga gruppernas konsumtionsandel var under fem procent vardera.

En jämförelse med resultatet från 2013 års undersökning visar att vissa turistgruppers andelar av landkonsumtionen har förändrats mycket, främst fritidshusägarnas andel har ökat markant. Detta beror till stor del på att vistelsetiden är längre och att antal personer per besök har ökat. Stugturisternas andel av landskonsumtionen har minskat mest jämfört med tidigare undersökning, från en tredjedel av landkonsumtionen till en femtedel.

En fördelning av landkonsumtionen på olika utgiftsposter visar att 31 procent av turisternas konsumtion går till logi, 22 procent till restaurang- och kafébesök, 19 procent till matinköp och sex procent till avkoppling och nöjen. En dryg femtedel, 22 procent av turisternas konsumtion gick till "övrigt".

Om man till turisternas landkonsumtion adderar turisternas utgifter för transporttjänsten och ombord konsumtionen på Ålandsägda färjor och fartyg, så uppgår den totala turistinkomsten till ca 330 miljoner euro.

Turismens ekonomiska effekter på Åland

Turismens ekonomiska betydelse varierar beroende på hur man definierar turismen. Inom nationalräkenskaperna definieras landturismen som turisternas direkta konsumtion på Åland samt ålänningarnas egna köp av resetjänster från till exempel resebyråer. Landturismens bidrag till BNP uppgår till cirka 2,9 procent.

Enligt den vidaste definitionen av turism som förutom turisternas direkta landkonsumtion på Åland och ålänningarnas egen konsumtion av turisttjänster även inkluderar de åländska företagens turisminkomster utanför Åland samt de åländska passagerarrederiernas totala försäljning till turister, uppskattas turismens andel av BNP till 18,4 procent år 2018. Värdet för turismens bidrag till Ålands BNP kan sålunda grovt uppskattas till dryga 220 miljoner euro 2018.

Turismens sysselsättningseffekter på Åland

Även sysselsättningen kan mätas på olika sätt. Vi har använt två sätt, nämligen antalet arbetsplatser vid årets slut samt antalet arbetsplatser räknat som ett medeltal för hela året, vilket beaktar för turismen viktiga säsongsarbetsplatser. Antalet arbetsplatser inom den privata sektorn år 2018 är då antingen 10 200 eller 13 600 personer enligt definition. Turismens sysselsättande effekt varierar för de olika definitionerna mellan 670 och 910 personer inom landturismen. För hela turismen varierar sysselsättningen mellan knappa 2 400 och dryga 3 400 personer. Största delen av de sysselsatta inom landturismen återfinns inom hotell- och restaurangverksamheten följt av handelns olika delbranscher. Landturismens andel av arbetsplatserna är då 6,5-6,7 procent av det privata näringslivets sysselsättning och hela turismens sysselsättning uppgår till 23-25 procent av de privata arbetsplatserna.

Ålänningar – ett resande folk

Studien innehåller även uppgifter om ålänningarnas eget resande. En stor majoritet av de svarande, 95 procent, hade rest utanför Åland under det senaste året. Det genomsnittliga antalet resor utanför Åland var tio. De som inte hade rest utanför Åland (cirka 5 %) var främst svarande som var äldre än 60 år. Sammanlagt hade ålänningarna gjort ca 260 000 resor.

Hela rapporten och en bildpresentation finns tillgängliga nedan (reviderad version 15.04.2019).

Kontaktperson: 

Jakob Sällström

+358 (0)18 25493
jakob.sallstrom@asub.ax

Jouko Kinnunen

+358 (0)18 25494
jouko.kinnunen@asub.ax

Sanna Roos

+358 (0)18 25489
sanna.roos@asub.ax

Ämnesområden