Där kärnkompetens och kunskapsekonomi möts

Kunskapsutvecklingen som nyckel till innovationer och regional tillväxt

Att utveckla en kunskapsbaserad ekonomi är avgörande för regional konkurrenskraft i ett globalt perspektiv. Kunskapsutveckling inom alla sektorer har en vital betydelse för välfärden. För att bidra till förståelsen för hur kunskap utvecklas och sprids inom och mellan företag och organisationer samt vilken roll det regionala sammanhanget har för utvecklingen, initierades det nordiska forskningsprojektet Regional Trajectories to Knowledge Economy: Nordic-European Comparisons (REKENE). Projektets övergripande mål var att förstå kunskapsspridningens betydelse för innovationer, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Syftet var även att utveckla rekommendationer och verktyg för beslutsfattare och aktörer inom innovationspolitiken. Rapporten sammanfattar projektets resultat och lyfter fram aspekter som kan vara av intresse i ett åländskt sammanhang.

Kunskap definierats både som en resurs och som en process där individers och företags kompetenser används för att utveckla ny ekonomiskt användbar kunskap. Kunskapsdynamik uppstår när kunskap förändras, sprids och utvecklas. Kunskapsutvecklingen är en drivande kraft för innovationer.

Inom projektet har vi undersökt kunskapsdynamiken i sju nordiska regioner - på Åland, i Finland, Sverige, Danmark och Island. Dessutom har projektet haft möjlighet att jämföra resultaten med 55 fallstudier i 22 regioner i EURODITE-projektet , som REKENE metodologiskt baseras på. De sektorer som finns representerade i projektet sträcker sig från informations- och kommunikationsteknologi (IKT) till mat och dryck. Fallstudierna har genomförts med allt från hög- till lågteknologiska företag. Huvudmetoden har varit att fånga kunskapsutvecklingen genom att sammanställa kunskapsbiografier över innovationsprocesser - en förändring i en produkt, en process eller en organisation.

Den åländska fallstudien har studerat kunskapsdynamiken inom data och teknisk service samt särskilt analyserat kunskapsdynamiken vid utvecklingen av interaktiva spel på internet.

När kunskap från olika sektorer möts föds något nytt, sektorövergripande kunskapssamspel driver produktutvecklingen. När det gäller kunskapsutbyte har studier visat att mångfald stärker innovationskapaciteten. Studien visar också att kunskapsutbytet sker på många plan samtidigt. Regionen är ingen sluten container, utan kunskap utifrån är avgörande för utvecklingen. Utbytet sker samtidigt på nära håll och på långa avstånd, lokalt, nationellt och internationellt.

Det är många aktörer inblandade då en innovation växer fram; företag, frilansare, bransch- och intresseorganisationer, offentliga aktörer, högskolor och nätverk. Inte i någon av de 62 fallstudier som vi har haft tillgång till har en ensam person lyckats genomföra hela processen. Det visade sig också att högskolorna och universiteten är viktiga för kunskapsdynamiken, men att de i de flesta fall i högre grad bidrog som utbildare av arbetskraft, som konsulter och med image i projekten än med egentlig ny forskningsbaserad kunskap.

I den åländska fallstudien, där man byggde på sin kärnkompetens inom spelområdet med kunskap inom IKT, visade de åländska aktörerna att de inte upplevde ö-läget som ett hinder för utvecklingen. Den begränsade hemmamarknaden har stimulerat till att söka kunskap och marknader i andra länder. Kunskapsutbytet med områden utanför Åland är intensivt och mångfasetterat jämfört med vad fallet var i flera av de regioner som hade större befolkningsunderlag. Kunskapsdynamiken domineras till stor del av företagssektorn och affärsnätverk.

