Valdeltagandet 2007

För tredje valet i rad har ÅSUB på uppdrag av landskapsregeringens kulturbyrå utfört en totalundersökning av valdeltagandet i lagtings- och kommunalvalet. Valdeltagandet i lagtingsvalet steg ytterligare något 2007 och blev 67,8 procent, medan deltagandet i kommunalvalet sjönk ett par procentenheter jämfört med 2003 och uppgick till 66,4 procent.

De yngres valdeltagande sjönk, de äldres steg
De skillnader mellan olika gruppers valdeltagande som har kommit fram vid de båda tidigare undersökningarna kvarstår i huvudsak: Kvinnorna röstar något flitigare än män och skillnaden fortsätter att öka.  Grupper som har haft ett valdeltagande under 50 procent vid alla tre studerade val är kvinnor under 25 år, män under 30 år samt kvinnor som är 80 år eller äldre.  En låg aktivitet uppvisar också väljare med rösträtt bara i det ena valet, d.v.s. personer utan hembygdsrätt som har rösträtt i kommunalvalet samt personer bosatta utanför Åland med rösträtt bara i lagtingsvalet. Grupper med ett högt valdeltagande är kvinnor i åldrarna 30–79 år, män i åldrarna 40–79 år samt väljarna i de flesta skärgårdskommuner och i några mindre kommuner på landsbygden.

Några förändringar för vissa grupper kan noteras: I både lagtings- och kommunalvalet  sjönk valdeltagandet bland förstagångsväljarna 2007 efter att ha stigit 2003. Detta gäller både kvinnor och män. Generellt sjönk aktiviteten för personer i de lägre åldersgrupperna och steg för de äldre väljarna. I lagtingsvalet var det väljarna över 50 år som uppvisade ett ökat valdeltagande 2007, medan det i kommunalvalet var grupperna från 60 år och uppåt som ökade sin aktivitet. 

Minskat deltagande i kommunalvalet berodde endast delvis på utvidgad rösträtt
Att valdeltagandet i kommunalvalet sjönk kan relateras till förändringar gällande den del av de röstberättigade som saknar hembygdsrätt, eftersom aktiviteten bland väljarna med hembygdsrätt steg något från 2003. För det första ökade antalet röstberättigade utan hembygdsrätt med över 1 300, varav drygt 750 tillkom genom en förändring i lagstiftningen som gjorde ett det behövdes endast ett års bosättning på Åland för att få rösta mot tre år vid förra valet. För det andra sjönk valdeltagandet inom gruppen utan hembygdsrätt och uppgick till 37 procent. För den nytillkomna grupp som fick rösträtt tack vare den ändrade regeln låg valdeltagandet bara obetydligt under denna nivå, nämligen 34 procent.  Att rösträtten utvidgades bidrog således till att valdeltagandet i kommunalvalet minskade, men det skulle ha sjunkit också utan denna förändring, eftersom övriga röstberättigade utan hembygdsrätt både blev flera och röstade i mindre utsträckning än 2003.

De flesta yngre röstar bara ”ibland”
När man granskar de väljare som har haft rösträtt i alla tre val ser man att individens valbeteende i stor utsträckning följer mönstret från tidigare val. Av de personer som röstade i lagtingsvalet både 1999 och 2003 röstade 90 procent också 2007. Av dem som lät bli att rösta vid båda de föregående valen var det 78 procent som inte heller röstade i lagtingsvalet 2007. Det finns dock en relativt stor grupp som röstar ”ibland”. Nästan 30 procent av de väljare som hade rösträtt i lagtingsvalet såväl 1999 som 2003 och 2007 röstade i ett eller två av de aktuella valen, medan 55 procent röstade i alla tre lagtingsval. Endast 15 procent valde soffan före vallokalen alla tre valår.

En motsvarande analys av de allra yngsta väljarna, d.v.s. de som var förstagångsväljare 1999 ger följade resultat: Var fjärde röstade inte i något av de tre valen och endast var femte vid alla tre val. Drygt hälften röstade bara i ett eller två av valen. Det låga valdeltagande bland de yngre väljarna beror således inte enbart på den del av dem som är notoriska icke-röstare utan i större utsträckning på att så många av dem väljer att utnyttja sin rösträtt bara vissa valår. Om man vill öka de yngres valdeltagande gäller det således inte bara att aktivera dem som aldrig har röstat utan också att motivera dem som en gång har röstat att fortsätta besöka valurnan.

Hela rapporten kan du läsa här.

Ämnesområden