Lagtings- och kommunalvalet 2019

Kvinnornas andel av kandidaterna, rösterna och lagtingsledamöterna sjönk

I lagtingsvalet 2019 gick Centern framåt med två platser och vann samtidigt tio mandat i kommunalvalet genom framgångar i fem olika kommuner. Också för övriga partier avspeglas förändringarna i lagtingsvalet i deras resultat i kommunalvalet. De Obundna vann ett mandat i lagtinget och gick framåt i fyra kommuner men bakåt i en. Hållbart initiativ tog nu plats i lagtinget med två ledamöter och fick också in representanter i tre fullmäktigeförsamlingar.

Liberalerna tappade ett mandat i lagtinget och gick bakåt också i två kommuner utöver de två där de denna gång inte ställde upp med egen lista. Även Moderaterna förlorade en plats i lagtinget samtidigt som de backade i fem kommuner. Socialdemokraterna gick bakåt med två lagtingsmandat och minskade i två kommuner. Ålands Framtid tappade ett mandat i lagtinget liksom i en kommun. Åländsk demokrati behöll sitt lagtingsmandat, men förlorade sin enda fullmäktigeplats. Detta framgår av rapporten med statistik om lagtings- och kommunalvalet 2019 som ÅSUB nu har publicerat.

Skillnader mellan lagtings- och kommunalvalet

Vissa större skillnader mellan partiernas resultat i de båda valen kan dock noteras. I Finström, Saltvik och Sund fick Centern en betydligt större andel av rösterna i kommunalvalet än i lagtingsvalet. Det samma gäller för Liberalerna i Lemland, för Moderaterna i Jomala, för de Obundna i Eckerö och Hammarland samt för Socialdemokraterna i Mariehamn. Ett märkbart sämre resultat i kommunalvalet än i lagtingsvalet fick Centern i Mariehamn och de Obundna i Finström.

Fem valförbund hade ingåtts i kommunalvalet, varav två påverkade mandatfördelningen. Sexton listor i åtta olika kommuner fick ingen kandidat invald i fullmäktige.

Vid årets lagtingsval fick de Obundna sin största andel av rösterna någonsin och Centern den största andelen sedan 1995. För Liberalerna och Ålands Framtid blev andelen däremot den lägsta sedan partierna ställde upp första gången, 1979 respektive 2003. Också för Socialdemokraterna var det procentuella utfallet det minsta hittills under den tid statistiken omfattar.

Ojämnare könsfördelning

I kommunernas fullmäktigeförsamlingar blev könsfördelningen totalt sett densamma som förra gången, 37 procent kvinnor och 63 procent män. Geta och Kumlinge är de enda kommuner som har kvinnomajoritet bland de invalda. Könsbalansen i lagtinget blev något ojämnare, 30 procent kvinnor och 70 procent män, i och med att nio kvinnor nu valdes in mot tio förra gången. Såväl när det gäller antal kandidater som fördelningen av röster på kvinnor och män blev det en större övervikt av män än 2015 i båda val.

Av lagtingsledamöterna är 14 återvalda medan 16 är nyvalda, 4 kvinnor och 12 män. Av de ledamöter som valdes in 2015 var det tio som inte kandiderade denna gång och sex som ställde upp men inte valdes in. Andelen nyvalda är lite lägre i kommunerna, där de utgör 97 av 206 fullmäktigeledamöter. Av de 77 invalda kvinnorna är 38 nyvalda, medan 59 av de 129 männen är nya.

Fyra av fem lagtingskandidater ställde upp även i kommunalvalet och 19 av dem valdes in i hemkommunens fullmäktige.

Lagtingsledamöterna kommer från nio olika kommuner

Regionalt sett överstiger Mariehamns andel av lagtingsledamöterna stadens andel av befolkningen, medan landsbygden är underrepresenterad. För första gången kommer över hälften av lagtingsledamöterna från Mariehamn. Sju kommuner saknar representant i lagtinget, det största antalet hittills.

Åldersmässigt är 50–59-åringarna överrepresenterade i de folkvalda beslutande organen och i kommunerna även 40–49-åringarna, medan andelarna som är under 30 samt 70 år och äldre är lägre bland de invalda än bland de röstberättigade.

Sett till födelseort är de som är födda utanför Norden underrepresenterade i kommunerna. I lagtinget saknar de helt representation, men deras andel av de röstberättigade i detta val var bara ett par procent. Också de som är födda i Finland utgör en mindre andel av de invalda än av de röstberättigade såväl i lagting som kommuner.

Färre blankröster

Av lagtingsrösterna var närmare en och en halv procent blanka och knappt en procent ogiltiga av andra orsaker, i båda fall en minskning från 2015. Samma tendens märktes i kommunalvalet, där drygt två procent av rösterna var blanka och nästan lika stor del ogiltiga av andra orsaker.

Mera valstatistik finns i databaser och exceltabeller på ÅSUBs hemsida.

Kontaktperson: 

Kenth Häggblom

+358 (0)18 25497
kenth.haggblom@asub.ax

Hittade du det du sökte?

Ämnesområden