I det åländska fallet kom de högre utbildningsinstitutionerna in i kunskapsutvecklingen i ett relativt sent skede i jämförelse med förhållandena i flera andra fallstudier. Den syntetiska kunskapen, dvs tillämpad produktionsbaserad och ingenjörsteknisk kunskap samt den symboliska kunskapen, som omfattar marknadskunskap och kunskap om hur produkter och företag presenteras, dominerade kunskapsdynamiken i högre grad än traditionella forskningsaktiviteter. Den symboliska kunskapen tog sig många former och ingick som ett vitalt element i stora delar av produktutvecklingen. Att kommunicera värdegrunder är en viktig del av verksamheten, vilket vi även såg i flera av de andra studierna som handlade om verksamheter gränsande mot upplevelseindustrin.

Även i projektet som helhet har det kunna noteras att den symboliska kunskapen ofta har undervärderats inom kunskapsekonomin och innovationspolitiken. Synen på innovationer tenderar att fokusera på teknisk förnyelse, och därmed teknisk kunskap, vilket även präglat stödinsatserna. Studien har dock visat att det finns förutsättningar för ökad kunskapsintensitet och innovationer inom en lång rad branscher. En vidare tolkning av de olika kunskapstypernas betydelse kan även vidga synen på vad som betraktas som en innovation, till exempel nya sätt att sälja produkter eller ny industriell design.

Att offentliga aktörer är närvarande i nästan alla fallstudier ger en indikation på att det finns utrymme för politiska initiativ inom kunskapsutvecklingen. Kunskapsekonomin blir aldrig färdigutvecklad. Skapandet, utvecklandet och överföringen av kunskap är en ständigt pågående process som kontinuerligt förändras. Den ständiga förändringen visar på vikten av att hålla nätverken öppna. Insatser för att stimulera till förmedling, partnership, finansiering av plattformar och andra nätverk kommer att vara viktiga i framtiden. Tonvikten på policyinsatserna handlar allt mer om det vi i rapporten kallat ”software” och ”orgware”, dvs insatser såsom rådgivning, utbildning, skapande av mötesplatser och nya kontaktytor.

Vi har i studien kunnat konstatera att kunskapsdynamiken är väldigt komplex och tar sig olika uttryck beroende på i vilket sammanhang den äger rum. Begreppet ”One size does not fit all” passar väl in på den typ av insatser som stöder kunskapsdynamiken. Strategier och åtgärder bör anpassas till varje specifikt sammanhang. Eftersom betoningen av kunskapsdynamiken är ett relativt nytt angreppsätt inom regional utvecklingspolitik finns det utrymme för orädda beslutsfattare att prova nya strategier. Här finns en stor potential i att vara öppen för att vidareutveckla varje regions styrka genom att kombinera sektorer på nya sätt och kombinera olika slag av kunskap.

Paradigmskiftet inom regionalutveckling, där varje regions styrka stöds för att gynna den ekonomiska tillväxten, skapar nya möjligheter för en mer offensiv åländsk utvecklingspolitik. Den kunskapsintensiva tjänsteproduktionen, som är en stark sida inom åländsk ekonomi, spänner över ett brett fält av verksamhetsområden från transport och företagstjänster till personliga tjänster och upplevelser. Den ekonomiska basen är en god grund för en dynamisk utveckling av kunskapsekonomin, att bygga vidare på den regionala styrkan och kärnkompetensen genom att kombinera den med för Åland nya kunskapsområden.

Ålands ekonomi har alltså ett bra utgångsläge i trenden inom regional utveckling som betonar dynamisk utveckling och kunskapsgenerering som drivkraft för ekonomisk tillväxt. Att åländska aktörer redan är öppna för att mobilisera nödvändig kunskap var den än finns i världen, det har den åländska fallstudien i det här projektet visat. Det finns all anledning för våra beslutsfattare att ta vara på den här trenden och utveckla stödinsatserna för att främja kunskapsekonomin.

Hela rapporten kan du läsa här.

Ytterligare information om rapporten ger Katarina Fellman på telefon 25493.
För att få information om hur rapportens resultat skall användas, vänligen kontakta avdelningschef Linnéa Johansson på telefon 25270.