Arbetsmarknadsbarometern 2025

Fortsatta positiva förväntningar på den åländska arbetsmarknadens volymutveckling

Rapporten ”Arbetsmarknadsbarometern 2025” visar en prognos för tillväxten och rekryteringsbehovet på arbetsmarknaden på Åland fram till våren 2026, uppdelat på sektorer, branscher och yrkesgrupper.

Förväntningarna på sysselsättningsvolymens utveckling på den åländska arbetsmarknaden under perioden våren 2025 till våren 2026 är svagt positiva. Den sysselsatta arbetskraftens volym väntas öka med 69 årsverken, motsvarande 0,6 procent av den sysselsatta arbetskraften. Tillväxten sker framför allt inom den privata sektorn med en förväntad ökning med 62 årsverken (motsvarande 0,8 procent av den sysselsatta arbetskraften i privat sektor), medan den offentliga sektorn väntar sig en ökning med endast sex årsverken (0,2 procent av den sysselsatta arbetskraften i offentlig sektor).

Givet tillväxtförväntingarna samt att cirka 340 personer beräknas gå i pension i år och nästa år, är ett positivt flyttningsnetto fortsättningsvis viktigt för tillgång på arbetskraft, då antalet personer som är på väg in i arbetslivet på Åland inte täcker upp för avgångarna från arbetsmarknaden.

Varierande tillväxtförväntningar mellan branscher och sektorer

Liksom 2023 och 2024 är tillväxtförväntningarna på personalstyrkan inom den privata sektorn splittrade mellan branscherna, men majoriteten spår positiv utveckling. De branscher som har positiva förväntningar på personalvolymens tillväxt är företagstjänster, övrig industri, hotell och restaurang, handel, personliga tjänster, vatten och el, primärnäringarna samt finans och försäkring. Livsmedelsindustrin och transport och kommunikation har svagt negativa förväntningar medan byggbranschen spår en mycket negativ utveckling i personalvolym efter flera utmanande år. 

Rekryteringsbehov (antal årsverken) inom privat sektor, efter bransch

Även inom den offentliga sektorn är tillväxtförväntningarna delade. Den kommunala sektorn förutspår en viss tillväxt, medan sysselsättningsvolymen inom landskapssektorn väntas minska. Den statliga sektorn förutspår i princip oförändrad volym.

Tillväxtförväntning och rekryteringsbehov (årsverken) inom offentlig sektor 2025

Fortsatt stort rekryteringsbehov av service- och försäljningspersonal samt specialister

Vi ser ett minskat totalt rekryteringsbehov på den åländska arbetsmarknaden, från fjolårets 886 årsverken till 858 årsverken detta år. Fortsättningsvis är rekryteringsbehovet större inom den privata sektorn (475 årsverken) än inom den offentliga (383 årsverken), vilket innebär ett närmast oförändrat rekryteringsbehov inom den privata sektorn men ett minskat behov inom offentlig sektor jämfört med ifjol.

De fem mest efterfrågade yrkesgrupperna 2025 är:

• närvårdare, hemvårdare och annan vårdpersonal
• försäljare och butiksinnehavare
• barnskötare och skolgångsbiträden
• restaurang- och storhushållspersonal
• specialister inom finanssektorn, utredare och ekonomer.
   

Om vi i stället tittar på yrkesgrupper på en mer övergripande nivå(se figur nedan), fortsätter service- och försäljningspersonal samt specialister att vara de mest efterfrågade aggregerade yrkesgrupperna med en efterfrågan motsvarande 276 respektive 253 årsverken under det kommande året. Jämfört med ifjol ökar behovet av specialister, på grund av ett ökat behov av specialister inom finanssektorn. Övriga specialister som särskilt efterfrågas inom den privata sektorn är specialister inom systemarbete och databaser, -nätverk och systemprogram samt specialister inom försäljning, marknadsföring och information. Offentlig sektor efterfrågar framför allt förskollärare/lärare inom barnomsorgen, lärare i yrkesämnen, lågstadielärare, gymnasie- och högstadielärare, samt specialister inom samhälls- och socialsektorn.

