Primärnäringarna 2025
Tallen dominerar virkesförrådet i Ålands skogar
Den största delen av Ålands landyta består av olika typer av skogsbruksmark. Tall är det dominerande trädslaget, och lövträd utgör nu en större del av virkesförrådet än granen. Knappt en tiondedel av arealen är åkermark. Den största delen av åkermarken används för vall följt av spannmålsodling. Detta framgår av ÅSUBs statistik om primärnäringar som nu är uppdaterad med uppgifter från 2025.
I denna nyhet lyfter vi fram några exempel på information om skogsbruk, jordbruk och jakt som kan utläsas av statistiken.
Två femtedelar av Ålands landyta är produktiv skogsmark
Tre fjärdedelar av Ålands landareal eller 116 000 hektar klassas som skogsbruksmark. Av detta är det dock bara 64 000 hektar eller två femtedelar av landytan som räknas som skogsmark med förutsättningar för god tillväxt.
Skogstaxeringen som görs med vissa mellanrum ger också uppgifter om det samlade virkesförrådet i skogen. Från 1971 till 2023 har virkesförrådet ökat med 3,5 miljoner kubikmeter till 10,8 miljoner kubikmeter. Tall står för den största delen av ökningen och utgör 60 procent av den samlade volymen. Också lövträden har ökat betydligt medan granen har minskat under denna 50-årsperiod.
Det totala virkesförrådet efter trädslag 1971 och 2023
Förändringen av virkesförrådet kan sättas i relation till skogsplanteringen. Under 1970- och 1980-talen planterades mest tall. Tall upptog 85 procent av den planterade arealen och gran 15 procent. På 2000-talet har det planterats ungefär lika mycket gran och tall.
Planterad areal efter trädslag 1975–2025, årsgenomsnitt
Mängden virke som har avverkats till försäljning från och med 1980 framgår i en databastabell: Skogsbruket, sålt virke efter år, mängd eller värde och virke.
Det årliga virkesuttaget motsvarar i genomsnitt två procent av det totala virkesförrådet. Sedan 1980 har 9,5 miljoner kubikmeter virke sålts, alltså en volym som är i samma storleksordning som den samlade virkesmängden i skogarna.
Vall och spannmål odlas på fyra femtedelar av åkerarealen
Ungefär nio procent av Åland landyta eller närmare 14 000 hektar utgörs av åkermark. Diagrammet visar användningen av åkermarken 1995 och 2025. Den största förändringen under denna 30-årsperiod är att vallarealen har blivit nästan dubbelt större, medan den areal som används för fodersäd mer än halverats. Sockerbetorna som ännu för 20 år sedan odlades på 1 000 hektar har försvunnit. Brödsäd odlas på en större areal nu än för 30 år sedan. Totalt upptar vall och spannmål närmare 80 procent av åkerarealen.
Användning av åkerarealen 1995 och 2025
Antalet nötkreatur var ungefär lika stort 2025 som det var 1995, men mjölkkorna har blivit färre. Antalet får fördubblades från 1995 till 2010, men har nu sjunkit till samma nivå som för 30 år sedan. Svinhållningen har minskat kraftigt, en utveckling som tog sin början redan på 1980-talet.
Husdjurshållningen 1995 - 2025
I övrigt innehåller jordbruksstatistiken uppgifter om jordbrukslägenheternas storlek och produktionsinriktning, ekologisk odling och jordbruksstöd samt sålda jordbruksprodukter som har en egen årlig publicering: Sålda lantbruksprodukter 2025
Nästan 200 000 hjortdjur har fällts på Åland de senaste 50 åren
Jaktstatistiken visar antalet fällda älgar och rådjur samt från och med 2001 också sälar: Jakt på hjortdjur och säl efter år och fällda djur.
Diagrammen visar de stora förändringar som har skett beträffande älg- och rådjursjakten sedan den tog fart i slutet av 1970-talet. Från början av 1980-talet fram till en bit in på 2000-talet fälldes över 200 älgar årligen. De senaste åren har jakten minskat kraftigt och 2025 fälldes bara 12 älgar. Antalet fällda rådjur har de senaste decennierna rört sig mellan 2 000 och 6 000 årligen. Sammanlagt har 8 500 älgar och nästan 190 000 rådjur skjutits från 1970-talet tills nu.
Fällda älgar 1975 - 2025
Fällda rådjur 1975 – 2025
Statistiken om primärnäringarna innehåller även uppgifter om fiske och fiskodling.
Mera statistik om de åländska primärnäringarna finns på ÅSUBs webbplats.
Använd gärna fakta ur den här nyheten men kom ihåg att ange Källa: ÅSUB