Ålands ekonomi under EU-medlemskapets första 25 år

Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) har tillsammans med Ålands fredsinstitut haft i uppdrag att genomföra projektet ”Vad har EU betytt för Åland och ålänningarna?”. Uppdragsgivare är Ålands landskapsregering och fredsinstitutet har haft det övergripande ansvaret för projekthelheten som pågått under 2020 och 2021.

Syftet med rapporten är inte att göra någon form av ekonomiskt bokslut för EU-medlemskapet, utan snarast att belysa återverkningarna av den fria rörligheten och de åländska undantagen på den åländska ekonomin, näringsliv, arbetsmarknad och hushåll och utvecklingen under EU-medlemskapet.

EU har flera uttalade mål och visioner om hur gemenskapen skall bidra till medlemsländernas utveckling. En grundpelare är integration genom fri rörlighet av människor, kapital, varor och tjänster mellan länderna inom unionen. EU har även en målsättning att utjämna välfärdsskillnader inom och mellan länderna. Ålands medlemskap i EU villkorades mot bakgrund av Ålands autonoma status inom Finland samt med tanke på den åländska ekonomins näringsstruktur och logistiska förutsättningar. De åländska särreglerna skrevs in i ett särskilt protokoll som ingår i Finlands anslutningsfördrag. I protokollet specificeras undantagen rörande jordförvärv, näringsskydd samt möjligheterna för fortsatt taxfree-trafik till och från Åland. Lösningen för fortsatt taxfree-försäljning innebar att Åland stannade utanför EU:s interna mervärdeskatteunion, vilket har haft konsekvenser för handeln mellan Åland och EU. Genom det så kallade Ålandsprotokollet kunde Åland delvis friskriva sig från de närings- och konkurrenspolitiska förpliktelser som den gemensamma inre marknaden innebär.

I analysen av den åländska ekonomin är det även viktigt att minnas de generella effekter som EU-medlemskapet medfört i form av stabilare ekonomisk verksamhetsmiljö genom lägre räntor, stabilare inflation och större inre marknader med gemensam valuta. De här grundläggande faktorerna skapar stabilitet för såväl företag och hushåll som för beslutsfattare inom den offentliga sektorn.

De viktigaste handelspartnerna för Åland är Finland och Sverige, medan handeln med övriga EU inte är så omfattande. Det här gäller för exporten av både varor och tjänster. Tillverkningsindustrin, exklusive livsmedelsindustrin, är den bransch som uppvisar den starkaste kopplingen till EU-marknaden utanför Finland och Sverige. Den totala handeln med övriga Europa har vuxit till det dubbla under 2010-talet. Tjänstehandeln med EU har vuxit mer, 3,5 gånger under samma period, men volymerna är fortfarande inte så stora. Varuhandeln ger ett negativt handelsnetto för Åland, medan tjänstehandeln, inklusive turismen, ger ett överskott. Trots den åländska ekonomins småskalighet lockar Åland utländska direktinvesteringar.

Under EU-tiden har flyttningsrörelsen blivit en allt viktigare faktor bakom befolkningstillväxten. Framför allt har inflyttningen från de nya EU-länderna ökat under 2000-talet. Även från de gamla EU-länderna har inflyttningen vuxit under Ålands tid i unionen. De flesta inflyttade är i arbetsför ålder. Utvecklingen av sysselsättningen mätt som de som jobbar inom området har under hela EU-perioden varit något snabbare på Åland än i regionerna i Finland i genomsnitt. Sysselsättningen inom den offentliga sektorn har vuxit snabbare på Åland än i jämförelseregionerna i övriga Finland under EU-medlemskapet.

Den åländska ekonomin mätt i BNP växte relativt snabbt under de första åren i EU, men tillväxttakten har varit stagnerande under större delen av 2000-talet. Vid tidpunkten för Ålands anslutning till EU låg Ålands BNP per capita (köpkraftsjusterad) 70–80 procent över EU-genomsnittet. Ålands relativa position inom EU har försvagats under medlemskapet medan andra regioner har kommit i kapp. Finland och Sverige har stärkt sina relativa positioner och i slutet av den analyserade perioden är nu Ålands BNP per capita på ungefär samma nivå som Sveriges. Framför allt är det händelser inom transportsektorn som bromsat tillväxten. Transportsektorns svaga utveckling inleddes med de förändringar som inträffade 2004 då Estland blev EU-medlem och alkoholskatterna sänktes markant i Finland. Fram till år 2004 kunde en stor del av den ekonomiska tillväxten förklaras av den gynnsamma utvecklingen inom passagerarsjöfarten. Jordbrukets förutsättningar har också påverkats markant av medlemskapet. Efter EU-inträdet konkurrerar det åländska jordbruket med hela EU och stöden till branschen har inte kompenserat för de förändrade förutsättningarna.

Hushållens inkomstutveckling har uppvisat en betydligt positivare trend än BNP-utvecklingen under perioden i EU. Det förklaras bland annat av att ålänningarnas löner och andra inkomster som kommer utifrån har ökat snabbare än den egna regionens faktorinkomster. En av de främsta orsakerna är flaggbyten inom sjöfartens som omvandlat inhemska löneinkomster till ”utlandslöner” som inte inbegrips i BNP för Åland. Genom en gynnsam sysselsättningsutveckling, positiv utveckling av inflyttningen och stigande disponibla inkomster för hushållen har de som bor på Åland sammantaget upplevt en fördelaktig utveckling av välfärden som inte i sin helhet återspeglas av utvecklingen av BNP för Åland.

En slutsats är att särlösningarna har begränsat de friheter som är centrala för EUs gemensamma inre marknad, men effekterna har inte överskuggat de fördelar undantagen gett. De effekter som skattegränsen haft utanför transportsektorn har i makroperspektivet inte haft omfattande återverkningar på den åländska ekonomins utveckling under de första 25 åren i EU. Även om effekterna varit fördelaktiga för den åländska ekonomin som helhet bör det betonas att skattegränsens negativa sida kan vara mycket besvärande och kostsam för enskilda företag och för särskilt drabbade näringar. De åländska undantagens konsekvenser för ekonomin skiljer sig mellan olika branscher.

Hela rapporten finns som pdf (nedan). 

Kontaktperson: 

Katarina Fellman

+358 (0)18 25492
fornamn.efternamn[at]asub.ax

Hittade du det du sökte?

Kontakta oss om du vill ha hjälp med att hitta information eller få ett direkt svar på din feedback. Kontakta ÅSUB

Ämnesområden