Rekryteringsbehovet av service- och försäljningspersonal ligger på samma nivå som föregående år. Denna grupp består inom offentlig sektor framför allt av närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare samt barnskötare och skolgångsbiträden, medan den inom privat sektor till stor del utgörs av försäljare och butiksinnehavare samt restaurang- och serveringspersonal.

Experter är den tredje mest efterfrågade yrkesgruppen (88 årsverken), trots att rekryteringsbehovet av gruppen minskar jämfört med de senaste åren. Minskningen beror på minskad efterfrågan inom den offentliga sektorn, framför allt inom landskapets sjukvård, men sjukskötare och andra vårdrelaterade yrken utgör ändå den största delen experter inom offentlig sektor. Inom privat sektor efterfrågas särskilt experter inom finansiering, försäkring och redovisning, IKT-tekniker samt sjöpersonal.

Rekryteringsbehovet av kontors- och kundtjänstpersonal förväntas vara lika stort som föregående år (74 årsverken) med merparten av efterfrågan inom den privata sektorn.

Mest efterfrågade yrkesgrupper på den åländska arbetsmarknaden (antal årsverken)

Utöver de fyra mest efterfrågade yrkesgrupperna som visas i figuren, finns en efterfråga på chefer och högre tjänstemän motsvarande 47 årsverken, i linje med efterfrågan de två senaste åren. Efterfrågan på byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare samt process- och transportarbetare minskar jämfört med föregående år och uppgår till 21 respektive 56 årsverken, medan efterfrågan på övriga arbetstagare ökar något och väntas uppgå till 38 helårsverken. I år finns även en efterfråga på jordbrukare, skogsarbetare m.fl. motsvarande fem helårsverken.

Svårt att få tag på närvårdare och specialister

Både den privata och den offentliga sektorn fick även uppge vilka yrken och kompetenser som upplevs vara svårast att få tag på. Gemensamt för båda sektorer är specialister inom de olika verksamhetsområdena. Framför allt nämns specialister inom databaser, -nätverk och systemprogram, juridiska specialister, ingenjörer, projektledare, lärare på olika nivåer och lärare inom barnomsorgen. Även personal på ledande positioner upplevs av flera som svårrekryterade.

Som tidigare upplevs också yrken inom vård och omsorg, särskilt närvårdare, vara svåra att få tag på. Därutöver nämns många olika branschspecifika yrkesgrupper, såsom restaurang- och serveringspersonal, chaufförer av tunga fordon, maskinpersonal m.fl. Övergripande för flera branscher och områden är försäljning, service, språkkunskaper i svenska och finska. Dessutom betonas vikten av ansvarstagande, flexibilitet och god arbetsmoral.

Omkring hälften av arbetskraften fortbildar sig

Rapporten sammanfattar även det förväntade fort- och vidareutbildning under det kommande året. Inom privat sektor väntas 40 procent av de anställda få möjlighet att fortbilda sig inom det närmaste året, medan motsvarande andel i offentlig sektor är 60 procent. Förutom branschspecifika utbildningar finns det under året särskilt behov av fortbildning inom IT (inklusive AI), säkerhet (både fysisk och digital säkerhet), ledarskap, ekonomi, juridik och försäljning. Flera företag och offentliga enheter nämner även satsningar på välbefinnande och inom kommunala sektorn finns stort behov av fortbildning inom vård och omsorg.

Läs mer i rapporten som du hittar i pdf-format nedan. Du hittar också längre tidsserier i databasen.

Arbetsmarknadsbarometern har tagits fram på uppdrag av utbildnings- och kulturavdelningen vid Ålands landskapsregering och Ålands Arbetsmarknads- och studieservicemyndighet (AMS).
 

Save the date!

Den 27 augusti bjuder vi in till ett intressant seminarium i Lagtingets auditorium (Sälskär). Vi presenterar då årets arbetsmarknadsbarometer, tillsammans med analyser om utflyttade och återflyttade samt aktuell utveckling av befolkningsstatistik.

Håll utkik i våra kanaler Facebook och Instagram – mer information kommer!

Varmt välkommen!