Ekonomisk utsatthet i barnfamiljer

Ekonomisk utsatthet är vanligast bland ensamstående föräldrar och yngre ensamstående personer utan barn

Huvudsyftet med den här rapporten är att belysa barnfamiljers ekonomiska läge och då framför allt de ekonomiskt utsatta barnfamiljerna.

I slutet på 2012 fanns det 3 277 barnfamiljer med barn under 18 år på Åland. Cirka 45 procent av barnfamiljerna har endast ett barn under 18 år, 41 procent har två barn och knappt 14 procent har tre eller flera barn. Bland barnfamiljerna hade 1 024 familjer ensamförsörjande föräldrar. För att få en uppfattning om hur de åländska barnfamiljernas ekonomiska situation ser ut har vi studerat statistik över mottagare av utkomststöd på Åland, ålänningarnas inkomster, bostadsbidrag och även intervjuat barn och vuxna i familjer med ekonomiska svårigheter.

Rapporten är en första del från ett större projekt om ekonomisk utsatthet. I del 2 av projektet kommer ÅSUB att ha individbaserade register till förfogande. I den senare delen av projektet kommer fokus att vara de sociala trygghetssystemen på Åland för samtliga hushåll, inklusive barnfamiljer. Den del av det sociala trygghetssystemet som faller under åländsk lagstiftningsbehörigheter, bland annat utkomststödet kommer att granskas.

När vi i rapporten talar om fattigdom avser vi relativ och inte absolut fattigdom. Den relativa fattigdomsgränsen för Åland 2012 beräknas till 15 791 € (disponibel penninginkomst) per konsumtionsenhet. Då vi tillsvidare inte har tillgång till individdata kan vi i dagsläget inte ange exakt hur många personer på Åland som ligger under denna gräns. Vi vet dock att år 2012 fanns det 1 193 personer på Åland vars inkomst varit lägre än den relativa fattigdomsgränsen i tre år eller mera. Detta motsvara 4,3 procent av befolkningen. Det är inte så stor skillnad på inkomsten per konsumtionsenhet för familjer med inget, ett eller två barn däremot är det ganska stor skillnad om det finns tre eller flera barn i hushållet. Den genomsnittliga disponibla penninginkomsten för 2012 var över 3 000 € lägre per konsumtionsenhet i familjer mer tre barn och sjunker sen ytterligare ju fler barn som finns i familjen.

Merparten av mottagarna av utkomststöd på Åland utgörs av yngre ensamstående personer, främst personer utan barn. Om man endast ser på barnfamiljer går utkomststödet främst till ensamstående föräldrar. Ensamförsörjarfamiljer är en ekonomiskt utsatt grupp. Ju fler barn den ensamstående försörjer desto större risk är det att familjen har ekonomiska svårigheter. År 2012 fick 3,4 procent av barnfamiljerna på Åland utkomststöd, bland ensamförsörjarna fick 7,0 procent utkomststöd. Andelen barnfamiljer som mottog utkomststöd var störst i Mariehamn. Andelen mottagare av utkomststöd på Åland är lägre än i Finland som helhet. Detta gäller både då man jämför samtliga mottagare av utkomststöd och när man jämför barnfamiljer som mottagit utkomststöd.

Den vanligaste varaktigheten för utkomststöd är korta stöd på en till tre månader. Tiden för utkomststöd till barnfamiljer har dock ökat från ett genomsnitt på 4,2 månader 2010 till 5,1 månader 2012.

Bostadsbidragen hos barnfamiljer har ökat i antal under de senaste åren. År 2006 hade 122 barnfamiljer bostadsbidrag medan 175 barnfamiljer hade bostadsbidrag 2012.

Då man ser på barnfamiljer finns det ett statistiskt signifikant samband mellan utkomststöd och arbetslöshet. Det betyder att variationerna i antalet barnfamiljer med utkomststöd till viss del kan förklaras av arbetslösheten. När vi ser på bostadsbidrag till barnfamiljer finns det ett statistiskt samband med utkomststöd, arbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Ser vi istället på bostadsbidrag till ensamförsörjare finns det ett positivt signifikant samband med arbetslöshet, ungdomsarbetslöshet och långtidsarbetslöshet. Det betyder att när arbetslösheten ökar så ökar även antalet ensamförsörjare med bostadsbidrag.

För att få en uppfattning om hur det är att leva i en familj med knapp ekonomi har intervjuer gjorts med fem vuxna och fyra barn i ekonomiskt utsatta barnfamiljer.

Ungdomarna i de ekonomiskt utsatta familjerna svarar i intervjuerna att de överlag mår bra och värderar familjen högt. De uppfattar att familjens ekonomi går lite upp och ner och aktar sig för att fråga om pengar då ekonomin är sämre. De säger att man inte ska klaga då de får det de behöver, de har inte behov av så mycket pengar och saker. Ungdomarna kan avstå från aktiviteter för att spara pengar, till exempel låta bli att åka buss, fika eller göra något med kompisarna. Ibland blir de inte tillfrågade om de vill vara med på en aktivitet för att vännerna vet att de ändå kommer att svara nej. En del av ungdomarna undviker situationer där det märks att man inte har rätt kläder eller saker då det annars kan leda till mobbing. Alla ungdomar tycker det är roligt med klassresor och utflykter men deltagande är inte alltid en självklarhet då det ibland förutsätter att man ska ha med sig fickpengar. Vilken social klass man tillhör kan ha stor inverkan på vardagen. Det påverkar vem man umgås med och kan bidra till utanförskap. Ungdomarna har varierande förmåga att tänka sig hur livet skulle se ut med en annan ekonomisk utgångspunkt men alla har en tro på framtiden.

För de vuxna i familjerna är oron för ekonomin ständigt närvarande. Familjerna är tvungna att klara sig på små mängder pengar och ibland klarar de sig enbart tack vara Matbanken och andra organisationer. Att spara pengar är en omöjlighet då de redan dragit in på allt som går. För många kan det vara en utmaning att klara av kostnaderna för barnens fritidsaktiviteter, särskilt för lite större barn. Alla föräldrar intygar att de offrar sina egna behov och låter barnens behov gå före. Insamlingar till aktiviteter i barnens skolor tär på familjens ekonomi. Flera av de intervjuade har synpunkter på normerna för utkomststödet.

Rapporten visar att ekonomisk utsatthet är en faktor av betydelse bland barnfamiljer på Åland och det finns ett behov av ytterligare utredningar inom området.

För att läsa hela rapporten, klicka här

För frågor och mera information kontakta utredare Elin Sagulin (tel 25495) eller forskningschef Katarina Fellman (tel 25493).