Valdeltagandet 2003

Valdeltagandet i lagtingsvalet 2003 steg med 1,6 procentenheter jämfört med 1999 och blev 67,6 procent, vilket är den högsta siffran någonsin. Det åländska valdeltagandet är dock fortfarande lågt sett i ett nordiskt perspektiv. Kvinnornas försprång gentemot männen ökade ytterligare något. Om man jämför personer som var röstberättigade i lagtingsvalet både 1999 och 2003, framgår det att 59 procent röstade vid båda dessa val och 20 procent i ett av valen, medan 21 procent inte röstade i någotdera valet.

Uppgifterna om valdeltagandet har tagits fram genom en totalundersökning av röstningsbeteendet som ÅSUB har gjort i samarbete med landskapsstyrelsens kulturbyrå genom att hämta information om vilka som har röstat från de kommunala vallängderna.

Grupper med valdeltagande under 50 procent år 2003 är kvinnor under 25 år, män under 30 år, kvinnor över 80 år, personer som hade rösträtt bara i det ena valet, d.v.s. personer utan hembygdsrätt bosatta på Åland och personer med hembygdsrätt bosatta utanför Åland, samt personer som inte heller röstade 1999 trots att de hade rösträtt då. Grupper där mer än 70 procent röstade är kvinnor i åldrarna 30-79 år, män i åldrarna 40-79 år, invånarna i de flesta skärgårdskommuner och några mindre kommuner på landsbygden samt personer som hade rösträtt och röstade också 1999. Jämfört med 1999 minskade skillnaderna mellan åldersgrupperna något, eftersom valdeltagandet steg mera bland grupper med lågt valdeltagande. Också skillnaderna mellan kommunerna utjämnades något.

Bland förstagångsväljarna steg valdeltagandet jämfört med 1999, speciellt för 18- och 19-åringarna, medan det för andragångsväljarnas del sjönk i lagtingsvalet, men steg i kommunalvalet. För ungdomarnas del är boende utanför Åland en viktig faktor när det gäller det låga deltagande i lagtingsvalet. Av förstagångsväljarna röstade 53 procent av dem som var skrivna på Åland, men bara 25 procent av dem som bodde utanför Åland. En annan skillnad mot äldre väljare var också att rörligheten från val till val mellan grupperna röstande och icke-röstande var betydligt större hos ungdomar, men också att en betydligt större andel av ungdomarna lät bli att rösta två val i rad. Det finns betydande skillnader mellan ungdomars röstande när det gäller kön och kommun/region.

Om du vill läsa hela rapporten klicka här.

Ämnesområden