Lagtings- och kommunalvalet 19.10.2003

 

Något ökat valdeltagande Valdeltagandet vid årets lagtingsval uppgick till 67,6 procent. Detta var en ökning med 1,6 procentenheter från valet 1999. Kvinnornas röstningsaktivitet ökade mera än männens och de ökade därmed sitt försprång med ett valdeltagande på 69,1 procent mot männens 66,0 procent. I kommunalvalet var valdeltagandet något högre för både kvinnor och män.

Många nya ledamöter
Socialdemokraterna och den nya gruppen Ålands Framtid gick framåt både när det gäller antal röster och antal mandat. Övriga partier fick mindre röster nu än vid valet 1999. Antalet blanka röster i lagtingsvalet fördubblades från 1999 och uppgick till 2,5 procent. Rätt stora förändringar ägde rum när det gäller de invalda ledamöterna. Av de 30 lagtingsledamöterna är 16 nyvalda, dvs. sådana som inte valdes in 1999. Av dessa har dock fyra tidigare suttit i lagtinget som ersättare och två som ordinarie under tidigare perioder. Av de nyvalda är fem kvinnor och elva män. Av de 210 kommunfullmäktigeledamöterna är hälften eller 105 nyvalda, varav 29 kvinnor och 76 män. I sex kommuner byttes över hälften av ledamöterna ut.

God regional representativitet, sämre beträffande kön och ålder
I lagtingsvalet blev könsfördelningen något jämnare än 1999 såväl när det gäller antalet kandidater och de röster som gick till kvinnliga respektive manliga kandidater som när det gäller de invalda ledamöterna. Antalet kvinnor i lagtinget ökade från 10 till 11 och de utgör därmed 37 procent av parlamentarikerna. I kommunernas fullmäktigeförsamlingar blev däremot könsfördelningen ojämnare. Andelen kvinnor och män blev 32 respektive 68 procent, jämfört med 37 - 63 vid valet 1999. Också andelen kvinnliga kandidater sjönk något jämfört med 1999, medan kvinnornas andel av rösterna var oförändrad.

Om man ser till hur väl de invaldas åldersfördelning (ålder 31.12.2003) motsvarar fördelningen i väljarkåren, kan man notera att åldersgrupperna 30 - 59 år är överrepresenterade i lagtinget såtillvida att 93 procent av lagtingsledamöterna tillhör dessa åldersgrupper mot bara 55 procent av de röstberättigade. 60 - 69-åringarna har en mindre representation i lagtinget än vad deras andel av de röstberättigade skulle motsvara. De som är under 30 år och de som är 70 år eller äldre saknar helt representation i parlamentet. Bland kandidaterna var det främst åldersgrupperna 40 - 59 år som var överrepresenterade, men inte i lika stor utsträckning som bland de invalda. Samma mönster syns i kommunernas fullmäktigeförsamlingar, men inte lika markant. Där har också 18 - 29-åringarna representation och en större andel är över 60 år, men inte heller i kommunerna är någon som är över 70 år invald. Regionalt sett är lagtingsledamöternas representativitet för väljarkåren relativt god, även om landsbygden är något överrepresenterad på Mariehamns bekostnad.

Upplysningar: Kenth Häggblom

För att läsa hela rapporten klicka här.

 

Ämnesområden