Valdeltagandet 1999

I rapporten presenteras resultatet av ÅSUB:s undersökning av valdeltagandet vid lagtings- och kommunalvalet på Åland den 17 oktober 1999. Tidigare har endast det totala valdeltagande för kvinnor och män kommunvis kunnat presenteras i valstatistiken. Nu har det varit möjligt att studera röstningsaktiviteten enligt ålder, både per kommun och kön och också undersöka sådana faktorer som boende på respektive utanför Åland (lagtingsvalet), innehav av hembygdsrätt (kommunalvalet) samt huruvida man har röstat i båda val eller bara det ena. Det är första gången en sådan totalundersökning av valdeltagandet har gjorts på Åland

I denna undersökning framgår att valdeltagandet vid lagtings- och kommunalvalet 1999 uppvisar stora variationer om man ser till åldersgrupper, kön och kommuner. Skillnaden mellan män och kvinnor var inte så stor totalt sett. I lagtingsvalet röstade 67,3 procent av kvinnorna och 64,6 procent av männen. Om man ser till ålder och kommun, framkommer dock intressanta skillnader mellan könen. Yngre kvinnor röstade flitigare än yngre män, medan kvinnor som var 70 år och äldre hade ett lägre valdeltagande än män i samma ålder. Därtill hade kvinnorna i några små kommuner ett markant högre valdeltagande än männen.

Lite förenklat kan man säga att grupper med ett valdeltagande under medeltalet i lagtingsvalet, d.v.s. 66 procent, var personer under 30 år, män mellan 30 och 40 år i Mariehamn och de större landskommunerna, samt personer över 80 år. Över hälften av icke-röstarna fanns i dessa grupper. Högt valdeltagande jämfört med det totala uppvisade både män och kvinnor mellan 40 och 70 år, män mellan 70 och 80 år, och i skärgården också kvinnor i denna åldersgrupp, samt skärgårdsbor mellan 30 och 40 år.

Kommuner med högt valdeltagande totalt karaktäriseras av att väljarna under 30 år hade ett valdeltagande som understeg det totala i betydligt mindre utsträckning än i övriga kommuner och att männen mellan 30 och 40 år, i motsats till i övriga kommuner, röstade betydligt flitigare än genomsnittet. Som exempel på de stora skillnaderna mellan olika gruppers aktivitet kan nämnas att av de 18 - 29-åriga männen i Mariehamn röstade under 40 procent, medan 40 - 69-åriga kvinnor i skärgården hade ett valdeltagande på nästan 90 procent.

Några större skillnader i röstningsbeteendet mellan lagtings- och kommunalvalet kan inte skönjas. Det kan dock noteras att väljare under 40 år hade ett något högre deltagande i kommunalvalet än i lagtingsvalet, medan väljare över 40 år röstade lite flitigare i lagtingsvalet.

En speciell grupp med lågt deltagande i lagtingsvalet var röstberättigade som var bosatta utanför Åland. Endast 18 procent av dessa utnyttjade rösträtten, jämfört med 68 procent av de röstberättigade som var bosatta på Åland. I kommunalvalet hade personer utan hembygdsrätt ett lågt deltagande, 40 procent, jämfört med 68 procent för personer med hembygdsrätt.

Grupper med en större benägenhet än genomsnittet att rösta på förhand var äldre väljare, yngre kvinnor samt skärgårdsbor.

Närmare upplysningar om rapporten ger ledande statistiker Kenth Häggblom (tel 25497).

Om du vill läsa hela meddelandet klicka här.

Ämnesområden