Ålänningarna och miljön

Allmänt om undersökningen

Syftet med denna undersökning är att kartlägga ålänningars miljömedvetenhet och -engagemang. Undersökningens syfte är även att se vilka förändringar som skett sedan den första kartläggningen gjordes år 2008. Respondenterna fick besvara frågor om sitt intresse för miljöfrågor, miljöintressets uttryck i vardagen, beredskap till förändring till förmån för miljön, hinder för förändring, önskade informationskanaler för miljöfrågor samt önskade samhällsinsatser för miljön.

Intresset för Östersjöns tillstånd fortsatt stort, intresset för ekologiskt ökar

Respondenterna ombads bedöma sitt intresse för olika miljöfrågor på en femgradig skala från mycket intresserad till inte alls intresserad. Intresset för olika miljöfrågor är generellt högt bland de svarande. Cirka 70 procent av de svarande är mycket eller ganska mycket intresserade av miljöfrågor i allmänhet och oavsett vilken av de tio föreslagna miljöfrågorna man tittar på är över hälften av de svarande mycket eller ganska mycket intresserade. Den miljöfråga som ålänningarna är mest intresserade av är Östersjöns tillstånd (78 procent mycket/ganska mycket intresserade). Ålands närhet till havet kan förutom i det höga intresset för Östersjön även ses genom att den miljöfråga som flest önskar att beslutsfattarna prioriterar är minskandet av utsläpp som försämrar vattenkvalitén i vår skärgård.

Intresset för de olika miljöfrågorna är ganska oförändrat jämfört med 2008, men vi kan se en statistiskt säkerställd ökning i intresset för ekologisk produktion och en minskning av intresset för klimatförändringar. Det ökade intresset för ekologisk produktion kan även ses i att personer uppger att de handlar ekologiskt oftare i årets undersökning än de gjorde 2008. Även svenska undersökningar har visat att de ekologiska inköpen ökar. Undersökningen gjordes innan klimatavtalet i Paris förhandlades fram. Det återstår att se huruvida avtalet återigen ökar intresset för klimatfrågan.

Köp av begagnade varor ökar

För att uppskatta hur miljövänliga livsstilar människor har ställde vi frågor om hur ofta respondenterna utför olika aktiviteter i kategorierna ”källsortering av avfall”, ”minska avfallsproduktionen och miljöpåverkan”, ”köp av varor och tjänster”, ”deltagande i aktiviteter, påverkan i miljöfrågor” samt ”färdvanor”.

Precis som 2008 är källsortering något som sköts i stor utsträckning. Omkring 90 procent uppger att de alltid eller ofta källsorterar, något varierande beroende på avfallstyp. Unga sorterar mer sällan än övriga, men unga bor även oftare än övriga i lägenhet vilket sannolikt bidrar till skillnader i sorteringsvanor.

Kvinnor kan generellt sägas handla mer miljömedvetet än män då de är i butiken, exempelvis köper de oftare ekologiska och lokalt producerade livsmedel. Någon skillnad mellan könen finns däremot inte när det kommer till att spara på energi och vattenanvändning. Där kan man emellertid se att dessa aktiviteter är vanligare bland äldre än bland yngre.

Årets undersökning visar att ålänningarna köper begagnade varor oftare nu jämfört med 2008. Detta hör troligtvis ihop med den trend av loppmarknader och försäljningar av begagnade varor över internet som vi sett de senaste åren. Det är framför allt yngre personer som köper och säljer begagnade varor.

Gällande färdmedel kan man konstatera att det fortsättningsvis är bilen som är det huvudsakliga färdmedlet för de allra flesta, oavsett vart man ska ta sig.

Fler väljer alternativ till oljeuppvärmning

Jämfört med 2008 har en ökning skett i andelen som anser att de gör mycket för miljön genom miljövänlig uppvärmning av bostaden. Oljeuppvärmning har minskat till förmån för främst luftvärmepump, jord-/bergvärmepump samt fjärrvärme. Det finns även en stor villighet till förändring bland de som inte anser sig göra mycket för miljön i detta hänseende.

Bland de aktiviteter där minst andel anser sig göra mycket för miljön finns varierande grader av villighet till förändring. Endast en liten andel av de svarande använder idag miljöbil, men många är villiga att ändra sig på denna punkt. Flera har dock lämnat kommentarer om att ekonomiska incitament för miljöklassade bilar skulle vara bra för att öka användandet av dessa.

Kostnader det stora hindret för att leva mer miljövänligt

Det överlägset största hindret för att göra mer för miljön är kostnaderna. Cirka 60 procent av de svarande uppger att detta hindrar dem från att göra mer för miljön. I flera av kommentarerna som lämnats har det även påpekats att miljövänliga alternativ måste vara ekonomiskt fördelaktiga för att man ska välja dem oftare. Problemet med höga kostnader är särskilt tydligt i de yngre åldersgrupperna. Cirka 70 procent av de yngre upplever kostnaderna som hinder för att göra mer för miljön, medan motsvarande siffra för de som fyllt 50 år är strax över 40 procent.

Yngre vill ha miljöinformation via internet, medan äldre önskar den genom tidningar, tv och radio.

På frågan om hur respondenterna helst vill få kunskap och information om miljöfrågor var de vanligaste alternativen i fallande ordning ”genom dagstidningar”, ”genom TV och radio”, ”samhällsinformation” och ”via internet”. Här finns dock tydliga generationsskillnader. De äldre vill i mycket hög grad få information genom tidningar, radio och tv, medan internet är den kanal som de yngsta i högst grad vill få sin information genom. Andelen som helst vill få information genom internet har ökat markant jämfört med 2008.

Hela publikationen kan du läsa här.

Publicerad 21 december 2015.

Information om publikationen ger Johan Flink, johan.flink[at]asub.ax.

Ämnesområden