Riksdagsvalet 2015

Ökat valdeltagande och jämnt valresultat

De 12 187 godkända rösterna på Åland i årets riksdagsval var rekordmånga. Av dessa gick nästan 90 procent till de fyra kandidaterna på Åländsk samlings lista, medan de tre kandidaterna på Liberalernas lista fick drygt 10 procent sammanlagt. På den segrande listan blev det däremot rätt jämnt mellan den invalde Mats Löfström med drygt 5 200 röster, eller 43 procent av de godkända rösterna, och Elisabeth Nauclér som blev suppleant med nästan 4 600 röster, vilket var 38 procent.

 

Skillnaden mellan de båda främsta kandidaterna var dock ännu mindre när Nauclér valdes första gången 2007 i konkurrens med Roger Eriksson på samma lista. Sedan nuvarande valsystem infördes 1987 har det hänt fyra gånger att segraren har fått över 50 procent av rösterna och lika många gånger att mindre än hälften har gått till den invalda ledamoten. Den vinnande listans andel av rösterna var den högsta hittills under nämnda period.

Skärgården stödde Nauclér

Mats Löfström fick mest röster i tio kommuner, och fick egen majoritet i Eckerö och Geta. Elisabeth Nauclér placerade sig främst i sex kommuner, varav fyra i skärgården, och fick över hälften av rösterna i Kökar. Mats Perämaa gjorde sitt bästa resultat på hemmaplan i Kumlinge med 30 procent, men det var ändå något mindre än Nauclérs andel. Av skärgårdsrösterna sammanlagt fick Nauclér mest medan Löfström tog hem landsbygden och Mariehamn.

Jämn könsfördelning

Könsfördelningen bland kandidaterna var jämn med fyra kvinnor och tre män uppställda. Rösterna fördelade sig också lika med 49 procent till de kvinnliga kandidaterna och 51 procent till männen. Vid förra riksdagsvalet gick två tredjedelar av rösterna till kvinnor, men 2007 var fördelningen lika jämn som nu. Fram till dess fick alltid männen en majoritet av rösterna.

 

Kvinnorna fortsätter att rösta flitigast

Valdeltagandet var 58 procent, vilket var 7 procentenheter högre än 2011. Männens valdeltagande steg något mera än kvinnornas. Kvinnorna behöll dock sitt försprång med ett deltagande på 61 procent mot 55 procent för männen. Kvinnorna röstade flitigare än männen i alla kommuner och skillnaden var störst i skärgården.

 

Skärgården hade det högsta valdeltagandet med 63 procent. I Mariehamn röstade 59 procent och på landsbygden 57 procent. Av kommunerna kom Sottunga högst med 75 procent och Eckerö på andra plats med 68. Lägst var aktiviteten i Finström och Saltvik med ett valdeltagande på 53 procent.
 
Utförligare statistik finns i meddelandet, bl.a. uppgifter efter kommun och kön samt information om röstande på förhand respektive på valdagen liksom blanka och ogiltiga röster.
Läs meddelandet här

Sett i ett längre perspektiv kan man konstatera att det har hänt fyra gånger tidigare att sittande riksdagsledamot från Åland inte har blivit invald, nämligen 1930, 1936, 1966 och 1983. Sedan Åland blev en egen valkrets 1948 har valdeltagandet i riksdagsval varit högre än i år bara vid valen 1970, 1975 och 2003.

Se mera uppgifter om riksdagsval på Åland under ett drygt sekel i filerna Riksdagsval 1907–2015 (excel) och Valdeltagandet i riksdagsval 1917–2015 (pc-axis)

Mera information ger Kenth Häggblom, kenth.haggblom[at]asub.ax eller Sanna Roos, sanna.roos[at]asub.ax

Publicerad 29 april 2015

 

 

Ämnesområden